Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info
.

Aktuella artiklar

2023-02-04

Öknar

Innehåll: Torka. NYTT | Växter och djur. NYTT | Ökenspridning. NYTT | Ökengrönning. NYTT | Planering av träd. NYTT | Källor. NYTT

Öknar har lite regn men kan ha ett rikt djur och växtliv. Det har tillkommit en rad nya metoder för bevattning av öknar.

Torka

Öken är ett landområde med mycket sparsam nederbörd och ofta hög avdunstning som därigenom har ingen eller mycket sparsamt med växtlighet. Djur och växter i öknen är ofta starkt specialiserade och måste tåla både höga och låga temperaturer samt klara sig på lite vatten eller ojämn tillgång till vatten. Öknar finns vid jordens vändkretsar, längs kontinenternas västkuster och i områden med regnskugga. Dessutom finns det köldöknar eller polaröknar på Antarktis och de nordligaste delarna av Arktis.

Öknar kännetecknas av låg nederbörd och, med undantag för köldöknarna, hög dagstemperatur och stor temperaturvariation över dygnet på grund av den låga luftfuktigheten. I Mellanöstern och i Death Valley har uppemot 54,0 °C uppmätts. Avdunstningen i öknar överstiger ofta den årliga nederbörden. För de varma öknarna sätts normalt gränsen mellan ökenklimat och stäppklimat vid 250 mm nederbörd per år, medan gränsen ligger betydligt lägre för de kallare öknarna.

Köppens klimatklassificering är den dominerande klimatklassificeringen som baserar sig på både temperatur och nederbörd. I systemet inkluderas också växternas vattenbehov där ett ökenklimat definieras av en medelnederbörd på mindre än hälften av växtlighetens behov.

Växter och djur

Med undantag för de kalla öknarna kan öknar ofta ha ett förhållandevis rikt växt- och djurliv. Djur och växter i öknen måste tåla både höga och låga temperaturer samt klara sig på lite vatten eller ojämn tillgång till vatten. Växtlighet kan saknas helt i klippöken, stenöken och sandöken, eller bestå av få och starkt specialiserade arter.

Läs mer...<

2023-01-31

Väder

Innehåll: Världsväder. NYTT | Earth Nullschool. NYTT | World Weather Information Service, WMO. NYTT | hPa till meter. NYTT | Källor. NYTT

Världsväder

Webbar som visar aktuellt världsväder

Earth Nullschool

"Earth Nullschool" är utvecklat av Cameron Beccario och baserat på Tokyo Wind Map-projektet. Kartdata tillhandahålls av Natural Earth, som är ett allmänt tillgängligt kartdataset tillgängligt på 1:10m, 1:50m och 1:110 miljoner skalor. Med tätt integrerade vektor- och rasterdata kan man göra en mängd olika visuellt tilltalande, välgjorda kartor med kartografi eller GIS-programvara.

Väderdata hämtas bl.a. från NOMADS - NOAA Operational Model Archive and Distribution System.

World Weather Information Service, WMO

Läs mer...<

2023-01-31

Koldioxid

Innehåll: Fotosyntesen. | Haven roll. | Kolcykeln. | Utsläpp av växthusgaser. | Fördelningen av koldioxiden. | Earth.Nullschool.net . NYTT | Orbiting Carbon Observatory . | Logaritmiskt samband. | Koldioxid i atmosfären . | Källor.

Koldioxid är en växthusgas, som minskar utstrålningen av värme från jorden. Det är oklart hur mycket värmen ökar. Växter kräver tillgång på tillräcklig mängd koldioxid som således är en förutsättning för livet på jorden.

title Koldioxid

Koldioxid, kemisk formel CO2, är en molekyl. Vid är vid rumstemperatur en färglös gas. Vid låga koncentrationer är koldioxid lukt- och smaklöst. Höga koncentrationer gör att koldioxiden löser sig i slemhinnanornas vatten och bildar kolsyra som smakar surt och sticker i näsan.

Koldioxid fyller viktiga biologiska funktioner och spelar en central roll för jordens växtlighet. Koldioxid är även en viktig växthusgas. Koldioxid används för många olika industriella tillämpningar.

