Nyheter
Fritextsök
Index
Innehåll
Logga in
Villkor
Om
_ Klimatfakta.info

Aktuellt: * Elkraftsystem * Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022 * EU vill socialisera näringslivet * Koldioxidlagring - CSS * Klimatskatter * Vindkraftverk * UNEP * COP 26 FNs klimatkonferens 2021 * Sjunker öarna i stilla havet? * Kärnkraft * EU - Europeiska unionen * John Hassler * Extremväder * IPCC AR6 * Klimatordlista
Visa alla artiklar

Aktuella artiklar

2021-11-26

Elkraftsystem

Under vintern 2021/2022 väntas effektbristen i Sverige uppgå till 1 600 MW under topplasttimmen om det blir en normalvinter. Då behövs elimport för att undvika strömavbrott.

Ett elkraftsystem består av anläggningar med kraftledningar, generatorer, förbrukningsanläggningar, transformatorer och ställverk som tillsammans bildar ett system.

Dess syfte är att omvandla en energikälla (till exempel vind) till elektricitet och därefter överföra denna till förbrukningen (till exempel en glödlampa). Elkraftsystemet kan indelas i delsystem, såsom generering, transmissionsystem, regionnät och distributionssystem.

Elkraftsystemet kan hantera hög- eller lågspänning. Högspänning är större än 1000 V växelspänning eller 1500 V likspänning. Lågspänning har lägre spänning än 1000 V växelspänning och 1500 V likspänning.

Läs mer...<

2021-11-25

Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022

2-3 juni 2022 är Sverige medarrangör av en klimatkonferens.

I juni 2022 arrangerar FN högnivåmötet Stockholm+50 där Sverige står som värd, tillsammans med Kenya. Då är det femtio år sedan FN:s första miljökonferens ägde rum, Stockholmskonferensen 1972.

Ambitionen med Stockholm+50 är att högtidlighålla 50-årsjubiléet, men också att bidra till att öka takten i omställningen mot hållbara och gröna samhällen, fler jobb och en miljö i balans för alla, där ingen lämnas utanför.

Högnivåmötet äger rum den 2-3 juni 2022. Stockholm+50 ska "öka medvetenheten om vikten av att skydda vår planet". "Den sätter en väg för oss att övervinna den tredubbla planetära krisen med klimatförändringar, förlust av natur och biologisk mångfald, samt föroreningar och avfall."

Ansvariga statsråd: Per Bolund (?)

Arrangören FN-organet UNEP har gjort en ganska stor web om konferensen Stockholm50.

Källor

2021-11-23

EU vill socialisera näringslivet

Debattinlägg i Facebook

Nu vill EU ta över makten i de svenska företagen. I december kommer EU lägga ett lagförslag om "hållbar bolagsstyrning".

Företagen blir skyldiga att leverera miljömässiga, sociala och ekonomiska samhällsnyttor. En domstol ska kunna döma vd eller bolagsstyrelse tagit "fel" beslut enligt EU.

Ett företag ska kunna dömas för att det inte ansträngt sig att uppfylla politiska miljömål, även om det inte framgår av lagtexten.

Företag kan också fällas av domstol för att ha prioriterat kompetens före social mångfald vid rekryteringen av personal och ledning.

Miljöorganisationer ska också få plats i bolagsstyrelser och ges inflytande vid beslut om företagens strategier.

Det handlar om en total socialisering av inte bara det svenska utan hela europeiska näringslivet.

Läs mer...<

2021-11-22

Koldioxidlagring - CSS

Flera kommuner investerar i koldioxidlagring. Det är en riskfylld och dyrbar verksamhet. Priset kan göra att få företag blir kunder. Får kommuner engagera sig i sådana riskprojekt?

Geologisk lagring av koldioxid (CO2), Carbon Capture and Storage, CCS, är en teknik där koldioxid från större utsläpp av koldioxid, såsom kolkraftverk, gaskraftverk, stålverk och cementindustrier, avskiljs från rökgaser och lagras djupt under marken eller havsbottnen.

2009 presenterade EU ett direktiv angående geologisk lagring av koldioxid. Detta infördes i svensk lag 2011, genom ett allmänt svenskt förbud för lagring. 2012 beslöt riksdagen om en lag om geologisk lagring av koldioxid. Från 2013 tillåts geologisk lagring av koldioxid enligt lag i miljöbalken.

Läs mer...<

2021-11-21

Klimatskatter

De svenska miljöskatterna uppgår till ca 100 miljarder. Det är ca 5 % av skatteintäkterna. Reduktionsplikten för bensin ska höjas till 28 procent och för diesel 66 procent.

