Klimatfakta.info

Aktuellt

2024-03-28 NYHET

Klimatfacit 2023

Innehåll: Pressmeddelande | Källor |
Nu har den kommit. Ole Humlums stora rapport "The state of the climate". På 60 sidor går han igenom allmänt tillgängliga mätdata och ett fåtal som nyttjar modeller.

title

Rapporten är gratis som pdf kan laddas ned. [1]

Observationerna redovisas i 7 avsnitt: atmosfären, oceanerna, havsnivån, havsis, snömängd, nederbörd och stormar. Han avslutar med.

Humlums avsikt är att presentera fakta så att läsaren kan bilda sig en egen uppfattning. Han lyckas redovisa fakta på ett så rimligt lättillgängligt sätt som är möjligt inom detta komplicerade område.

Läsare får tillräcklig kunskap för att lugna de som är klimatoroliga i onödan och erbjuder alarmisterna ett kraftfullt motstånd.

Pressmeddelande

Publ 2024-03-28

The State of the Climate 2023

Thursday 28th March 2024

London, 28 March - In his annual review of the state of the global climate, Professor Ole Humlum reviews last year's key data and observations in the context of long-term climate trends.

The review covers a wide range of temperature measurements in both ocean and atmosphere, alongside reviews of oceanic oscillations, sea level, snow and ice measurements and storms.

Professor Humlum draws attention to two oceanographic events that are likely to have driven up global temperatures in 2023:

"While global average surface air temperatures in 2023 were at record highs relative to long instrumental records (since 1850), they were driven up as a result of the still ongoing El Niño warming episode. In contrast, the two previous years, 2021 and 2022, were influenced by a cold La Niña in the Pacific Ocean. Thus the global surface air temperature record in 2023 continues to be significantly influenced by oceanographic phenomena."

The influence of the Hunga Tonga-Hunga Ha'apai eruption on 2023 meteorological conditions is still uncertain. The eruption, which occurred in the southern Pacific Ocean in January 2022, released an enormous plume of water vapour into the Stratosphere, but there is still uncertainty whether this event had any influence on atmospheric temperatures.

Professor Humlum said:

"The global climate system represents a multifaceted system, involving sun, planets, atmosphere, oceans, land, geological processes, biological life, and complex interactions between them. Many components and their mutual coupling are still not fully understood or perhaps not even recognised.

Believing that one minor constituent of the atmosphere (CO2) controls nearly all aspects of climate is naïve and entirely unrealistic. The global climate has remained in a quasi-stable condition within certain limits for millions of years, although with important variations playing out over periods ranging from years to centuries, or more, but the global climate has never been in a fully stable state without change. Modern observations show that this normal behaviour is also characterising recent years, including 2023, and there is no observational evidence for any global climate crisis."

Källor

Publ 2024-03-28

2024-03-26 NYHET

Meteorologiska Institutet

Innehåll: Finlands SMHI | Atmosfär-ABC |

Finlands SMHI

Meteorologiska Institutet gör observationer och forskning om atmosfären, närrymden och haven. Det tillhandahåller också tjänster om väder, hav, luftkvalitet, klimat och närrymden för den allmänna säkerhetens, affärslivets och medborgarnas behov. Meteorologiska institutet är Finlands motsvarighet till SMHI och hör till kommunikationsministeriets förvaltningsområde.

Atmosfär-ABC

Atmosfär-ABC innehåller nära 350 sökord inom områdena meteorologi, klimatologi, luftkvalitet och geofysik. I slutet av varje förklaringsdel finns den engelskspråkiga motsvarigheten till sökordet med vars hjälp man kan söka mer information om ämnesområdet på Internet.

Termerna uppdaterad senast 1.8.2023. Sökord finns 326 st.

2024-03-22 NYHET

Kvartär

Innehåll: Källor |

Kvartär är den yngsta perioden inom den geologiska eran Kenozoikum och omfattar tiden från cirka 2,6 miljoner år sedan fram till nutiden. Den är indelad i två epoker: Pleistocen och Holocen.

Pleistocen varade från cirka 2,6 miljoner år sedan till cirka 11 700 år sedan. Under Pleistocen genomgick jorden flera perioder av istider och mellanistider, där stora inlandsisar expanderade och drog sig tillbaka flera gånger. Dessa förändringar i den globala klimatet hade en betydande inverkan på landskapet, vegetationen och djurlivet.

Läs mer...<

2024-03-22 NYHET

Klimathandlingsplanen

Regeringens handlingsplan överlämnades i form av en skrivelse till riksdagen.

