Klimatfakta.info

Aktuellt

2024-02-25 NYHET

Batteridrivna flygplan

Innehåll: Källor |

Batteridrivna flygplan med kapacitet för mer än 10 personer är fortfarande i ett tidigt skede när det gäller kommersiell användning och är inte särskilt vanliga idag. Teknologin för storskalig elflygning är fortfarande under utveckling, och det finns flera tekniska utmaningar som måste övervinnas innan sådana flygplan kan bli vanliga.

Även om det har funnits framsteg inom elflygning och prototyper har demonstrerats, såsom små elflygplan och prototyper med plats för några passagerare, är det fortfarande långt ifrån att se batteridrivna flygplan med kapacitet för mer än 10 personer i reguljär kommersiell trafik.

Utvecklingen av mer hållbara alternativ inom flygindustrin, inklusive batteridrivna flygplan, är dock något som forskare och industrin arbetar aktivt med, och det är möjligt att det kommer en ökning av sådana flygplan i framtiden när tekniken fortsätter att förbättras och omfattande tester och certifieringar genomförs.

Läs mer...<

2024-02-15

SD vill riva upp EU:s klimatpaket

Innehåll: Källor |
Sverigedemokraterna vill se över EU:s stora lagstiftningspaket ”Fit for 55”, som ska kapa utsläppen med 55 procent fram till 2030.

Sverigedemokraterna vill att EU:s stora klimatlag "Fit for 55" ska rivas upp. SD vill verka för en reformering av lagen nästa mandatperiod

SD var i början emot men godkände slutligen det som förhandlades fram när Sverige var ordförandeland i EU.

EU föreslog i juli 2021 att unionens utsläpp av växthusgaser skulle minska med 55 procent till 2030, jämfört med 1990 års nivåer. Lagen godkändes slutligen under det svenska EU-ordförandeskapet.

Källor

Publ 2024-02-15

2024-02-12

Jordens magnetfält

Solvinden

Publ 2024-02-12

Jorden är omgiven av ett enormt magnetfält, kallat magnetosfären. Genererad av kraftfulla, dynamiska krafter i mitten av vår värld, vår magnetosfär, skyddar den oss från erosion av vår atmosfär av solvinden. Denna vinds partikelstrålning från koronala massutkastningar (utbrott av stora moln av energisk, magnetiserad plasma från solens korona ut i rymden) och från kosmiska strålar från rymden.

Vår magnetosfär spelar rollen som grindvakt, stöter bort dessa energiformer som är skadliga för livet, och fångar det mesta av den säkert borta från jordens yta.

Läs mer...<

2024-02-12

Golfströmmen

Kan Golfströmmen stanna?

Publ 2024-02-12

Vad händer om Golströmmen stannar? En forskare säger i TV att temperaturen då skulle sjunka med 20 grader.

Med komplexa klimatmodeller har forskarna studerat hur värme och saltvatten rör sig i Atlanten i ett system som bland annat inkluderar Golfströmmen som bidrar till att klimatet i Skandinavien är relativt milt.

Sötvatten från smältande isar på Grönland och Arktis gör att strömmarna avtar i styrka. I datormodellerna såg forskarna "tidiga varningssignaler" på att utvecklingen fortsätter till den grad att en "tipping point" uppnås, en brytpunkt där systemet av strömmar kollapsar helt.

Läs mer...<

2024-02-09

En miljon dollar till hockeyklubbans skapare

Författaren Mark Steyn fälls av domstol för förtal av klimatforskaren Mickel Mann. Förtalet var att Steyn kallat Michel Mann för bedräglig.

En jury gav 1 miljon dollar till klimatforskaren Michael Mann som stämde två författare för 12 år sedan efter att de jämförde hans skildringar av den globala uppvärmningen med en dömd barnmisshandlare.

Mann, professor i klimatvetenskap vid University of Pennsylvania, blev berömd för en graf som publicerades första gången 1998 i tidskriften Nature som kallades "hockeyklubban" för sin dramatiska illustration av en värmande planet.

Arbetet gav Mann stor exponering men också många skeptiker, inklusive de två författare Mann tog till domstol för kommentarer som han sa påverkade hans karriär och rykte i USA och internationellt.

Läs mer...<

2024-02-07

Bondeupproret i EU

Innehåll: Källor |

De holländska jordbrukarna startade bondeupproret i EU. Det har följt av lika arga jordbrukare i Belgien, Irland, Rumänien, Grekland, Polen och inte minst i EU:s kärnland Tyskland.

EU:s klimatomställning slår hårt mot jordbruksekonomin. Till det kommer EUs beslut att tillåta billig import av bland annat ägg, socker och kycklingar från Ukraina - en föraning om vilka kontroverser inkorporerandet av de ukrainska storjordbruken i EU kommer medföra.