Fotosyntesen

Koldioxid bildas vid förbränning samt genom andning hos aeroba organismer (växter, djur, svampar och många mikroorganismer). Med hjälp av fotosyntesen omvandlar, å andra sidan, växterna koldioxid till syre, vatten och sockerarter som de dels använder i sin egen metabolism, dels lagrar i sina celler.

Med naturvetenskapligt språkbruk är kolsyra vattenlösningen av koldioxid. I vardagligt tal kallas koldioxid för kolsyra. Bubblorna i öl och läskedrycker är gasformig koldioxid löst i vätskan.

Havet innehåller cirka 37 400 miljarder ton kol i form av koldioxid, landmassor innehåller cirka 3 000 miljarder ton, medan atmosfären innehåller cirka 720 miljarder ton. För närvarande (april 2020) utgör koldioxidhalten omkring 416 ppm av atmosfärens volym.

Läs mer...<

2023-01-30

Elsa Widding

Innehåll: Studier och yrke. NYTT | Klimatdebattör. NYTT | Riksdagen. NYTT | Bibliografi. NYTT | Källor. NYTT

Elsa Widding, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna. Författare av böcker om klimatet. Civilingenjör. Energiexpert. Elsa Widding har lagt 16 motioner till 2022 års riksdag.

Studier och yrke

Elsa Widding, född 24 januari 1968 i Biskopsgården, Göteborg. Hon är civilingenjör från Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Hon har lång erfarenhet från energibranschen och har jobbat på både Statkraft SF i Norge, Fortum Oy i Finland och för Vattenfall AB i Sverige.

År 2005 gick hon på INSEAD Business School, och arbetade sedan på Bure Equity fram till 2007. Mellan 2008 och 2010 arbetade hon på Näringsdepartementet och var bolagsansvarig analytiker för de statliga bolagen Vattenfall, SJ och Green Cargo. Mellan 2010 och 2013 var hon chef för elnätsreglering på Fortum, och driver sedan 2014 eget bolag som rådgivare.

Hon har kritiserat statligt ägda Vattenfalls köp av Nuon 2009 samt senare den forcerade utförsäljningen av tysk kolkraft, och utsågs 2014 till "Sveriges bråkigaste kvinna".

Klimatdebattör

Widding ansåg 2019 att klimatfrågan blivit en mångmiljardindustri, där de alarmistiska budskapen som framförs av media är kraftigt vilseledande för både beslutsfattare och allmänhet.

Widding har framfört sina uppfattningar i klimatfrågan på YouTube. Hon medverkar webben Klimatupplysningen, där hon bland annat redovisat avsnitt från sin bok Klimatkarusellen, som gavs ut 2019.

Läs mer...<

2023-01-30

Vulkaner

Innehåll: Kiseloxid (SiO2). | Manua Loa. | Tonga. | Utbrott 535 - 536. NYTT | 27 utbrott sedan 1600. NYTT | IPCC AR6. | Vulkaner under vatten. | Källor. NYTT

Stort vulkanutbrott på Manua Loa. Mätningarna av CO2 avbryts. Vulkaner kan under vissa tider vara en dominerande kraft för klimatförändringar.

En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur i luft eller vatten. Magman kan tränga upp från manteln genom berggrunden eftersom den har en större volym och lägre densitet än det fasta berget.

Innan magman når ytan samlas den i stora magmakammare där den förblir tills sprickor och hålrum i berget gör att den kan fortsätta att stiga uppåt. När magman når markytan eller havsbotten har vi ett vulkanutbrott och magman övergår till att kallas lava.

Kiseloxid (SiO2)

Vulkaner kan delas upp i två olika kategorier. De som har explosiva förlopp och de som bara rinner ut över omgivningen. Vilken typ av vulkan som bildas beror bland annat på halten kiseldioxid (SiO2), vilket påverkar hur lös magman är samt mängden gas. Om magman är trögflytande innehåller den mer än 65 % kiseldioxid.

Magmans konsistens gör att gasen inte försvinner på ett lätt sätt och trycket ökar nere i kammaren. Det kan leda till ett explosivt förlopp där berget rämnar och lava kastas långt upp i luften. Lättflytande magma innehåller mindre än 52 % kiseldioxid.

