2024-02-12
Publ 2024-02-12
Vad händer om Golströmmen stannar? En forskare säger i TV att temperaturen då skulle sjunka med 20 grader.
Med komplexa klimatmodeller har forskarna studerat hur värme och saltvatten rör sig i Atlanten i ett system som bland annat inkluderar Golfströmmen som bidrar till att klimatet i Skandinavien är relativt milt.
Sötvatten från smältande isar på Grönland och Arktis gör att strömmarna avtar i styrka. I datormodellerna såg forskarna "tidiga varningssignaler" på att utvecklingen fortsätter till den grad att en "tipping point" uppnås, en brytpunkt där systemet av strömmar kollapsar helt.
I sådant fall skulle den genomsnittliga temperaturen i Sverige enligt modellen sjunka med tio grader. Dessutom skulle den svenska västkusten få räkna med en havshöjning på upp till en meter.
Studien analyserar data från atmosfären, havet och land, bl.a. salthalten i södra Atlanten. Flertalet klimatmodeller visar inte risk för "tipping-point"-händelser.
Då forskarna har använt nya metoder och motsäger tidigare rapporter om så är deras resultat osäkert.
Publ 2024-02-12
Anna Wåhlin, professor i oceanografi vid Göteborgs Universitet säger med anledning av tidigare larmrapporter är skeptisk till hennes kollegor runt om i världen som varnar för detta och menar att det behövs bättre data och mer realistiska förklaringsmodeller innan man kan dra några sådana slutsatser.
Alla forskare är dock inte lika oroliga för Golfströmmens framtid. En av dem som är skeptiska till forskarnas återkommande larmrapporter om avmattningen av Golfströmmen är Anna Wåhlin som är professor i oceanografi vid Göteborgs Universitet.
Hon förklarar att hon inte har något emot användning av proxydata som sådant i och med att det är det enda man har att gå på när man tittar tusentals år tillbaka i tiden. Men hon menar att det krävs väldigt mycket data för att man ska kunna säga någonting över huvud taget med någorlunda säkerhet.
När man jobbar med proxydata måste man kunna förklara, med en realistisk mekanism, vad det är som sker. För att man ska veta vilka proxydata från vilka platser som det är relevant att ha med.
Anna Wåhlin betonar att hon inte är övertygad om att Golfströmmen faktiskt har bromsat in. Och att om det skulle vara så att den ändå har gjort det, så tror hon inte att det beror på global uppvärmning och ökad sötvattentillförsel. Hon menar att det sötvatten som tillförs i Arktis, från smältande isar och från de ryska floderna, inte alls påverkar Golfströmmens djupdykning i Arktis i särskilt stor utsträckning.
Teoretiskt är det möjligt att stänga av djupvattenbildningen i Arktis genom att släppa ut enorma mängder färskvatten, om man släpper ut det jämnt över hela Arktis. Ungefär som att man lägger på ett stort lock. Det här har man kunnat visa i olika modellstudier. Men det är inte realistiskt att det här ska ske i verkligheten. Det finns inte någon process som kan ta så mycket färskvatten som krävs och sprida ut det jämnt över hela Arktis.
Det faktum att jorden roterar runt sin egen axel gör att strömmande vatten på norra halvklotet hela tiden dras åt höger. Vilket leder till att färskvattnet som rinner ut i Arktis hela tiden strömmar österut längs kusterna runt Norra ishavet tills det så småningom når den amerikanska östkusten.
Färskvattnet blandas därför aldrig med det salta atlantvattnet som kommer söderifrån med Golfströmmen och kyls ned av den kalla luften i norr. Därmed blir tyngre och dyker ned i så kallad djupvattenbildning för att sedan återvänder söderut i djupa undervattensströmmar. Djupvattenbildningen sker nämligen inte längs kusterna, utan längre ut i havet där vattendjupet är betydligt större.
Det går inte att stoppa Golfströmmen. Men säg att man kunde stanna den, att man bygger upp en vägg i Atlanten som stoppar Golfströmmen. Då skulle du få så stora temperaturskillnader mellan ekvatorn och Nordpolen att drivkraften för att driva strömmen skulle bli ännu större.
Solens ojämna uppvärmning av jorden är det som driver vindarna och havsströmmarna. Solen värmer ekvatorn mycket mer än polerna. Vindarna och havsströmmarna gör att temperaturskillnaderna på jorden blir väldigt mycket mindre än de hade varit annars. Det är en självreglerande mekanism som det inte går att stoppa.
Publ 2023-08-05
Golfströmmen är en havsström i nordvästra Atlanten. Den sträcker sig från Mexikanska golfen via Floridasundet norrut ut i Sargassohavet. Mellan Newfoundland och Iberiska halvön, vid omkring 30°W, 40°N, delar sig Golfströmmen i två grenar - Nordatlantiska driften (strömmen) som sträcker sig till Nordeuropa och Kanarieströmmen som böjer av söderut till Västafrika.
Publ 2023-08-05
Golfströmmen har avgörande betydelse för det varma klimatet längs med hela den nordamerikanska östkusten och i Västeuropa. I januari är till exempel temperaturskillnaden mellan norska kusten och det kanadensiska inlandet som ligger på samma breddgrad i genomsnitt 30 °C.
Golfströmmen är ett exempel på en västintensifierad havsström som drivs av vinden. Dess nordliga förgrening, Nordatlantiska driften, drivs däremot av termohalin cirkulation.
Publ 2024-02-10
Med jämna mellanrum sprids larmrapporter om att Golfströmmen kan försvagas eller att issmältning ska få jordens havsyta att stiga okontrollerat. Anna Wåhlin, professor i oceanografi, delar inte oron.
Publ 2024-03-31
Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?
Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt,
hibratt@gmail.se