Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-03-26

Antarktis

Innehåll: Världsdel | Inlandsisen | Havsis | Aktuell forskning | Albedo | Nedbörd | Avsmältning | Källor

Världsdelen Antarktis är större än Europa och ligger runt Sydpolen.

 Världsdel

2022-03-22

Antarktis är land- och havsområdena kring Sydpolen. Antarktis är, till skillnad från Arktis, en riktig kontinent med en landmassa som ligger ovanför havsytan.

title

Antarktis under isen

Med ungefär 14 miljoner km² är Antarktis större än Europa. En exakt storlek är svår att fastställa. Landmassor och angränsande havsområden ligger under isen som kontinuerligt ändrar storlek. Den växer efter snöfall och blir mindre när isberg bryts loss.

De transantarktiska bergen delar kontinenten i en västlig och en betydligt större östlig del. Den högsta bergskedjan är Vinsonmassivet med berget Mount Vinson som är 4 897 meter högt. Djupaste punkten som är täckt med is ligger 2 538 meter under havsytan.

Runt om Antarktis sträcker sig den Antarktiska oceanen. Den närmast liggande punkten på en annan kontinent är sydspetsen av Sydamerika, Eldslandet.

Indelningen av Antarktis sker i stora områden, hav och shelfis:

Områden

  • Antarktiska halvön
  • Adelie Land
  • Coats land
  • Dronning Maud Land
  • Enderby land
  • George V Land
  • Marie Byrd Land
  • Neuschwabenland
  • Wilkes Land

Antarktiska halvön är en istäckt halvö i västra Antarktis. Halvön sträcker sig från Antarktis centrum mot Sydamerikas sydspets och är 1300 km lång. Halvön är den varmaste delen av Antarktis, mycket tack vare dess nordliga latitud och att den omges av hav

Kalla luft sveper uppåt längs halvön och ibland vidare upp mot Sydamerika. Den varmaste temperaturen som någonsin uppmätts på den antarktiska halvön är omkring 15 plusgrader, ungefär samma som på Svalbard vars varmaste temperatur är runt 13 plusgrader.

Antarktiska oceanen

Randhav till Antarktiska oceanen är bl.a.

  • Scotiahavet
  • Weddellhavet
  • Rosshavet
  • Amundsenhavet
  • Bellingshausenhavet

 Inlandsisen

2022-03-25

Speciellt för Antarktis är att kontinenten är nästan helt täckt is. Dess volym är 27 miljoner gigaton is. Ett gigaton är 1 km3.

I genomsnitt motsvarar 361 Gt 1 mm global havsnivåhöjning. Om all is skulle smälta hljs havsnivån med nästan 60 m. [1]

Den antarktiska inlandsisen som är upp till 4 500 meter tjock innehåller omkring 90 procent av världens is och 75 procent av världens sötvattenreserver. Bara 280 000 km² (2 procent) av kontinentens yta är isfri. Det är bergskedjor som skär genom isen och områden med för låg nederbörd.

Shelfis är en del av glaciäris som pressats ut i havet över kontinentalsockeln (shelfen) och därför flyter ovanpå havsvattnet. Man räknar en isplatta som shelfis när den höjer sig minst två meter över havsytan, men vanligtvis är den mellan 100 och 1000 meter tjock. Shelfisen är platt och fri från spänningar. Då is bryts av från shelfisen (kalvning), kan mycket stora isberg, s.k. taffelisberg, bildas.

Till skillnad från havsis, vilken bildas på havsvattnet bildas shelfis på ankar-is som ligger på kontinentalsockeln.[2]

En shelfis ("ishylla") på östra Antarktis har kommit loss från inlandsisen. Det är inte så vanligt på den östra sidan som vetter mot Australien. Volymen är dock försumbar. Om inlandsisen på östra Antarktis smälte skulle havsnivån höjas med 50 meter, men det tar många tusen år. [3]

Några shelfisområden:

  • Ross shelfis
  • Riiser-Larsens shelfis
  • Filchner-Rønnes shelfis
  • Larsens shelfis

 Havsis

2022-03-22

title

Havsisen 1979 till 2022

Antarktis är omgiven av sjöis. Havsisens omfattning varier starkt men utbredningen har inte förändrats sett över en längre tid.