Manua Loa

title Utbrottet på Manua Lua började 2022-11-29

Läs mer...<

2023-01-27

Iskärnor

Innehåll: 800 tusen år gammal luft. NYTT | CO2. NYTT | CH4. NYTT | Istider. NYTT | Källor. NYTT

En iskärna är en cylinder av is borrade från djupet av jordens inlandsisar, som kan ge uppgifter om jordens tidigare klimat t.ex. mängden koldioxid och temperaturen vid olika tidpunkter.

800 tusen år gammal luft

Iskärnor är cylindrar av is som borras ur en inlandsis eller glaciär. De flesta iskärnrekord kommer från Antarktis och Grönland, och de längsta iskärnorna sträcker sig till 3 km på djupet. De äldsta kontinuerliga iskärnregistren hittills sträcker sig 123 000 år på Grönland och 800 000 år i Antarktis. Iskärnor innehåller information om tidigare temperaturer och om många andra aspekter av miljön. Avgörande är att isen omsluter små luftbubblor som innehåller ett prov av atmosfären - från dessa är det möjligt att direkt mäta den tidigare koncentrationen av gaser (inklusive koldioxid och metan) i atmosfären.

Direkta och kontinuerliga mätningar av koldioxid (CO2) i atmosfären sträcker sig bara tillbaka till 1950-talet. Iskärnmätningar gör att vi kan sträcka oss tillbaka till det förflutna.

I Antarktiska kärnor med mycket hög snöfallshastighet har det varit möjligt att mäta koncentrationer i luft från så sent som på 1980-talet som redan är innesluten av bubblor i isen. Jämförelse med mätningar som gjorts direkt från atmosfären vid forskningsstationer i Antarktis visar att iskärnan fungerar som en trogen registrerare av atmosfäriska koncentrationer, även om vi måste vara försiktiga, eftersom små artefakter kan uppstå på platser med höga koncentrationer av andra föroreningar.

CO2

Antarktiska iskärnor visar oss att koncentrationen av CO2 var stabil under det senaste årtusendet fram till början av 1800-talet. Den började sedan stiga och dess koncentration är nu nästan 50 % högre än den var före den industriella revolutionen.

Andra mätningar som kan fingeravtrycka källan till denna CO2 (t.ex. isotopdata) bekräftar att ökningen måste bero på utsläpp från användning av fossila bränslen och mänskligt inducerade förändringar i vegetation och mark.

Läs mer...<

2023-01-26

EU - klimattullar

Innehåll: EUs klimattullar. NYTT | EUs tullunion. NYTT | Källor. NYTT

EU först i världen med klimattullar på import av varor. Därmed stiger priset på en rad varor för konsumenterna, dvs ökar inflationen i Europa.  

EUs klimattullar

EU blir först i världen med att införa klimattullar på import av varor i och med att man höjer klimatmålen i 55-procentsprogrammet.

Frågan om klimattullar, eller gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM) som det officiellt heter, är mångfacetterad och innehåller både miljömässiga, ekonomiska, politiska och legala avvägningar. Syftet med klimattullar är att förhindra att industrier inom EU, av konkurrensskäl, flyttar till länder med lägre utsläppskrav och därmed undvika så kallat koldioxidläckage. Samtidigt försvåras handeln med andra länder och kan skapa spänningar i det globala handelssystemet och klimatförhandlingarna.

EU-parlamentet och ministerrådet har kommit överens om klimattullar, även kallad gränsjusteringsmekanismen CBAM. Systemet, som prissätter utsläpp för varor som importeras till EU, är tänkt att motverka att industri väljer att flytta sin produktion utanför EU för att undvika miljöregleringar.

EUs tullunion

EU:s tullunion bildades 1968 och gör det enklare för företagen i EU att bedriva handel. Den harmoniserar tullar på varor från länder utanför EU och bidrar till att skydda människor, djur och miljö i EU.