Koldioxidskatt

Koldioxidskatt är en skatt som tas ut på icke hållbara bränslen utifrån deras innehåll av kol, som vid förbränning orsakar utsläpp av koldioxid. De skandinaviska länderna, Storbritannien och Nederländerna är några av de länder som har koldioxidskatt. Enligt OECD så är koldioxidskatt och handelssystem för utsläpp de billigaste sätten att minska koldioxidutsläpp.

Koldioxidskatten används i Sverige som ett ekonomiskt styrmedel med syftet att minska användningen av fossil energi och fossila utsläpp. Skatten är en punktskatt som tas ut på bränslen för motordrift och vissa bränslen enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, som trädde i kraft 1995-01-01, samtidigt som Sverige anslöt sig till Europeiska unionen. Sverige har dock haft koldioxidavgift sedan 1991.

Läs mer...<

2021-11-21

Vindkraftverk

Av energitillförseln i Sverige kom 2019 3% från vindkraften. Kina ägare 20% av vindkraften i Sverige. Protesterna blir allt starkare buller, mm.

title

Vindkraft är produktion av elenergi som utvinns ur vinden. Vindkraft används numera över stora delar av världen för att producera el.

Vindkraften är en form av omvandlad solenergi och drivs av vindarna som uppstår då jorden och dess atmosfär värms av solen. Uppvärmningen är ojämn, störst vid ekvatorn och minst vid polerna. Dessutom varierar vinden med årstiderna och molnigheten.

Temperaturskillnaderna gör att lufttrycket skiljer sig mellan olika platser. Luften vill röra sig från det högre till det lägre trycket. Som en följd av jordens rotation förskjuts vindriktningen till att mer följa linjerna för lika lufttryck, isobarerna. Detta kallas för corioliseffekten.

Läs mer...<

2021-11-17

UNEP

UNEP är FNs organ för miljö. Det bildade IPCC tillsammans med Meteorologiska världsorganisationen (WMO) 1983.

UNEP - United Nations Environment Programme - är FNs miljöprogram. Det bildades efter Förenta nationernas miljövårdskonferens i Stockholm 1972, på förslag av Sverker Åström. Organet är underordnat FN:s generalförsamling. Huvudkontoret ligger i Nairobi.

UNEP har upprättat varningssystemet GEMS och nätverket INFOTERRA, samt ett register över giftiga kemikalier. Den marina miljön är ett högprioriterat område, och likaså biologisk mångfald.

Flera miljökonventioner har tillkommit sedan UNEP bildades, såsom Wienkonventionen och Bonnkonventionen från 1983, Montrealprotokollet från 1987, Baselkonventionen från 1992 och Biodiversitetskonventionen från 1993.

År 1988 bildade UNEP tillsammans med Meteorologiska världsorganisationen (WMO) FN:s klimatpanel IPCC.

Emissions Gap Report 2021

"With climate change intensifying and scientists warning that humanity is running out of time to limit global warming to 1.5°C over pre-industrial levels, 2021 has been a fraught year for the planet.

The Emissions Gap Report 2021: The Heat Is On is the 12th edition in an annual series that provides an overview of the difference between where greenhouse emissions are predicted to be in 2030 and where they should be to avert the worst impacts of climate change."

Källor

2021-11-13

COP 26 FNs klimatkonferens 2021

Slutdokumentet är fastställt. Många länder är djupt besvikna. Många frågetecken återstår. Och vad kommer sedan bli verklighet?

Washington Post har publicerat den slutliga avtalstexten "Glasgow climate pact".

Preliminär version av besluten tagna vid Glasgow Climate Change Conference:
Outcomes of the Glasgow Climate Change Conference - Advance Unedited Versions (AUVs), unfccc

Preliminära resultat

Vilka beslut har tagits vid COP26 med mer än 21 000 delegater från nära 200 länder, 14 000 observatörer och 4 000 journalister är ackrediterade till mötet.

  • Stoppa avskogningen . Inget om det i avtalet.
  • Koldioxidutsläppen ska minska. "Recognizes that limiting global warming to 1.5 °C requires rapid, deep and sustained reductions in global greenhouse gas emissions, including reducing global carbon dioxide emissions by 45 per cent by 2030 relative to the 2010 level and to net zero around mid-century, as well as deep reductions in other greenhouse gases;" §22.
  • Kolet. "accelerating efforts towards the phase-down of unabated coal power" §36. "Unabeted" betyder ingen fångst av koldioxid.
  • Minska metanutsläppen. "Invites Parties to consider further actions to reduce by 2030 non-carbon dioxide greenhouse gas emissions, including methane;" §37.
  • "Fossil" nämns för första gången i ett COP-avtal. "accelerating efforts towards the phase-down of unabated coal power and inefficient fossil fuel subsidies, recognizing the need for support towards a just transition" §36
  • Inget globalt pris på koldioxid
  • USA och Kina att de ska samarbeta för att uppnå målen i Parisavtalet.
  • Oklara regler för utsläppshandeln
  • Oklart hur länderna ska rapportera klimatåtgärder
  • Oklart hur utvecklingsländer får använda klimatbidrag från rikare länder.
  • Presentation av fusionsenergi