Även planer i Bryssel på att underlätta importen av billiga jordbruksprodukter från Sydamerika väcker ilska. De europeiska bönderna menar att miljökraven är mycket lägre på importen.

Läs mer...<

2024-02-06

Kommunerna får ta smällen

Innehåll: Källa |
Antingen de gröna satsningarna i norr lyckas eller ej drabbas kommunerna av krav på gigantiska investeringar som inte ger några inkomster.

Patrik Kronqvist, Expressens ledarsida om de vettlösa satsningarna på batterier och stål.

"De senaste åren har staten pumpat in pengar i gröna industriprojekt. Den gröna ståltillverkaren Hybrit i Luleå har tillsammans med statliga LKAB fått 3,1 miljarder kronor i stöd från Energimyndigheten. Batteritillverkaren Northvolt i Skellefteå har fått kreditgarantier på 15 miljarder från Riksgälden. H2 Green Steel i Boden vill ha statligt stöd på 4,45 miljarder, vilket för närvarande prövas av EU-kommissionen.

Läs mer...<

2024-01-04

Mindre pengar till klimatet

Innehåll: Källor |
Klimatpengar i EUs budget överförs till att minska immigrationen och att bygga ut försvaret. Det är krav från unionsmedlemmar i norr som dessutom vill minska sina bidrag till EUs budget.

Europeiska rådets ordförande Charles Michel föreslog vid höstens EU-toppmöte att nästan hela fonden på 10 miljarder euro för att hjälpa Europa att bygga ut framtidens taenerginätverk, ska strykas.

Förslaget läggs efter kritik från "återhållsamma medlemsländer i norr", bl.a. Sverige, som vill begränsa sina bidrag till EU-budgeten och prioritera att minska invandringen och satsa mer på militären.

Tanken är att minska fonden för förnybar energi, Strategic Technologies for Europe Platform (STEP). Samtidigt ska medlemsländer få större flexibilitet i hur de kan använda medel från EU:s sammanhållningsfond ("cohesion" fund), som ger stöd till medlemsländer med lägre inkomster för att minska ekonomisk ojämlikhet.

Läs mer...<

2024-01-04

Vad händer med Northvolt?

Är batterifabriken Northvolt en bluff? Är affärsidén att ragga bidrag från EU? EU vill så gärna bedriva industripolitik. Och ledningen vill tjäna enormt mycket.

Mycket stora lån

Publ 2024-01-04

Ledningen för Northvolt fick först stöd från Energimyndigheten på 146 miljoner. Det var en förutsättning för ett större lån från Europeiska investeringsbanken (EIB) 2018 på ca 530 miljoner kronor. 2020 beviljades ännu ett lån från EIB på ca 2.9 miljarder kronor för att utveckla Northvolt Ett, fabriken i Skellefteå. I juni 2021 beviljades ett stöd från EU via Energimyndigheten på 238 miljoner kronor för att ytterligare utveckla Northvolt Labs.

Men Northvolt var inte nöjda utan ställde krav på EU om mer pengar. Sker inte det så hotar Northvolt att flytta till USA som betalar 8 miljarder euro.

Läs mer...<

2023-12-21

Klimathandlingsplanen

Regeringen redovisar sin handlingsplan i en skrivelse till riksdagen.

Regeringen redovisar i klimathandlingsplanen hur det klimatpolitiska arbetet bör bedrivas under mandatperioden inklusive de beslutade och planerade åtgärder som regeringen avser att vidta för att förbättra förutsättningarna för hushåll och företag att fatta de beslut som krävs för att de nationella och globala klimatmålen samt Sveriges klimatåtaganden gentemot EU ska nås.

Planen är en skrivelse riktad till riksdagen. Något beslut tas inte av riksdagen. Planen består av 245 sidor.

Citat från skrivelsen

Publ 2023-12-27

3.1 Globala utsläppsscenarier

Enligt IPCC:s sjätte utvärderingsrapport konstateras att ländernas nationellt fastställda bidrag till Parisavtalet (Nationally Determined Contributions - NDC) och ländernas långsiktiga strategier (Long Term Strategies - LTS) har skärpts över tid, men att omfattningen hittills varit långt ifrån tillräcklig. För att vara i linje med 1,5-gradersmålet behöver koldioxid­utsläppen nästan halveras till 2030 jämfört med 2019 och nå nettonoll kring 2050.