Regeringen redovisar i klimathandlingsplanen hur det klimatpolitiska arbetet bör bedrivas under mandatperioden inklusive de beslutade och planerade åtgärder som regeringen avser att vidta för att förbättra förutsättningarna för hushåll och företag att fatta de beslut som krävs för att de nationella och globala klimatmålen samt Sveriges klimatåtaganden gentemot EU ska nås.

Planen är en skrivelse riktad till riksdagen. Något beslut tas inte av riksdagen. Planen består av 245 sidor.

Citat från skrivelsen

Publ 2023-12-27

Läs mer...<

2024-03-22 NYHET

Översvämning

Vid översvämningar stiger vattennivån i hav, sjöar eller vattendrag så mycket att landområden som normalt är torra ställs under vatten. Även områden som normalt inte gränsar till vatten kan översvämmas

Globalt sett är översvämningar en av de stora naturkatastrofer som årligen orsakar flest dödsoffer och störst ekonomisk skada.

Google AI

Publ 2024-03-22

En artikel publicerad i Nature visar hur Google Research använder AI för att exakt förutsäga flodöversvämningar och hjälpa till att skydda försörjningen i över 80 länder upp till 7 dagar i förväg, inklusive i områden med knappa data och sårbara.[2]

Sverige

I Sverige är vi relativt förskonade från sådana stora översvämningskatastrofer och dödsfall i samband med översvämningar är här mycket sällsynta. De materiella skadorna och kostnaderna för samhället till följd av översvämningar är dock betydande.

Läs mer...<

2024-03-21 NYHET

Klimatlagen

Innehåll: Klimatlag (2017:720) | Källor |
Klimatlag, (2017:720), är en svensk lag med bestämmelser om regeringens arbete med åtgärder för klimatförändring i Sverige, vad arbetet ska syfta till och hur det ska bedrivas.

Klimatlag (2017:720)

Publ 2024-03-21

1 § I denna lag finns bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete, vad arbetet ska syfta till och hur det ska bedrivas.

2 § Regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som

1. syftar till att förhindra farlig störning i klimatsystemet,

2. bidrar till att skydda ekosystemen samt nutida och framtida generationer mot skadliga effekter av klimatförändring,

Läs mer...<

2024-03-21 NYHET

Kenozoikum

Kenozoikum är en geologisk era som omfattar tiden från cirka 66 miljoner år sedan fram till nutiden. Perioden indelas i Kvartär, Neogen och Paleogen.

Dramatiska förändringar

Publ 2024-03-21

Kenozoikum är en geologisk era som omfattar tiden från cirka 66 miljoner år sedan fram till nutiden. Namnet "Kenozoikum" kommer från de grekiska orden "kainos", vilket betyder "ny", och "zoikos", vilket betyder "liv", och det betyder bokstavligen "den nya livsperioden".

Kenozoikum är den tredje och yngsta eran inom Fanerozoikum, som följer efter Mesozoikum och Paleozoikum. Under Kenozoikum har jorden upplevt en mångfald av livsformer och dramatiska geologiska förändringar, inklusive uppkomsten och utvecklingen av däggdjur, fåglar och blomväxter.

Läs mer...<

2024-03-19 NYHET

Klimatpolitiska rådet

Klimatpolitiska rådet utvärderar regeringens klimatpolitik: "Det saknas en tydlig och sammanhållen styrning från regeringen och att det brister i samverkan mellan olika politikområden."

Klimatpolitiska rådet 2024

Publ 2024-03-21

"KLIMATPOLITISKA RÅDETS BEDÖMNING

Regeringens målbild om en ambitiös och effektiv klimatpolitik speglas inte i handling. Den beslutade politiken under 2023 ökar utsläppen och leder inte i riktning mot att Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030 uppnås.

Regeringens klimatpolitiska handlingsplan lever inte upp till klimatlagens krav. Den bortser från de etappmål för 2030 som riksdagen har fastställt, samt saknar till stor del utsläppsprognoser och tidsangivelser för politikens genomförande.

Läs mer...<

2024-03-18 NYHET

Holocen

Holocen är den nuvarande geologiska epoken som inleddes för cirka 11 700 år sedan och sträcker sig fram till nutiden.

Perioden 11700 - idag

Publ 2024-03-18

Holocen är den nuvarande geologiska epoken och den senaste av två epoker inom perioden Kvartär. Den inleddes för cirka 11 700 år sedan och sträcker sig fram till nutiden.