Läs mer...<

2023-01-26

EU i Sverige

Innehåll: Riksdagens inflytande är minimalt. NYTT | Sverige subventionerar andra länder. NYTT | EUs budget. NYTT | Utrikespolitik. NYTT | Euro. NYTT | EU-representation i Bryssel. NYTT | Källor. NYTT

EU styr mycket i Sverige genom sina direktiv, bidrag och skatter. Det är sedan länge inte en handelsunion utan drivs som en förbundsstat modellerad efter USA.

EU-länderna har kommit överens om att samarbeta i olika frågor, till exempel handel, miljö och jordbruk. Samarbetet bygger på EU-lagar, som länderna kommer överens om och som gäller i hela EU. EU:s budget bygger på medlemsavgifter. Det mesta av pengarna går tillbaka till länderna som stöd och bidrag.

Riksdagens inflytande är minimalt

En av riksdagens viktigaste uppgifter är att ta beslut om nya lagar. Som EU-land har Sverige överlämnat en del av den makten till EU. I EU är det regeringen som för Sveriges talan, men riksdagen har möjlighet att påverka. Riksdagen granskar EU-dokument och prövar förslag på nya EU-lagar. Inför beslutsmöten i EU måste regeringen prata ihop sig med riksdagen om Sveriges ståndpunkt.

2021 prövade riksdagen 79 lagförslag från EU. 2020 prövade riksdagen 81 EU-lagförslag och 2019 var det 32.

Riksdagens 349 folkvalda ledamöter jobbar med EU-frågor i riksdagens utskott, i EU-nämnden och i kammaren. EU-arbetet innebär bland annat att riksdagen

  • kontrollerar regeringens EU-politik
  • granskar EU:s idéer
  • prövar om EU eller EU-länderna ska ta beslut om nya lagar
  • kan bidra till att EU:s lagförslag omprövas
  • ser till att EU-lagar införs i Sverige
  • samarbetar med andra EU-länders parlament.

Sverige subventionerar andra länder

Läs mer...<

2023-01-26

Svenska klimatpolitiska handlingsplanen

Innehåll: Ny handlingsplan 2023. NYTT | Budgeten. NYTT | Källor. NYTT

2023 ska regeringen, i enlighet med klimatlagen, presentera en ny klimatpolitisk handlingsplan. Den förra (och första) kom 2019. Den kommande planen ska gälla i fyra år. Naturvårdsverket har det primära ansvaret för att ta fram underlag för regeringens beslut.

Ny handlingsplan 2023

2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Det långsiktiga målet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Lagen ålägger ett ansvar på nuvarande och framtida regeringar att föra en politik som utgår från klimatmålen och att regelbundet rapportera om utvecklingen. En central utgångspunkt för klimatlagen är att klimatpolitiska och budgetpolitiska mål ska ges förutsättningar att samverka med varandra.

Klimatlagen anger också att regeringen vart fjärde år ska ta fram en klimatpolitisk handlingsplan. Syftet med handlingsplanen är att visa hur regeringens samlade politik inom alla relevanta utgiftsområden sammantaget bidrar till att nå etappmålen till 2030 och 2040 och det långsiktiga utsläppsmålet till 2045. Om regeringen bedömer att beslutade mål inte kan nås med nuvarande styrmedel, ska handlingsplanen innehålla en redogörelse för skälen till detta och vilka ytterligare åtgärder som regeringen avser att vidta. Planen ska också innehålla en redogörelse för hur andra beslut och åtgärder, både på nationell och på internationell nivå, påverkar möjligheten att nå klimatmålen.

Läs mer...<

2023-01-26

Svenska klimatmålen

Innehåll: Ramverk. NYTT | Det långsiktiga målet. NYTT | Etappmål till 2030 och 2040. NYTT | Etappmål för inrikes transporter. NYTT | Kompletterande åtgärder. NYTT | Källor. NYTT

Negativa nettoutsläpp av växthusgaser efter 2045. Men utsläppen från svenskt territorium ska då vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990.

Ramverk

2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Det långsiktiga målet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Syftet med ramverket är att skapa en tydlig och sammanhängande klimatpolitik för att säkerställa långsiktiga förutsättningar för näringsliv och samhälle att genomföra den omställning som krävs för att Sverige ska nå sina klimatmål. Ramverket antogs med bred majoritet i riksdagen och är utformat på ett sätt som ska klara av politiska förändringar. Det klimatpolitiska ramverket är en nyckelkomponent i Sveriges ansträngningar att leva upp till Parisavtalet.