 Aktuell forskning

2022-03-26

Trots global uppvärmning och havsisförlusten i Arktis har den antarktiska havsisens utbredning i stort sett varit oförändrad sedan 1979. Befintliga klimatmodellbaserade simuleringar indikerar dock betydande havsisförluster, i motsats till faktiska observationer. Som experter från Alfred Wegener-institutet nu har visat kan havet försvaga uppvärmningen runt Antarktis och fördröja havsisens reträtt.

Med tanke på att många modeller inte är kapabla att exakt återspegla denna faktor och havsvirvlarnas roll, ger studien, som just publicerades i tidskriften Nature Communications, grunden för förbättrade simuleringar och prognoser för den framtida utvecklingen av Antarktis. [4]

En studie ledd av forskare från Ohio University visar att ökningen av havsis kring Antarktis sedan 1979 är ett unikt inslag i det antarktiska klimatet sedan 1905 - en observation som målar upp en dramatisk första bild någonsin för väder- och klimatkonsekvenser på världens sydligaste kontinent. [5]

 Albedo

2022-03-22

Havsis har hög albedo (ca 80%), vilket reflekterar mycket av den inkommande solstrålningen under sommartid. Om den inte reflekteras värmer strålning iupp havsvatten, och därigenom initiera en positiv återkoppling, vilket leder till mer uppvärmning.

Avdunstning kommer att öka från havet när den totala istäcket minskar i storlek. Ökad avdunstning resulterar vanligtvis i ett ökat molntäcke och ökad reflektans av inkommande solstrålning. [6]

 Nedbörd

2022-03-22

Den totala nederbörden på Antarktis, i genomsnitt över hela kontinenten, är cirka 166 mm/år. Den faktiska mängden varierar stort, från höga värden över halvön (0,5 m/år) till mycket låga värden (50 mm i det höga inlandet. Områden som tar emot mindre än 250 millimeter (9,8 tum) av nederbörd per år klassificeras som öknar.

Nästan all nederbörd i Antarktis faller som snö. Nederbörd är sällsynt och förekommer främst under sommaren i kustområden och kringliggande öar. Observera att den angivna nederbörden är ett mått på dess ekvivalens med vatten, snarare än att vara det faktiska snödjupet.

Luften i Antarktis är mycket torr. De låga temperaturerna ger en mycket låg absolut luftfuktighet.

 Avsmältning

2022-04-21

Ett mått på avsmätning är Ytmassbalans (Surface mass balance). Ytmassbalans är skillnaden mellan den nederbörd (regn och snö) som har samlats på de övre ytorna av glaciärer och inlandsisar och vad som har gått förlorat på grund av smälta och eventuellt avrinning och avdunstning. [7]

Mätning av firn- och iskärnor kan ge underlag för ett längre perspektiv på ytmassbalans än vad som för närvarande är tillgängligt från satellitposter. Det visar att den nuvarande ytmassbalansen inte är exceptionellt hög jämfört med de senaste 800 åren. Perioder med hög ackumulering har inträffat tidigare, på 1370- och 1610-talen e.Kr., men det har skett en ökning med 10 % av snöansamlingen i vissa kustområden sedan 1850 - ett faktum som överensstämmer med oberoende arbete på den antarktiska halvön.[8]

Den östra antarktiska istäcket ökade med 14 ± 43 gigaton mellan 1992 och 2011. För närvarande sjunker temperaturen över östra Antarktis. Den utgör majoriteten, ca 66%, av den antarktiska istäcket.[9]

 Källor

2022-04.15

Fotnoter

Etiketter med länkar

Antarktis
Västantarktis (Artikel)
Sjöis
Inga länkar
Havsnivå
Västantarktis (Artikel)
Utkast till kommande IPCC-rapport (Nyhet)
Sjunker öarna i stilla havet? (Artikel)
Havsnivå (Artikel)
IPCC AR5 (Artikel)

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Clive Best
COP 26 FNs klimatkonferens 2021
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
Energimyndigheten: Solceller
EU - Europeiska unionen
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Geotermisk energi
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC: Översvämning
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatet sedan istiden
Klimatförändring
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Mätning av luftens temperatur
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Regn, nederbörd
Roger A. Pielke Jr.
Ryssland
Satelliter
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solceller med sällsynta jordartsmetaller
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk politik
Svenska kraftnät
Svårt att datera kolutsläpp
Tege Tornvall
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.