Holocen karakteriseras av en relativt stabil period av klimat jämfört med den tidigare epoken, Pleistocen, som var känd för sina istider och mellanistider. Under Holocen har jorden upplevt en gradvis uppvärmning och en ökad variation i klimatet.

Holocen indelas i tre åldrar: Meghalaya, Northgrip och Greenland.

Temperaturen

Publ 2024-03-18

Läs mer...<

2024-03-18 NYHET

Paleontologi

Innehåll: Källor |
Paleontologi är vetenskapen om förhistoriska livsformer baserat på fossil. Den omfattar inte någon viss tidsperiod.

Paleontologi är vetenskapen om förhistoriska livsformer baserat på fossil. Det omfattar studiet av fossiliserade organismer, såsom växter, djur och mikroorganismer, samt deras livsmiljöer och den biologiska utvecklingen genom geologisk tid.

Paleontologer använder fossil för att förstå hur livet har förändrats och utvecklats över tid, hur arter har utvecklats och hur olika ekosystem har formats och förändrats. De studerar också sambandet mellan organismerna och deras omgivning, samt hur livet har påverkats av förändringar i klimatet, havsnivån och andra geologiska och miljömässiga faktorer.

Läs mer...<

2024-03-15

Christian Sandström

Innehåll: Källor |

title Christian Sandström

Christian Sandström är biträdande professor inom Digital Business vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Han har forskat om teknologiskiften och dess implikationer för etablerade företag och politisk förändring. Hans arbete har inkluderat studier av digitalisering, regleringar och företagsstrategi inom områden som finans och telekom. Christian har även skrivit flera böcker om innovationspolitik.

Läs mer...<

2024-03-12

EUs och Sveriges klimatmål

Inget land inom EU har minskat från utsläppen från transporter och jordbruk mer än Sverige. Sveriges minskade med 35,7%. EU-genomsnittet under samma period var 14,8 procents minskning.

EU har fastställt målet att vara klimatneutral senast 2050 och minska nettoutsläppen med minst 55% till 2030 jämfört med 1990.

Sverige har bland annat minskat sina utsläpp inom olika sektorer, som transport och jordbruk, med 35,7% vilket är den största minskningen i EU.

EU har påbörjat processen för att ta fram ett nytt klimatmål till år 2040, med en rekommendation om att minska nettoutsläppen med 90% till 2040 jämfört med 1990.

Utsläppsminskningar genom handel med utsläppsrätter (ETS) är gemensamma för EU, här finns inga nationella mål för medlemsländerna. Men det finns två nationella mål när det gäller minskning av utsläpp som inte omfattas av ETS kallat ESR-målet, det andra är LULUCF-målet.

Läs mer...<

2024-03-11

Svenskt medborgarråd om klimatet

Exstinction rebellions

Publ 2024-03-10

Extinction Rebellion som hindrar trafik och kastar färg på tavlor har som ett mål att ersätta demokrati med medborgarråd[3].

EX har en lång rad krav. Det tredje är att skapa medborgarråd som ska överta beslutanderätten från demokrtiskt valda parlament. "Government must create and be led by the decisions of a Citizens' Assembly on climate and ecological justice. [4]

Läs mer...<

2024-03-04

Gröna stålet krisar

Det gröna stålet krisar. Flertalet stålverkare satsar på kolstål. Det är uteslutet att FNs mål om att minska koldioxidutsläppet med 93% till 2050. Stålet står för 7-9% av de globala utsläppen. Om något av de svenska företagen får igång produktionen möts det att frän konkurrens.

H2 Green Steel stämmer Vattenfall

Publ 2024-03-04

Nu eskalerar bråket mellan Harald Mix privata jätteprojekt H2 Green Steel och de statligt kontrollerade företagen i det konkurrerande Hybrit-samarbetet.

H2 Green Steel hotar Vattenfall med rättsliga åtgärder - om inte H2GS får mer el. Vattenfall svarar med att döma ut delar av H2 Green Steels stålverksplaner i Boden.

Kolstål växer snabbast

Publ 2024-03-04

Nya planer för kolbaserad ståltillverkning överträffar grönare stålproduktion.

Läs mer...<

2024-02-25

Batteridrivna flygplan

Innehåll: Källor |

Batteridrivna flygplan med kapacitet för mer än 10 personer är fortfarande i ett tidigt skede när det gäller kommersiell användning och är inte särskilt vanliga idag. Teknologin för storskalig elflygning är fortfarande under utveckling, och det finns flera tekniska utmaningar som måste övervinnas innan sådana flygplan kan bli vanliga.