Det långsiktiga målet

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre senast år 2045 än utsläppen år 1990. De kvarvarande utsläppen ned till noll kan uppnås genom så kallade kompletterande åtgärder. För att nå målet får även avskiljning och lagring av koldioxid av fossilt ursprung räknas som en åtgärd där rimliga alternativ saknas.

Vid beräkning av utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium omfattas inte utsläpp och upptag från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF).

Läs mer...<

2023-01-26

Klimatekonomi

Innehåll: Krav på konsekvensanalys. NYTT | Klimatåtgärdernas effektivitet. | EUs klimatbudget. | Klimatpolitikens effekter och kostnader. | Sverige en ledande nation. | Valet 2022. | EU vill ha koldioxidtull. | IPCC om klimatåtgärdernas kostnader. | Tillväxtanalys. | Green deals . | Ekonomisk statistik. | Källor.

Vilka klimatåtgärder är mest effektiva? Hur kan effektiviteten mätas? Är det viktigt att Sverige ska vara en ledande nation? Väljer andra länder svenska lösningar? Vad tjänar vi mest på? Vad är moraliskt rätt?

Krav på konsekvensanalys

De svenska miljömålen har skapat en kultur i Sverige där myndigheter tävlar om att införa mer omfattande regler än vad som krävs.

Lena Nerhagen, lektor i nationalekonomi vid Högskolan i Dalarna, och hennes forskarkollegor har tittat på hur regler och lagar utformas i Sverige. De visar att svenska myndigheter och politiker har konsekvent valt bort att göra konsekvensanalyser.

Ett exempel är EU:s luftkvalitetsdirektiv. Många länder i EU - särskilt i tätbefolkade regioner och storstäder - har dålig luftkvalitet. Men Sverige är ett glesbebyggt land med få storstadsregioner.

EU regler om mätningen av luftkvaliteten gav varje land möjlighet till anpassningar. Det viktiga var att mäta i områden med mer än viss befolkningstäthet. Men det struntade myndigheterna i Sverige i.

Reglerna utformades i Sverige så att alla 290 kommuner i landet måste utföra mätningarna.

Dessutom mäts luftföroreningarna fel. I Sverige mäts de på gatunivå i stället för, som de ska, mätas i takhöjd.

Nu ska EU omarbeta direktivet om luftkvalitet och renare luft i Europa. I en pm från i november 2022 skriver Miljödepartementet
"Motsvarande kostnads- och nyttouppskattningar som nämnts för EU finns inte med i kommissionens konsekvensanalys för Sverige, men typen av nyttor och kostnader kan förväntas vara likartade i Sverige och också att nyttorna bedöms överstiga kostnaderna."

Läs mer...<

2023-01-26

Fossila bränslen

Innehåll: Andelen förnybart i EU. NYTT | Källor. NYTT

Fossila bränslena omfattar främst naturgas, petroleum och kol. Dessa bränslen är den dominerade formen av ebergi.

Fossila bränslen är olika energikällor i form av kolväten, som kommer från äldre geologiska perioder, och som kan påträffas på eller under marken. De fossila bränslena består av rester av forntida djur och växter som bäddats ner i jorden och sedan under högt tryck och värme brutits ner till sina beståndsdelar (huvudsakligen kol och kolföreningar).

De fossila bränslena omfattar främst naturgas, petroleum och kol.

  • Naturgas består främst av gasen metan och har ett högt innehåll av grundämnet väte jämfört med grundämnet kol. Metan finns i naturgasfält tillsammans med råolja eller bundet som metanklatrat.
  • Petroleum (även kallad råolja) påträffas i vätskeform och innehåller en större mängd av grundämnet kol
  • Kol (ej att förväxla med grundämnet kol) innehåller en mycket stor mängd av grundämnet kol.

Alla dessa bränslen är mycket kommersiellt viktiga. Det finns även andra fossila bränslen som till stor del är outnyttjade, till exempel oljeskiffer, olika sedimentära bergarter som innehåller kolväten.

