Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-08-25

Fordon

Innehåll: Bilar | Drivmedel | Rätt för klimatet | Trafikverket | Källor

Vätgaståg i Tyskland. Sänkta kostnader för höghastighetståg genom sänkt hastighet och färre spår. Nyregistreringen av bilar rasar.

title

En typ av elektronisk väg

 Bilar

2022-08-25

I februari 2022 var 7 209 016 fordon registreradet [1]

 Drivmedel

2022-06-03

Bensin- och dieselbilar dominerar fullständigt. Elbilarna har en marknadsandel på 2%.

Under senaste 12 månaderna (2021-04--2022-03) registrerades 69000 elbilar. Under samma tid registrerades 105000 bensin/dieselbilar.

Besök gärna Car.info för mer intressant statistik.

title

Bensinkostnaden har minskat i förhållande till genomnsittlig timlön. Källa: Rekorddyr bensin, men historiskt billigt att köra bil, Ekonomistas 2022-05-30

År 1991, när koldioxidskatten infördes, behövde ett genomsnittligt hushåll spendera omkring två tredjedelar av en timlön för att kunna köra 100 km. År 2020 behövde samma hushåll bara lägga ut en tredjedel av en timlön för att köra samma sträcka. Kostnaderna för att köra bil har ökat under de senaste två åren, men det är fortfarande billigare i dag att köra en viss sträcka i förhållande till inkomsten jämfört med något år före 2012.

 Rätt för klimatet

2022-05-18

Regeringen tillsatte 2019 en utredning med uppgift att se över all relevant svensk lagstiftning så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag (dir.2019:101). Delbetänkandet En klimat-anpassad miljöbalk för samtiden och framtiden(SOU2021:21) lämnades 2021-03-31.

Regeringen beslutade därefter den 2021-06-23 att ge utredaren i uppdrag att utreda möjligheten att väga klimatnytta mot negativ påverkan på människors hälsa och miljön, genom en särskild avvägningsregel i miljöbalken eller på annat sätt, och lämna nödvändiga författningsförslag (dir.2021:05). Uppdragen skulle slut-redovisas senast den 15maj 2022. Dåvarande landshövdingen Anders Danielsson förordnades som särskild utredare den 17december 2019.

Utredningen består 696 sidor. Förslag:

  • Främja bidrag till klimatomställningen
    • Rättsligt utrymme för att ge klimat större tyngd i tillståndsprövningen enligt miljöbalken
    • En klimatanpassad platsvalsregel
    • En ny avvägningsregel i 2kap. miljöbalken
    • Vägledningar om samexistens med totalförsvarets intressen
    • Att föra in klimat i 3kap.miljöbalken
    • Att väga klimat mot skyddsintressen i 5, 7 och 8kap. miljöbalken
    • Tillägg till regeringens tillåtlighetsprövning
    • Andra sätt att främja bidrag till klimatomställningen
  • Elnät
    • Syftet med förslagen
    • Elnät i planering
    • Tydligare prövning av linjekoncessioner
    • Bedömningen av luftledning respektive kabel vid linjekoncession
    • Förhandsbesked
    • Undantag från vissa förbud
  • Sammantagna effekter och konsekvenser av förslagen
    • Effekt på växthusgasutsläppen
    • Konsekvenser för företag
    • Konsekvenser för kommuner och staten
    • Andra konsekvenser av förslagen
  • Transporteffektivt samhälle
    • Starkare styrning mot ett transporteffektivt samhälle
    • Fyrstegsprincipen i transportplaneringen
    • Tidigare beslutade infrastrukturobjekt
    • En scenariobaserad arbetsmetodik för transportplanering
    • Tidsvärderingar och kalkylränta
    • Transportvillkor i miljöbalken
    • Utvecklade stadsmiljöavtal
    • Fyrstegsprincipen i miljöbedömningar av planer med betydande trafikflöden
    • Länsstyrelsens roll i fysisk planering
  • Sammantagna effekter och konsekvenser av förslagen
    • Effekt på växthusgasutsläppen
    • Konsekvenser för företag
    • Konsekvenser för kommuner och staten
    • Andra konsekvenser av förslagen

7.4.2 Trafikverkets prognoser för transportsektorns utveckling

Trafikverket har genom förordningen (2010:185) i uppdrag att ta fram trafikprognoser. Man gör tre olika scenarier med ett nuläges-scenario för 2017, ett huvudscenario för 2040 samt ett ytterligare scenario för 2065.

2020 gjorde Trafikverket bedömningen att det klimatpolitiska ramverket var att betrakta som beslutad politik.

I ramverket finns målet att utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter, exklusive inrikes luftfart, ska minska med minst 70% senast till 2030 jämfört med 2010.

I ett scenario visar Trafikverket att beslutade åtgärder inte är tillräckliga för att minska trafikens klimatpåverkan i linje med målet. I åtgärderna inkluderas också det s.k. januariavtalet ska genomföras med effekten av stärkt reduktionsplikt och skärpt bonus-malus.

7.4.3 Åtgärdsvalsstudier och fyrstegsprincipen

Regeringen beslutade 2011 i propositionen "Planeringssystem för transport-infrastruktur" om ett förändrat system för planering av transport-infrastruktur i Sverige. Den fysiska planeringen ska föregås av studier där ett förutsättningslöst trafikslagsövergripande synsätt. Åtgärdsförslagen ska analyseras och prioriteras utifrån fyrstegsprincipen.