IPCC visar att utsläppen 2021 är cirka 60 miljarder ton koldioxidekvivalenter och att de inte minskar. För att sannolikt klara av att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader Celsius fram till cirka 2100, finns enligt FN:s miljöprogram UNEP1 ett utsläppsgap på 23 miljarder ton koldioxidekvivalenter fram till 2030 jämfört med ländernas samlade klimatplaner till Parisavtalet. Liknande slutsatser dras av UNFCCC inför Parisavtalets globala översyn, se figur

Läs mer...<

2023-12-13

Avtal vid COP28

Beslut har tagits i Dubai. Texten ska publiceras kl 15 svensk tid 2023-12-14. Denna artikel revideras löpande. /2023-12-14, kl 13:45

Nyheter

Publ 2023-12-14

Den slutliga avtaltexten ska nu vara publicerad. Oklart var tyvärr. [1]

Representanter från nästan 200 länder har enats om att börja minska den globala konsumtionen av fossila bränslen. Avtalet som slöts i Dubai efter två veckors förhandlingar är tänkt att skicka en signal till investerare och beslutsfattare om att sluta använda fossila bränslen. [2]

Läs mer...<

2023-12-10

Slutet nära för COP28 i Dubai

Innehåll: Källor |
Om två dagar ska ett nytt klimatavtal vara klart. Säkerligen efter mycken gråt och tandagnisslan. Och ett avtal som signaturländerna följer så som de själva vill. I vart fall i demokratier så är det folket som bestämmer hur avtalet ska respekteras.

title COP28 kongressen

Det är bara två dagar kvar av den gigantiska klimatkonferensen i Dubai. 95000 deltagare! Motsättningarna är stora inför de avslutande förhandlingarna om klimatet. Beslut ska tas i enighet, vilket gör att slutdokumentet blir det alla ca 200 länder kan enas om. Det uppenhart kontroversiella stryks. Mindre olikheter döljs med vaga formuleringar som varje deltagare kan tolkas på sitt eget sätt.

Läget nu söndagen den 10 december när två förhandlingsdagar återstår:

Läs mer...<

2023-12-03

NDC - Nationally Determined Contribution

En NDC, eller National Determined Contribution, är en klimathandlingsplan för att minska utsläppen och anpassa sig till klimatpåverkan. Varje part i Parisavtalet har åtagit sig att upprätta en NDC och uppdatera den vart femte år.

I NDC sätter länder upp mål för att minska de växthusgasutsläpp som orsakar klimatförändringar och för att anpassa sig till klimatpåverkan. Planerna definierar hur målen ska nås och utvecklar system för att övervaka och verifiera framstegen så att de håller sig på rätt spår. Eftersom klimatfinansiering är nyckeln till genomförandet av planerna, beskriver NDC också helst en finansieringsstrategi.

2023 NDC Syntesrapport

Publ 2023-12-03

NDC-syntesrapporten sammanställer information från de 168 senast tillgängliga NDC:erna, som representerar 195 parter i Parisavtalet, inklusive de 153 nya eller uppdaterade NDC:erna som kommunicerats av 180 parter, registrerade i NDC-registret den 25 september 2023. Totalt 20 parter har meddelat nya eller uppdaterade NDCs sedan den 22 september 2022 (stoppdatumet för inlämningar som omfattas av den tidigare versionen av denna rapport).

Läs mer...<

2023-12-02

Rymdvädrets inverkan på klimatet

Allt väder på jorden, från planetens yta ut i rymden, börjar med solen. Rymdväder och markväder (det väder vi känner vid ytan) påverkas av de små förändringar som solen genomgår under sin solcykel.

Solens strålar

Publ 2023-12-01

Den viktigaste inverkan solen har på jorden är från solens ljusstyrka eller instrålning. Solen producerar energi i form av ljusfotoner. Variabiliteten av solens uteffekt är våglängdsberoende; olika våglängder har högre variabilitet än andra.

Läs mer...<

2023-12-01

Geomagnetiska stormar

Innehåll: Källor |

En geomagnetisk storm är en stor störning av jordens magnetosfär som uppstår när det sker ett mycket effektivt utbyte av energi från solvinden till rymdmiljön som omger jorden. Dessa stormar beror på variationer i solvinden som producerar stora förändringar i strömmar, plasma och fält i jordens magnetosfär.

De solvindförhållanden som är effektiva för att skapa geomagnetiska stormar är ihållande (i flera till många timmar) perioder av höghastighets solvind, och viktigast av allt, ett sydriktat solvindsmagnetfält (motsatt riktningen av jordens fält) på dagsidan av magnetosfären. Detta tillstånd är effektivt för att överföra energi från solvinden till jordens magnetosfär.

Läs mer...<

2023-11-30

COP28: Fond för ersättning för klimatskador

Frivilliga bidrag

Publ 2023-11-30

I United Arab Emirates (UAE) har COP28 beslutat att starta den fond för ersättning vid förluster och skador på grund av klimatet som COP27 i Egypten beslöt skulle startas.

I reglerna för fonden slås det fast att bidrag är frivilliga och att ett lands stöd för fonden inte innebär att landet påtar sig ansvar för klimatskador.