Konferensen

title UN Climate Change Conference of the Parties (COP26) in Glasgow on 31 October - 12 November 2021

COP26 är FN:s 26:e konferens om klimatet. Det hålls i Glasgow i Skottland 1-12 november 2021 var ursprungligen planerad att hållas i november 2020, men sköts fram ett år på grund av coronapandemin.

Läs mer...<

2021-11-12

Sjunker öarna i stilla havet?

"Ö-nationens tal: Hotet är ingen fantasi - vi sjunker"

När Tuvalus chefsförhandlare Seve Paenius höll tal under klimattoppmötet i Glasgow möttes han av stående ovationer. Öriket i Oceanien kämpar mot stigande havsnivåer och talet blev en påminnelse om att klimatkrisen är ett faktum redan i dag, skriver Dagens Nyheter.

- Det är ingen fantasi, det är inget som hotar i framtiden. Tuvalu sjunker bokstavligen just nu, säger Paeniu under fredagskvällen.

Den lilla önationen har fått stor uppmärksamhet under klimattoppmötet. Särskilt tidigare i veckan när landets utrikesminister höll ett tal om de stigande havsnivåerna med vatten upp till knäna.

Läs mer...<

2021-11-12

Kärnkraft

Kärnkraft avser utvinning av energi ur atomkärnor, antingen genom att spjälka tunga atomkärnor eller genom att slå ihop lätta atomkärnor. I kärnkraftverk skapas energi genom fission (klyvning) av tunga atomkärnor som värmer vatten till ånga som driver ångturbiner.

Kärnkraft avser utvinning av energi ur atomkärnor, antingen genom att spjälka tunga atomkärnor (framförallt uran) eller genom att slå ihop lätta atomkärnor (väte).

Kärnkraftverk

Kärnkraftverk är en anläggning för framställning av elektricitet med hjälp av kärnkraft, det vill säga fission (klyvning) av tunga atomkärnor. I praktiken används i första hand isotopen 235U, men även inblandningar av mindre mängder 239Pu förekommer i vissa typer.

Läs mer...<

2021-11-11

EU - Europeiska unionen

EU är i betydande grad en organisation för anpassning till klimatförändringar. Det sker genom omfattande lagstiftning som är tvingande för medlemsländerna. Dock har inte EU medel att bestraffa länder som inte följer dess beslut.

title EUs logotype

Europeiska unionen (EU) är en union mellan 27 europeiska stater och det mest långtgående överstatliga samarbetet i världen.

Fördragen

Europeiska unionen vilar på rättsstatsprincipen. Det betyder att allt som EU gör utgår från de fördrag som frivilligt och demokratiskt har godkänts av alla EU-länderna. Om ett politikområde till exempel inte nämns i något fördrag kan kommissionen inte föreslå någon lag på det området.

Ett EU-fördrag är ett bindande avtal mellan EU-länderna. Fördraget anger EU:s mål, vilka regler som gäller för EU-institutionerna, hur beslut ska fattas samt förhållandet mellan EU och medlemsländerna.

Fördragen ändras för att EU ska bli effektivare och öppnare, för att förbereda inför anslutningen av nya medlemsländer och för att införa nya samarbetsområden, som den gemensamma valutan.

Med stöd i fördragen antar EU:s institutioner lagar som medlemsländerna sedan genomför.

Läs mer...<

2021-11-10

John Hassler

John Hassler är professor vid Stockholms universitet i internationell ekonomi. Han är ledamot av IVA och KVA. Han var ordförande för elevförbundet 1981–1982 och Elevorganisationen 1982–1984, som var efterföljare till SECO. Han var också ordförande för Socialdemokratiska ekonomförening

John Åke Arne Hassler, född 18 september 1960, är en svensk ekonom och professor.

Han blev 1994 filosofie doktor i nationalekonomi vid Massachusetts Institute of Technology med avhandlingen Effects of Variations in Risk on Demand and Measures of Business Cycle Fluctuations, under handledning av professor Olivier Blanchard.