Även om det har funnits framsteg inom elflygning och prototyper har demonstrerats, såsom små elflygplan och prototyper med plats för några passagerare, är det fortfarande långt ifrån att se batteridrivna flygplan med kapacitet för mer än 10 personer i reguljär kommersiell trafik.

Utvecklingen av mer hållbara alternativ inom flygindustrin, inklusive batteridrivna flygplan, är dock något som forskare och industrin arbetar aktivt med, och det är möjligt att det kommer en ökning av sådana flygplan i framtiden när tekniken fortsätter att förbättras och omfattande tester och certifieringar genomförs.

Läs mer...<

2024-02-15

SD vill riva upp EU:s klimatpaket

Innehåll: Källor |
Sverigedemokraterna vill se över EU:s stora lagstiftningspaket ”Fit for 55”, som ska kapa utsläppen med 55 procent fram till 2030.

Sverigedemokraterna vill att EU:s stora klimatlag "Fit for 55" ska rivas upp. SD vill verka för en reformering av lagen nästa mandatperiod

SD var i början emot men godkände slutligen det som förhandlades fram när Sverige var ordförandeland i EU.

EU föreslog i juli 2021 att unionens utsläpp av växthusgaser skulle minska med 55 procent till 2030, jämfört med 1990 års nivåer. Lagen godkändes slutligen under det svenska EU-ordförandeskapet.

Källor

Publ 2024-02-15

2024-02-12

Jordens magnetfält

Solvinden

Publ 2024-02-12

Jorden är omgiven av ett enormt magnetfält, kallat magnetosfären. Genererad av kraftfulla, dynamiska krafter i mitten av vår värld, vår magnetosfär, skyddar den oss från erosion av vår atmosfär av solvinden. Denna vinds partikelstrålning från koronala massutkastningar (utbrott av stora moln av energisk, magnetiserad plasma från solens korona ut i rymden) och från kosmiska strålar från rymden.

Vår magnetosfär spelar rollen som grindvakt, stöter bort dessa energiformer som är skadliga för livet, och fångar det mesta av den säkert borta från jordens yta.

Läs mer...<

2024-02-12

Golfströmmen

Kan Golfströmmen stanna?

Publ 2024-02-12

Vad händer om Golströmmen stannar? En forskare säger i TV att temperaturen då skulle sjunka med 20 grader.

Med komplexa klimatmodeller har forskarna studerat hur värme och saltvatten rör sig i Atlanten i ett system som bland annat inkluderar Golfströmmen som bidrar till att klimatet i Skandinavien är relativt milt.

Sötvatten från smältande isar på Grönland och Arktis gör att strömmarna avtar i styrka. I datormodellerna såg forskarna "tidiga varningssignaler" på att utvecklingen fortsätter till den grad att en "tipping point" uppnås, en brytpunkt där systemet av strömmar kollapsar helt.

Läs mer...<

2024-02-09

En miljon dollar till hockeyklubbans skapare

Författaren Mark Steyn fälls av domstol för förtal av klimatforskaren Mickel Mann. Förtalet var att Steyn kallat Michel Mann för bedräglig.

En jury gav 1 miljon dollar till klimatforskaren Michael Mann som stämde två författare för 12 år sedan efter att de jämförde hans skildringar av den globala uppvärmningen med en dömd barnmisshandlare.

Mann, professor i klimatvetenskap vid University of Pennsylvania, blev berömd för en graf som publicerades första gången 1998 i tidskriften Nature som kallades "hockeyklubban" för sin dramatiska illustration av en värmande planet.

Arbetet gav Mann stor exponering men också många skeptiker, inklusive de två författare Mann tog till domstol för kommentarer som han sa påverkade hans karriär och rykte i USA och internationellt.

Läs mer...<

2024-02-07

Bondeupproret i EU

Innehåll: Källor |

De holländska jordbrukarna startade bondeupproret i EU. Det har följt av lika arga jordbrukare i Belgien, Irland, Rumänien, Grekland, Polen och inte minst i EU:s kärnland Tyskland.

EU:s klimatomställning slår hårt mot jordbruksekonomin. Till det kommer EUs beslut att tillåta billig import av bland annat ägg, socker och kycklingar från Ukraina - en föraning om vilka kontroverser inkorporerandet av de ukrainska storjordbruken i EU kommer medföra.

Även planer i Bryssel på att underlätta importen av billiga jordbruksprodukter från Sydamerika väcker ilska. De europeiska bönderna menar att miljökraven är mycket lägre på importen.

Läs mer...<

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.se