Andelen förnybart i EU

title Staplarna visar andelen av energianvändningen i EU-länderna 2021 som kom från förnybara källor, Europaportalen

2023-01-23

Formas

Innehåll: Två miljarder till klimatforskning. NYTT | Kommitte för nationell forskning om klimatet. NYTT | Kajsa Dovstad: Lägg Formas . NYTT | Källor. NYTT

Formas får 2 miljarder för att stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar (jordbruk, skogsbruk, fiskerinäring, jakt och rennäring) och samhällsbyggande. Med fokus på klimatet.

Två miljarder till klimatforskning

Formas ska bidra till att stödja framstående forskning och innovation inom hållbar utveckling. Formas uppdrag från regeringen är att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar (jordbruk, skogsbruk, fiskerinäring, jakt och rennäring) och samhällsbyggande.

Myndigheten ska arbeta med forskningskommunikation och sprida forskningsresultat. Formas ska även ta fram evidensbaserade miljöanalyser och sammanställa forskning, till stöd för bland annat kommuner och myndigheter i arbetet med att uppnå Sveriges miljömål.

Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet, och av relevans för rådets ansvarsområden. Formas får också finansiera innovation.

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bildades 1 januari 2001 som ett led i en större förändring av organisationen för statlig svensk forskningsfinansiering. Formas tog över den roll som Byggforskningsrådet och Skogs- och jordbrukets forskningsråd tidigare haft, samt vissa uppgifter från Forskningsrådsnämndens (nuvarande Vetenskapsrådet) och Naturvårdsverkets verksamheter.

  • Formas är värdmyndighet för Klimatpolitiska rådet.
  • Formas ger ut den webbaserade tidningen Extrakt.
  • Formas, Vinnova och Energimyndigheten finansierar strategiska innovationsprogram.
  • Formas, Vetenskapsrådet och Forte driver sju nationella forskningsprogram

Läs mer...<

2023-01-23

Ekoextremism

Innehåll: Klimatextremist får sparken. NYTT | Första fängelsedomen. | Ny lag mot terrorism på nätet. | Ny lag mot terrorism. | Äldre lagen mot terrorism. | EU om ekoterrorism. | Ekofascism. | Svensk ekofascism. | Ekoanarkism. | Ekoextrema rörelser och personer. | Källor.

Med ekoextremism avses verksamheter som använder odemokratiska metoder för att driva sin uppfattning inom miljö och klimatområdet

Klimatextremist får sparken

Smittskyddsläkaren Gustav Backlund i Region Dalarna har dömts till dagsböter för olaga intrång efter en klimataktion förra sommaren och förlorar jobbet.

Första fängelsedomen

Pontus Bergendahl, 53, är första ekoextremisten som fått fängelsestraff. Han dömdes till två månaders fängelse efter att han var med i en aktion för att stoppa ett flygplan från att lyfta.

Sommaren 2020 tog sig en grupp från extremistnätverket Extinction Rebellion in på Ängelholms flygplats. En kvinna limmade fast handflatan på ett flygplan.

Lundensaren Bergendahl, har sagt upp sig från jobbet på heltid. Han är talesperson för nätverket Återställ Våtmarker och för den nystartade rörelsen Klimatalliansen, där han tillsammans med bland andra Gudrun Schyman kandiderade till riksdagen i höstas.

Återställ Våtmarker är de som spärrade infarten för ambulanser till Karolinska sjukhuset, men risk för att en patient skulle avlida. Vad blev domen? Nio personer döms till villkorlig dom, tre personer till skyddstillsyn. Och några släpptes.

Läs mer...<

2023-01-19

Vindkraft

Innehåll: Henrik Jönsson. | Ekonomi. | Globalt. | Produktion i Sverige. | Livscykelanalys. | Ägare. | Buller. | Mikroplaster. | Ekonomiska förluster. | Kommunalt veto. | Politiska partierna. | Källor.