Han är professor vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet sedan 2005 där han är biträdande föreståndare sedan 2015. John Hassler är ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien IVA och Kungliga Vetenskapsakademin KVA.

Läs mer...<

2021-11-02

Extremväder

Extrema klimat kan definieras utifrån att de förekommer sällan eller utifrån att de påverkar samhälle och miljö på ett kännbart sätt. I det senare fallet definieras klimatextremer utifrån de gränser som samhälle och miljö klarar utan att en allvarlig påfrestning uppstår.

Klimatet består inte enbart av medelvärden och säsongsmässiga variationer. Även mer sällsynta händelser med extremt väder hör till klimatet. Extremer är ofta lokala även om t.ex. kraftiga stormar, värmeböljor och köldknäppar kan täcka stora arealer och även sträcka ut sig över tiden.

Det finns olika sorters klimatextremer. En del är våldsamma, till exempel ett häftigt ösregn eller en storm. Andra byggs upp genom att någon viss väderlek dominerar under en längre tid, till exempel en värmebölja eller osedvanligt kallt väder. En längre period med torka eller ihållande regnväder kan också leda till extrema förhållanden

Sett var för sig behöver de enskilda dagarna som bygger upp en sådan längre klimatextrem inte vara extrema i sig, utan det är den sammantagna effekten som blir kännbar.

IPCC AR6

title IPCC AR6

I IPCC-rapporten AR6 redovisas i vilken mån olika typer av extremväder blivit mer vanliga eller allvarligare på grund av förändringar i klimatet. Analys sker dels av detection och dels av attribution. Detection innebär att man anser sig kunna konstatera att det skett en förändring. Attribution innebär att man även kan säga vad som påverkat extremväder och med vilken sannolikhet.

IPCC anser att följande typer av väder blivit vanligare och/eller allvarligare: heat waves (värmeböljor), heavy precipitation (kraftig nederbörd), ecological drought (torkad ekologisk brukad mark), agricultural drought (torkad jordbruksmark) och fire weather (skogsbränder). IPCC uttrycker dock tveksamhet vad gäller ecological drought, agricultural drought och skogsbränder.

Läs mer...<

2021-11-01

IPCC AR6

IPCC har kommit ut med en ny rapport om klimatet kallas AR6. Det är en mastig rapport på 3.949 sidor. Det är imponerande att många anser sig ha kunnat kommentera innehållet redan efter några timmar.

Rapporten består av avdelningarna Summary for Policymakers (42 sidor), Technical Summary (150 sidor) och sedan 12 kapitel (3757 sidor).

Summary for Policymakers är enligt erfarenhet mindre intressant då man tidigare dragit alltför långgående slutsatser. Det är tråkigt för många läser nog bara denna delen. Det är bättre att gå direkt på kapitlen nedan.

Chapter 1: Framing, context, and methods. 215 s
Chapter 2: Changing state of the climate system
Chapter 3: Human influence on the climate system
Chapter 4: Future global climate: scenario-based projections and near-term information
Chapter 5: Global Carbon and other Biogeochemical Cycles and Feedbacks
Chapter 6: Short-lived climate forcers
Chapter 7: The Earth's energy budget, climate feedbacks, and climate sensitivity
Chapter 8: Water cycle changes
Chapter 9: Ocean, cryosphere and sea level change
Chapter 10: Linking global to regional climate change
Chapter 11: Weather and climate extreme events in a changing climate
Chapter 12: Climate change information for regional impact and for risk assessment 227 s

Märkligt nog så är många sidor markerade med texten "Do Not Cite, Quote or Distribute". Vill de undertrycka debatt?

IPCC publicerade ett pressmeddelande den 9 augusti 2021.

Läs mer...<

2021-11-01

Klimatordlista

Klimatordlistan förklarar vad ord och förkortningar som har med klimat att göra betyder. Klimatordlistan drivs utan vinstintresse av den ideella föreningen Emisso som även finns på Facebook och Twitter.

Klimatordlistan är mer inriktad på klimatfrågans politiska sidor än de naturvetenskapliga sidorna. Klimatförhandlingarna under FNs klimatkonvention UNFCCC får därför mycket utrymme i ordlistan.

IPCC AR6

Läs mer...<

Notiser

2021-11-21

Kraftig utbyggnad av förnybar el i söder

Den planerade utbyggnaden av storskalig vindkraft ökar starkt i södra Sverige.

-- De senaste fyra åren har ett 40-tal elproducenter, med en total effekt om 2 500 megawatt, ansökt om att ansluta landbaserad vindkraft till våra regionnät i elområde 3 och 4. Det motsvarar förbrukningen hos nästan 400 000 eluppvärmda normalvillor, säger Martin Höhler, vd för E.ON Energidistribution.