Dessa studier kallar Trafikverket "åtgärdsvalstudier". I den tillämpas fyrstegsprincipen. Initiativtagare till en sådan studie kan vara Trafikverket, en kommun, en region eller en annan aktör.

8 Utredningens förslag

Utredningens bedömning: För att vara i linje med det långsiktiga klimatmålet om nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045 behöver transportsystemets omställning stå på tre ben: transport-effektivt samhälle, hållbara förnybara drivmedel inklusive elektrifiering samt energieffektiva fordon och fartyg. En utveckling mot ett transporteffektivt samhälle där trafikarbetet med personbil, lastbil och inrikes flyg minskar krävs för att omställningen ska ske på ett miljömässigt och socialt hållbart sätt samt för att den ska vara robust mot förändrade omvärldsförutsättningar.

Komm: Resor med personbil, lastbil och inrikes flyg måste minska, enligt utredningsförslaget

Elektrifieringen av fordon har stor potential att minska utsläppen av växthusgaser, men klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv behöver jämföras med andra trafikslag och andra sätt att ge tillgänglighet på ett resurs- och energieffektivt sätt.

År 2030 kommer fortfarande de flesta fordonen på vägarna att drivas av förbränningsmotorer. Ökad användning av laddbara fordon kommer kraftigt öka uttaget av vissa metaller och mineral, vilket ur resurssynpunkt motiverar en ökad satsning på ett transporteffektivitet med dämpad efterfrågan på fordon exempelvis genom fler delningstjänster och ökad användning av kollektivtrafik.

Komm: Delningstjänster och kollektivtrafiken ska utökas.

Styrmedel kommer sannolikt behöva differentieras. Ett exempel är en kilometerskatt som ersätter dagens energiskatt på drivmedel och som kan anpassas till geografi, t.ex. mellan glesbygd och tätare bebyggda områden, och fordonets miljö- och klimatprestanda. När kostnaderna för biltrafiken ökar till följd av skärpta styrmedel kan satsningar på t.ex. kollektivtrafik och cykel ge legitimitet åt klimatåtgärder både i städer och på landsbygden.

Komm: Styrmedel ska göra det dyrare att använda bil så att fler åker kollektivt och cyklar.

Utredning citerar gillande det Klimatpolitiska rådet: "Förutom att planeringen av infrastrukturen ofta stimulerar bilism är bilägande och bilkörning på flera sätt subventionerat av staten, vilket motverkar klimatmålen."

För att klara miljömålen överväger utredningen en minskning av biltrafiken med 20-30% genom höjd drivmedelsskatt, sänkta hastighetsgränser och högre parkeringsavgifter.[2]

 Trafikverket

2022-05-19

Trafikverket har genom förordningen (2010:185) i uppdrag att ta fram trafikprognoser. Man gör tre olika scenarier med ett nuläges-scenarioför 2017, ett huvudscenario för 2040 samt ett ytterligare scenario för 2065.

Trafas kvalitetsgranskning

Trafikverket redovisar i planförslagets huvudrapport hur nya vägar och järnvägar bidrar till transportsektorns klimatmål. I de samlade effektbedömningarna för respektive objekt redovisas även klimatpåverkan från byggskedet.

Trefas har i en analys av de samlade effekterna för ett urval av objekt åskådliggjort klimatpåverkan från både trafikeringen och byggtiden. Analysen åskådliggör att objekten medför stor klimatpåverkan långt fram i tiden och klimatskulden från byggandet av exempelvis de nya stambanorna är återbetald först flera hundra år fram i tiden.(sida 7)

Trafikverket tydliggör både i inriktningsplaneringen och i förslag till nationell plan att nya stambanor har en hög investeringskostnad, är samhällsekonomiskt olönsamma och tränger undan andra viktiga åtgärder inom området.(sida 35)

Utifrån sex genomförda känslighetsanalyser och överväganden i den samhällsekonomiska analysen, bedömer Trafikverket att projektet är olönsamt. Det beror framför allt på en hög investeringskostnad och ett prognostiserat resande som inte står i proportion till investeringskostnaden. (sida 35) [3]

Se även Järnväg och tåg

 Källor

2022-07-03

Fotnoter

Etiketter med länkar

Tåg
Järnväg och tåg (Artikel)
Fordon
Inga länkar
Järnväg
Järnväg och tåg (Artikel)
Drivmedel
Inga länkar
Bilar
Inga länkar
Vätgas
Grönt stål (Artikel)
Naturgas (Artikel)
Test av vätgaslager i Luleå (Nyhet)
BMW kommer med vätgasbil (Nyhet)
Vätgas (Artikel)
Biogas (Artikel)
Elektrobränsle (Artikel)

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Clive Best
COP 26 FNs klimatkonferens 2021
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
Energimyndigheten: Solceller
EU - Europeiska unionen
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Geotermisk energi
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC: Översvämning
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatet sedan istiden
Klimatförändring
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Mätning av luftens temperatur
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Regn, nederbörd
Roger A. Pielke Jr.
Ryssland
Satelliter
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solceller med sällsynta jordartsmetaller
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk politik
Svenska kraftnät
Svårt att datera kolutsläpp
Tege Tornvall
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.