AktuelltRapporterFritextsökGamla klimatfaktaOmLogga in

Klimatfakta.info


2020-09-03

Växthusgaser

Innehåll

  • Naturvårdsverket
  • SMHI
  • Skeptiker
  • Gaserna i jordens atmosfär är relativt genomskinliga för ljuset från solen. Mycket av solljuset når därför ända ned till jordytan, där en del av det absorberas. Den energi som jordytan därigenom tar emot återutsänds mot rymden som infraröd strålning, långvågigare än solljuset och osynlig för ögat. Luftens dominerande beståndsdelar, kvävgas (N2) och syrgas (O2), är praktiskt taget genomskinliga även för sådan strålning.

    I mindre kvantiteter innehåller atmosfären emellertid också gaser som absorberar infraröd strålning. Viktigast bland dessa så kallade växthusgaser är vattenånga (H2O) och koldioxid (CO2). Växthusgaserna absorberar det mesta av värmestrålningen från jordytan innan den hunnit ut i rymden. De strålar sedan ut den uppfångade strålningen igen, men inte bara vidare mot rymden utan åt alla håll, även nedåt. En betydande del av den värmestrålning som sänds ut från jordytan kommer på så sätt i retur.

    Jordytan tar med andra ord emot strålningsenergi inte bara från solen utan också från luften (denna energi kommer dock också från solen ursprungligen). Den är därigenom mer än 30 grader varmare än den skulle ha varit om jorden inte haft någon atmosfär (eller om luften uteslutande hade bestått av gaser som inte absorberar infraröd strålning). Den globala medeltemperaturen vid jordytan, som i dag uppgår till +14°, skulle utan växthuseffekten ha legat kring -19°. Under sådana omständigheter hade liv knappast varit möjligt på jorden.

    Växthuseffekten på jorden är till största delen naturlig – atmosfären har innehållit växthusgaser så länge den funnits. Människan är emellertid på väg att förstärka växthuseffekten, främst genom utsläpp av koldioxid i samband med avskogning och användning av fossila bränslen. Dessa utsläpp anses vara huvudorsak till senare decenniers globala uppvärmning – jordens medeltemperatur har sedan början av 1900-talet stigit med drygt 0,7 grader. När man i dagligt tal förklarar den pågående uppvärmningen som ”ett resultat av växthuseffekten” menar man alltså egentligen att den beror på en antropogen (av människan orsakad) förstärkning av den redan befintliga växthuseffekten.[1]

    Vattenångan står för grovt räknat hälften av den nutida växthuseffekten på jorden. Även molnen, det vill säga vatten i form av droppar eller iskristaller, har en påtaglig växthusverkan – de ger upphov till ungefär en fjärdedel av den totala växthuseffekten. Koldioxiden svarar för uppåt 20 % och övriga växthusgaser (främst ozon, lustgas och metan) tillsammans för ca 7 % av den nutida växthuseffekten.

    Beroende på hur man räknar kan man dock komma fram till skilda resultat för de olika bidragen till den totala växthuseffekten. Att man kan räkna på olika sätt hänger samman med att växthusgasernas verkningar på värmestrålningen ofta överlappar varandra. Exempelvis fångar vattenånga delvis upp värmestrålning på samma våglängder som koldioxid. I stället för exakta procentandelar anger tabellen till vänster därför ett spann för varje enskilt bidrag till växthuseffekten.[2]

    Naturvårdsverket

    När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens naturliga växthuseffekt förstärks, temperaturen stiger och klimatet förändras med risk för allvarliga effekter runt om i världen.

    Den främsta orsaken till växthuseffektens förstärkning är utsläpp av växthusgasen koldioxid. Ju mer koldioxid i atmosfären, desto varmare. Koldioxid frigörs när vi använder fossila bränslen som naturgas, kol, olja, diesel och bensin. Även avverkningen av skog påverkar atmosfärens halt av koldioxid eftersom växande skog normalt tar upp koldioxid.[3]

    De värmeabsorberande gaserna fångar upp merparten av den värmestrålning som avges från jordytan. Större delen av den uppfångade strålningen blir omgående återutsänd, men inte bara i den ursprungliga riktningen utan åt alla möjliga håll. Åtskilligt av värmen strålar sålunda tillbaka från atmo sfären mot jordytan, som därigenom blir varmare än den skulle vara om den bara träffades av solljus. Denna förhöjning av temperaturen på jorden har blivit känd under benämningen växthuseffekten. De gaser som orsakar upp värmningen genom sin inverkan på värmestrålningen i atmosfären kallas växt husgaser.[4]

    SMHI

    Växthuseffekten är en grundläggande egenskap hos jordens klimat. Växthuseffekten påverkar den globala strålningsbalansen, dvs. balansen mellan inkommande solstrålning och utgående värmestrålning. Därmed är växthuseffekten viktig för jordens energibalans och således vårt klimat.[5]

    Skeptiker

    Håkan Sjögren, teknologie doktor, docent och molykylfysisker tidigare vid KTH, anser att det inte finns någon växthuseffekt.[6]

    Hans Jelbring, Civ.ing. KTH, Fil.kand. Meteorologi, SU, Fil.dr. Klimatologi, SU: "Påverkar koldioxidhalten jordens klimat?

    "Svaret är nej. Det finns inga observationer eller teorier som styrker detta. 100 stycken så kallade klimatmodeller har inget bevisvärde, eftersom de varken kan prediktera klimat framåt eller bakåt. Dessutom kan hypotesen med strålningsmodellen, grunden för koldioxidens påstådda inverkan på klimatet, bevisas vara felaktig."[7]

    Så tidigt som 2003 visade jag i en artikel ”The Greenhouse Effect as a Function of Atmospheric Mass” att den så kallade växthuseffekten (33 C enligt NASA) kan förklaras med utgångspunkt från grundläggande fysikaliska lagar som IPCC ignorerat.[8]

    YouTube

    Fotnoter

    1) Växthuseffekten, Fysikaliska_grunder (2019-05-31)
    2) Växthuseffekten, Växthusgaserma (2019-05-31)
    3) Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen. Naturvårdsverket (pdf) (2012-11-29 )
    4) En varmare värld - Tredje upplagan. Naturvårdsverket (pdf) (2018-12-03)
    5) Växthuseffekten - SMHI (pdf)  (2005-08)
    6) En fysiker ser på jordens strålningsbalans (2013-02-01 )
    7) Det är solen så klart, fil.dr. Hans Jelbring (2019-01-08)
    8) Dr Hans Jelbring om den “Atmosfäriska Effekten” (2019-03-27 )

    Klimatfakta.info
    Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com