/Kraftig utbyggnad av förnybar el i söder, ViaTT (2021-11-08)

2021-11-18

USA auktionera ut borrättigheter i den mexikanska golfen

Shell, BP, Chevron och ExxonMobil bjuder sammanlagt 192 miljoner dollar - 1,7 miljarder kronor - för rättigheterna att borra efter olja och gas på amerikanskt territorium i den mexikanska golfen.

Utförsäljningen är den största som gjorts - området där fossilt bränsle ska få utvinnas under många år framöver spänner över ett område lika stort som tre fjärdedelar av Sverige. Den kommer också bara dagar efter att FN:s stora klimatmöte avslutats i Glasgow.

/USA auktionera ut borrättigheter i den mexikanska golfen, Expressen (2010-11-18)

2021-11-18

Cementa får fortsätta bryta kalk – beslutet överklagas

Cementas tillstånd att bryta kalk på Gotland förlängs till nyår 2022, meddelar regeringen.

Det tillfälliga tillståndet innebär att Cementa får bryta den volym som de hade tillstånd för, men som de inte hann bryta innan 31 oktober när tillståndstiden löpte ut.

Naturskyddsföreningen tänker överklaga beslutet.

/Ny teknik (2021-11-18)

2021-11-18

Brittiska regeringen satsar på mini-reaktorer från Rolls-Roy

Den brittiska regeringen satsar drygt 2,4 miljarder kronor på mini-reaktorer från Rolls-Royce. Dessutom har bolaget fått in 2,3 miljare kronor fåm privata företag.

Genom serietillverkning av reaktordelar i fabrik och montage på plats är förhoppningen att kärnkraftverk ska gå fortare att bygga och bli betydligt billigare. Tack vare en modulär konstruktion kan mindre enheter kombineras till större kraftverk efter behov.

/Brittisk miljardsatsning på mini-reaktorer, Ny teknik

2021-11-13

Ingen ersättning för förluster och skador

USA och EU motsätter sig uppmaningar från utvecklingsländer vid COP26-mötet att ge ekonomiskt stöd till offer för klimatkatastrofer.

USA sa att skapa en fond för att kompensera individer eller regeringar för förlust och skada var en röd linje, då det kan innebära en väg för stämningar. EU har också meddelat att unionen motsätter sig en sådan fond. Däremot diskuteras stöd till ett program för att ge teknisk assistans till länder som drabbas av förluster och skador.

/EU, US block effort for climate disaster funding at COP26, Politico

2021-11-11

Stopp på kol och subventioner av fossila bränslen

Vid FN:s klimatmöte i Glasgow har 23 länder lovat att fasa ut kolkraft, bl.a. Polen, Spanien och Ukraina. Ett tjugotal länder, däribland Sverige, har uttalat att de ska stoppa subventioner för fossila bränslen.

/Åtgärder som ska stoppa kolet, Europaportalen (2021-11-09)

2021-11-08

Bidens förslag i Glasgow dyrt och ineffektiv

I Glasgow har Joe Biden upprepat målet att USA:s utsläpp ska vara netto noll år 2050. Men har förvånansvärt liten effekt på klimatet.

FN:s standardklimatmodell visar att det bara skulle minska temperaturökningen i slutet av århundradet med 0,5 grader Celsius

Kostnaden däremot blir enorm. En studie i tidskriften Nature visar att denna minskning av utsläppen skulle kosta 11,9 procent av BNP eller ca 100.000 kr idag för varje amerikansk medborgare, varje år.

/Glasgow climate summit is an elite farce innovation is the solution, Björn Lomborg, Nypost

2021-11-05

Nya regler vid utbyggnad av elnätet

Det ska komma nya regler för hantering av utbyggnad av svenska elnätet. Det kommer inverka på många som påverka var ledningarna ska dras fram. Arbetet leds av Elmarknadsinspektionen och ska redovisas senast den 1 maj 2023.

/Kortare ledtider för elnätsutbyggnad, Elmarknadsinspektionen

2021-11-04

Media misslyckas att informera om klimatkrisen

Endast en av fyra svenskar litar på journalister när det gäller klimatrapporteringen.

/Demoskop

2021-11-04

7 av 10 tror att det blir elbrist

Sju av tio har lågt eller inget förtroende för den svenska energipolitiken

Den bristande tilltron till elleveranserna innebär en stor risk att fler företag kommer bromsa viktiga investeringar vilket är en enorm förlust för Sverige. Företag måste veta att de kan få el för att kunna satsa.

/Elförsörjningen, Svenskt Näringsliv

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com