Aktuellt

Klimatpolitiska rådet och dess uppdrag

I juni 2017 antog riksdagen med bred majoritet ett nytt klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Syftet med ramverket är att säkerställa långsiktiga förutsättningar för näringsliv och samhälle att genom föra den omställning som krävs för att Sverige ska nå sina klimatmål.

Ramverket skapar ordning och reda i klimatpolitiken och är en nyckelkomponent i Sveriges arbete med att leva upp till det globala Parisavtalet. Det klimatpolitiska ramverket innehåller tre delar: klimatmålen, klimatlagen och Klimatpolitiska rådet.

Klimatlagen lagfäster att regeringens klimatpolitiska arbete ska utgå ifrån det långsiktiga klimatmålet och anger hur arbetet ska bedrivas.

Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan. Rådet har åtta ledamöter med hög vetenskaplig kompetens inom relevanta områden och stöds av ett kansli med fyra anställda.

Enligt regeringens instruktion är Klimatpolitiska rådets uppdrag att "utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat".

⇑ Källor

• Klimatpolitiska rådet 2026

NoTricksZone är en "Politically Incorrect Guide To Climate Change" publiceras av Pierre L. Gosselin.

Han är en amerikanskfödd ingenjör bosatt i Tyskland. I sin blogg publicerar han artiklar som ifrågasätter omfattningen av människans påverkan på klimatet och kritiserar klimatmodeller.

⇑ Källor

• NoTricksZone
• About Pierre L. Gosselin
• A Tribute to Pierre Gosselin, The Founder and Primary Voice Behind NoTricksZone
• Pierre L. Gosselin, FaceBook

Henrik Jönsson om videokrönka om vindkrisen är mördande. Hur kan någon försvara denna skadliga verksamhet?

⇑ SVT kampanjar för vindkraft

Ur Henrik. Jönssons videokrönika 2026-03-28

SVT propagerar för fortsatt utbyggnad av vindkraften - samtidigt som vindkraftens baksidor blir allt mer uppenbara. Vad innebär egentligen vindkraften för Sveriges energiförsörjning? Vem tjänar pengar på vindkraftssatsningar trots att vindbolagen gör enorma förluster varje år? Och vad händer med ett samhälle som sätter gröna vinddrömmar före verklighetens förutsättningar?

Utbyggnaden av vindkraften saktar ned vilket enligt SVT:s Agenda är djupt oroväckande eftersom det riskerar att bromsa Sveriges gröna omställning. Regeringen har ju satsat stort på att få till ny kärnkraft. Men samtidigt har utbyggnaden av vindkraften stannat av.

WMO:s rapport om klimatets tillstånd bekräftar de varmaste 11 åren någonsin 2015-2025

• Jordens energiobalans är högst på sextiofem år
• Havet har absorberat ungefär arton gånger den årliga mänskliga energiförbrukningen varje år under de senaste två decennierna
• Extremt väder påverkar miljontals och kostar miljarder

Världsmeteorologiska dagen: observera idag för att skydda morgondagen

En ny rapport från FN:s ekonomiska kommission för Europa visar att sol- och vindkraft leder till högre elkostnader. Det skriver professor Jonas Kristiansen Nøland.

2025 hävdade Internationella byrån för förnybar energi (IRENA) i ett pressmeddelande att 91% av nya projekt inom sol- och vindkraft är billigare än fossila alternativ. Centralt inom FN beskrevs detta som en positiv tipping point.

Det glada budskapet hyllades okritiskt av flera internationella medier, däribland Reuters, The Guardian, Al Jazeera och Associated Press (AP). I Sverige uppmärksammades det av SVT Nyheter och Danske Bank.

Christian Sandström berättar i Affärsvärlden att 226 solceller.företag i gick i konkurs 2015.

Soltech-ägda Sesol har begärts i konkurs. Bolaget hade som mest uppåt tusen anställda och omsatte 2,5 mdr kr under 2023. Året därpå föll intäkterna till 727 Mkr och bolaget gjorde en förlust på 662 Mkr.

Hushållens investeringsvilja har sjunkit väsentligt de senaste åren. Enligt Soltechs VD Patrik Hahne har efterfrågan på solenergi fallit ytterligare under början av 2026.

⇑ 196 konkurser 2025

Sesol och Soltech är inte ensamma om att ha problem. Under 2025 gick 196 installatörer av solceller i konkurs, vilket kan jämföras med 147 konkurser 2024. Det motsvarar en ökning på 33%, enligt siffror från sol- och batterisajten Laddtorsk.

⇑ Björn Lomborg om False Alarm

We live in an age of fear - particularly a fear of climate change. Children line the streets in protest, while adults wonder whether it's ethical to start a family. Activists warn us that the planet faces ‘slaughter, death, and starvation,' and Time magazine tells readers to ‘Be worried. Be very worried.' A 2019 poll found that almost half of the world's population believes climate change will likely end the human race.

En av Sveriges största koldioxidutsläppare - cementföretaget Heidelberg i Slite på Gotland - skrotar planerna på att rena sina utsläpp, trots att bolaget gör miljardvinster. Efterfrågan på grön cement är för liten och satsningen är inte möjlig utan ett stort tillskott från staten, enligt företaget.

Heidelberg pausade 2025 de långt gångna planerna på att fånga in och lagra koldioxid från cementtillverkningen. Heidelberg är Sveriges fjärde största koldioxidutsläppare med 1,8 miljoner ton varje år. Det är fyra procent av hela Sveriges utsläpp.