Av energitillförseln i Sverige kom 2021 17% från vindkraften. Kina ägare 20% av vindkraften i Sverige. Protesterna blir allt starkare buller, mm. 2021 sa kommunerna nej till 78% av ansökningarna om vindkraft på land.

title

Vindkraften skapas av vindarna som uppstår då jorden och dess atmosfär värms av solen. Uppvärmningen är ojämn, störst vid ekvatorn och minst vid polerna. Dessutom varierar vinden med årstiderna och molnigheten.

Temperaturskillnaderna gör att lufttrycket skiljer sig mellan olika platser. Luften rör sig från högre till lägre lufttryck. Genom corioliseffekten förskjuter jordens rotation vindriktningen.

Vindkraftverk har propellerlika vindturbiner med vanligen tre vingar, vilka direkt eller via en kuggväxel driver en elgenerator. Tillämpningen för storskalig elproduktion till det nationella elnätet domineras av allt större anläggningar med turbindiametrar om 100 - 160 m på torn av ungefär samma storlek. De största verken, med idag upp till 220 m turbindiameter och 12 MW effekt, används för havsbaserad vindkraft.

Vindturbinen hos ett vindkraftverk verkar genom den lyftkraft som alstras på dess vingar/turbinblad. Bladspetsarna rör sig med typiskt 7-8 gånger vindens hastighet och den moderna vindturbinen kallas därför snabblöpande.

En vindturbin är verksam över hela den yta som sveps av turbinbladen, och alltså inte bara av bladytan, som typiskt uppgår till omkring 3 % av den svepta ytan. Men det är bara turbinbladen och de konstruktioner som krävs för dessa (axlar, torn, elutrustning etc) som kostar något.

Henrik Jönsson

Samhällsdebattören och youtubern Henrik Jönsson har publicerat en video om vindkraft på Youtube: VIND-LÖGNER - Vindkraftens verkliga kostnad . I den konstaterar hans att vindkraften inte är billig, inte snabb och inte heller klimatsmart.

Läs mer...<

2023-01-17

Klimatkänslighet

Innehåll: Uppskattningar. | Olika mått . | Återkopplingar . | Källor.

Det är oklart hur mycket koldioxid påverkar temperaturen. IPCC senaste bedömning är att påverkan kan vara mellan 2,5 och 4 grader inklusive olika återkopplingar som t.ex. molnbildning.

Klimatkänslighet är ett mått på hur mycket jordens medeltemperatur påverkas av förändringar i energiinflödet från solen och energiutflödet från jordytan. Begreppet används framför allt vid bedömningar av hur en förändring av växthuseffekten inverkar på jordens klimat.

Klimatkänsligheten definieras som den uppvärmning vi kan vänta om atmosfärens koldioxidhalt fördubblas i förhållande till sin förindustriella nivå. Vanligen avser man den temperaturhöjning som uppnåtts när haltförhöjningen har fått full effekt på klimatet, något som dröjer många sekler eftersom världshavets temperatur reagerar mycket långsamt på yttre förändringar.

Det gör att IPCC inte kan göra någon bedömning av hur stor en temperaturökning blir vid olika mängd koldioxid.

IPCC uppskattar att en fördubbling av koldioxidhalten på egen hand höja den globala medeltemperaturen med ca 1 °C genom sin inverkan på atmosfärens växthuseffekt. Varje temperaturförändring, oavsett vad den beror på, utlöser emellertid följdverkningar som kan förstärka eller försvaga förändringen.

Ett exempel på en sådan s.k. återkoppling är att atmosfärens innehåll av vattenånga ökar när det blir varmare. Eftersom vattenånga i likhet med koldioxid är en växthusgas leder detta till att det blir ännu varmare. Samtidigt leder ökad vattenånga förmodligen till ökad molnbildning och vissa moln sänker temperaturen.

Ett annat exempel är att mängden is och snö på jordytan minskar när temperaturen stiger. Då ökar jordens förmåga att absorbera solljus, och även detta höjer temperaturen ytterligare.

Ett tredje exempel är att mer koldioxid ökar växtligheten vilket sänker koldioxidnivån.

Uppskattningar

Läs mer...<

2023-01-16

WEF - World Economic Forum

Innehåll: WEF Årsmöte 2023 . | Inbjudan. | "Förbättra tillståndet i världen". | Källor.