Vid COP28 har några länder lovat att ge bidrag: $100 miljoner från COP28-värden UAE United Arab Emirates, minst $51 miljoner från Storbritannien, $17.5 miljoner från USA och $10 miljoner from Japan.

Läs mer...<

2023-11-30

Koldioxidlagring - CCS

Flera kommuner investerar i koldioxidlagring. Det är en riskfylld och dyrbar verksamhet. Priset kan göra att få företag blir kunder. Får kommuner engagera sig i sådana riskprojekt?

CCS

Publ 2023-11-20

Geologisk lagring av koldioxid (CO2), Carbon Capture and Storage, CCS, är en teknik där koldioxid från större utsläpp av koldioxid, såsom kolkraftverk, gaskraftverk, stålverk och cementindustrier, avskiljs från rökgaser och lagras djupt under marken eller havsbottnen.

CCS är en viktig teknik för att minska utsläppen av växthusgaser. Den kan användas för att göra fossila bränslen mer klimatvänliga, och den kan också användas för att lagra koldioxid från andra källor, till exempel från industrier som producerar cement eller stål.

Lagstiftning

Publ 2023-11-20

2009 presenterade EU ett direktiv angående geologisk lagring av koldioxid. Detta infördes i svensk lag 2011, genom ett allmänt svenskt förbud för lagring. 2012 beslöt riksdagen om en lag om geologisk lagring av koldioxid. Från 2013 tillåts geologisk lagring av koldioxid enligt lag i miljöbalken. [3]

Läs mer...<

2023-11-29

Jordens historia

Bildandet

Publ 2022-10-28

Jordens historia handlar om utvecklingen av planeten Jorden från dess bildande till idag. Nästan alla grenar av naturvetenskapen har bidragit till förståelsen av de viktigaste händelserna i jordens förflutna, som kännetecknas av konstant geologisk förändring och biologisk evolution.

Den geologiska tidsskalan (GTS), som definieras av internationella konventioner, skildrar de stora tidsspannet från jordens början till nutid, och dess indelningar beskriver några definitiva händelser i jordens historia. (I grafiken betyder Ma "miljoner år sedan".)

Jorden bildades för cirka 4,54 miljarder år sedan, ungefär en tredjedel av universums ålder, genom ansamling från solnebulosan. Vulkanavgasning skapade förmodligen uratmosfären och sedan havet, men den tidiga atmosfären innehöll nästan inget syre.

Mycket av jorden smältes på grund av frekventa kollisioner med andra kroppar som ledde till extrem vulkanism. Medan jorden var i sitt tidigaste stadium (Early Earth), tros en gigantisk kollision med en planetstor kropp vid namn Theia ha bildat månen. Med tiden svalnade jorden, vilket orsakade bildandet av en fast skorpa och tillät flytande vatten på ytan.

Läs mer...<

2023-11-26

Väder- och klimatprognoser med AI

Användningen av AI för att förutsäga vädret har tagit fart. Högre noggrannhet och snabbare leverans. Med AI i klimatforskningen kan de stora bristerna i dagens klimatprognoser minskas.

DeepMind

Publ 2023-11-26

Google DeepMind har utvecklat en modell som levererar 10-dagars väderprognoser med stor noggrannhet på under en minut

DeepMind har publicerat en artikel i Science som introducerar GraphCast, AI-modell som kan göra väderprognoser på medeldistans med hög noggrannhet.

GraphCast förutsäger väderförhållanden mer exakt och snabbare än industrins ledande vädersimuleringssystem - High Resolution Forecast (HRES), producerad av European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF).

Läs mer...<

2023-11-25

Klimatextremister frias av domstol

En trafiksabotör har friats av tingsrätten för att personen skyddat klimatet. Den domen lär ändras i nästa instans. En oenig hovrätten har friat en annan trafiksabotör.

Frias i tingsrätten

Publ 2023-11-25

Klimataktivist 41-årige klimataktivisten Noa Tucker (mp) döms för ohörsamhet mot ordningsmakten efter en bilblockad i Stockholm tidigare i år. Stockholms tingsrätt beslutar dock att han inte ska få något straff, eftersom han agerat för att skydda klimatet..

"Det är en fråga om akut nödläge och därför är det uppenbart oskäligt att utdöma påföljd", skriver tingsrätten.

Domen är en så kallad nämndemannadom, där två av de tre nämndemännen i målet röstade ned juristdomaren. Vid 2-2 ska det mildaste resultaten för den tilltalade dömas ut, varför mannen nu slipper straff.

Chefsrådmannen Axel Peterson säger att han och en nämndeman ville fälla och ansåg inte att det fanns förutsättningar för påföljdseftergift.

Det vore intressant att veta om någon nämndeman utsetts av Miljöpartiet och om denne i så fall borde vara i jäv.

Nämndemannadomar ändras ofta vid överprövning i högre instans.

Läs mer...<

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.se