Trots att planerna kommit långt och det bara var ett och ett halvt år från ett investeringsbeslut drog man i handbromsen. Den direkta orsaken var att företaget nekades åtta miljarder kronor i stöd från staten genom Industriklivet eftersom pengarna där var slut.

⇑ Mångmiljardvinster

En anläggning skulle kosta minst 15-20 miljarder, uppger företaget. Den svenska verksamheten i Materials Sverige har gjort en vinst på sammanlagt 2,7 miljarder de senaste fem åren (2020-2024). Moderbolaget tjänar betydligt mer. Det har de senaste åren gjort en vinst på omkring 20 miljarder kronor varje år.

Att rena bort koldioxiden skulle även minska Heidelbergs kostnader för utsläppsrätter, vilket enligt företaget kommer att uppgå till ett par miljarder varje år om tio år. Ändå är det olönsamt, menar Heidelberg.

Saknas sug efter grönare cement

⇑ Svag efterfrågan

Vid sidan av stora investeringskostnader finns även stora driftskostnader, bland annat för el. Det ska vägas upp av tre källor av intäkter: statliga bidrag, försäljning av negativa utsläpp och ett högre pris för fossilfri cement.

⇑ Utsläppsrätter - så funkar det

I EU:s system för utsläppshandel, EU ETS, finns ett tak för den totala mängden växthusgasutsläpp (t ex koldioxid) från industri, energiproduktion och flyg. Koldioxidutsläppande företag tilldelas - eller får köpa - utsläppsrätter. Varje rättighet motsvarar 1 ton koldioxid.

Efter en period räknas utsläppen ihop. Om företaget har släppt ut mer än det har rätter, måste det köpa fler på marknaden - ett slags böter.
Ett företag som har släppt ut mindre än de rätter de tilldelats kan sälja dem vidare.

Systemet för utsläppsrätter ska på sikt få ner koldioxidutsläppen, genom att rätterna blir färre och dyrare.

När det gäller industri, flyg och industriproduktion ska utsläppen ha minskat med 62 procent mellan 2005 och 2030. När det gäller vägtransporter, byggnader och andra sektorer finns ETS 2. Där ska koldioxidutsläppen minska med 42 procent till 2030 jämfört med 2005 års nivåer.

⇑ Granskning

SVT har gjort en granskning som visar att det går trögt för infångningsprojekten i Sverige. Drygt hälften av de planerade projekten har pausats eller stoppats helt.

Antalet fungerande anläggningar i världen som fångar in koldioxid ökade förra året från 50 till 77, men den totala mängden koldioxid som fångats in förra året (64 miljoner ton) motsvarar inte mer än en dryg promille av de globala utsläppen på 38 miljarder ton.

- Den mängden ligger fortfarande ganska långt efter behoven. Vi börjar nästan från noll när det gäller operativ kapacitet för var vi behöver vara med CCS år 2030, säger Lina Lefstad, doktorand i hållbarhetsvetenskap på Lunds universitet.

Långt till målet
Det finns planer för över 700 anläggningar i världen. Men det täcker fortfarande bara en liten del av världens utsläpp. International Energy Agency bedömer att det krävs en kapacitet på en miljard ton koldioxid per år redan från 2030 för att klara klimatmålen.

- 700 projekt låter kanske mycket, men det räcker inte om vi ser på prognoser från IEA. De kan kanske tillgodose 50 procent av den kapacitet som behövs, säger Lina Lefstad.

- Det är oklart hur många av de 700 projekten som faktiskt kommer att påbörjas och färdigställas. Många aktörer ser fortfarande CCS som en högriskinvestering, och lönsamheten är beroende av att kostnaden för avskiljning och lagring kan hållas under marknadspriset på koldioxid, vilket är mycket volatilt, säger Jonas Allesson, doktorand i hållbarhetsvetenskap på Lunds universitet.

⇑ Källor

• Trots miljardvinsterna - fabriken skippar att rena utsläppen, SvT, (2026-93-16)
• Här fångas utsläpp in - och blir till kolsyra i din läsk, Svt (2026-03-16)
• Global status of CCS 2025 - Summary, Global CCS Institute, pdf (2025-10-21)

⇑ Enorma investeringar

År 2025, när världen investerade 2,3 biljoner dollar i grön energi, kom mer än en tredjedel av den investeringen, 800 miljarder dollar, från Kina, vilket nästan motsvarar USA:s och EU:s sammanlagda belopp.

Men utgifter är inte det bästa måttet på investeringskvalitet.

⇑ Gröna bubblor

Efter att Kinas fastighetsbubbla kollapsade 2020 flödade kapital in i solpanelindustrin, och den plötsliga tillströmningen skapade enorm överproduktion och överkapacitet.

⇑ Svag eller ingen lönsamhet är de svenska vindkraftsföretagen

Många svenska vindkraftsföretag har haft svag eller negativ lönsamhet de senaste åren, även om bilden varierar mycket mellan olika typer av bolag (vindparksbolag, energikoncerner, projektutvecklare).

• Koldioxidens roll: Plimer hävdar att det inte finns några vetenskapliga bevis för att mänskliga utsläpp driver den globala uppvärmningen. Han påpekar att koldioxidnivåerna i atmosfären historiskt har varit hundratals gånger högre än idag (upp till 10-20 % jämfört med dagens 0,04 %) under perioder som ändå präglades av kraftiga istider. Han beskriver CO2 som "växtmat" som är nödvändig för allt liv på jorden.