WEF Årsmöte 2023

World Economic Forum presenterar 18 januari, onsdag 14-15 CET, WEFs plenarsal, livestream och i Davos 16 januari 2023

"I en historisk förstagång för World Economic Forum kommer i år natur- och samhällsvetenskap att stå i centrum.

Johan Rockström, GCFs styrelseledamot, och Joyeeta Gupta, båda Earth Commission?s Co-chairs, kommer att presentera en förhandstitt på en Earth Commission-rapport som kommer ut i början av 2023.

Den här rapporten skisserar nyligen kvantifierade "Earth System Boundaries" utformade för att säkra en stabil och motståndskraftig planet och stödja uppsättningen av vetenskapsbaserade mål för företag, städer och regeringar. Avgörande är att dessa nya gränser står för påverkan på jordens system och mänskligt välbefinnande och rättvisa.

Andra deltagare i detta högnivåseminarium inkluderar: Al Gore, USA:s vicepresident (1993 - 2001); Ordförande och medgrundare, Generation Investment Management LLP

World Economic Forums årsmöte 2023 äger rum i Davos, Schweiz den 16 - 20 januari."

Inbjudan

Läs mer...<

2023-01-16

Energi

Innehåll: Vad är energi?. | Energitillförsel i världen 2020. | Ryssland. | Europa. | Nasdaq. | Statliga kreditgarantier till elföretagen. | Sverige - energisystemet. | Sverige - fjärrvärme. | Sverige - energiskatter. | Källor.

Energi är en fysikalisk storhet som beskriver något med potential att medföra rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete.

Vad är energi?

Energi förväxlas med exergi, som är arbete eller förmåga till arbete. Sambandet mellan energi och exergi framgår av termodynamikens andra huvudsats. Energi kan vara lagrad (till exempel som lägesenergi) eller något som överförs.

Grundenheten för energi är joule (J), men även enheterna kalori (cal), voltamperesekund (V · A · s), wattimme (W · h) och elektronvolt (eV). I SI (internationella måttenhetssystemet) används definitionen av energi och effekt tillsammans med grundenheten strömstyrka för att definiera övriga elektriska enheter.

Energin har olika former, t.ex elektrisk energi, kemisk energi, lägesenergi, rörelseenergi, värmeenergi, elastisk energi, elektromagnetisk strålning, kinetisk energi, kärnenergi, magnetisk energi och mekanisk energi.

Energitillförsel i världen 2020

Oljan utgjorde 31 procent av den totala tillförseln i världen 2020. Förenklat kan olja delas upp i två delar, drivmedel och eldningsoljor. Historiskt har trenden varit sådan att efterfrågan på drivmedel, som till exempel diesel och bensin, ökat snabbare än de tunga eldningsoljorna.

Kolet utgjorde 27 procent av den tillförda energin i världen under 2020. Mellan 2019 och 2020 minskade kolanvändningen med 3,9 procent. Samtidigt minskade den totala tillförda energin med 4,3 procent vilket medförde att andelen kol i energimixen ökade.

Läs mer...<

2023-01-16

Batteri

Innehåll: Litium. | Kobolt. | Nickel. | Fastfaselektrolyter/solid state. | Inverkan på klimatet. | Råvarupriser. | Batterifabriker. | Natriumbatterier. | Källor. NYTT

Ett batteri kan innehåller energi som görs tillgänglig i elektrisk form för andra komponenter som är anslutna till batteriet.

Ett batteri kan innehåller energi som görs tillgänglig i elektrisk form för andra komponenter som är anslutna till batteriet. En ström av elektroner rör sig från en negativ pol (anoden) genom komponenten till den positiva polen (katoden). Strömmen av elektroner pågår tills skillnaden i spänning mellan polerna har jämnats ut.

Den förmodligen vanligaste typen är litiumbatteri. Det har högre energitäthet än alkaliska batterier och brunstensbatterier. Det har normalt dubbelt så hög nominell cellspänning (3,0 eller 3,6 V). Litiumbatterier kan avge brännbara gaser, eller till och med fatta eld om de kortsluts.

Läs mer...<

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

htm