2023-03-18
För att främja användningen av biodrivmedel införde regeringen från 1 juli 2018 en reduktionsplikt för bensin, diesel och från 1 juli 2021 även för flygfotogen. Det innebär att alla drivmedelsleverantörer måste minska växthusgasutsläppen från dessa drivmedel med en viss procentsats. Den är från årsskiftet 2022 på diesel 30,5 procent och på bensin 7,8 procent.
Reduktionsplikten innebär ett mer långsiktigt styrmedel jämfört med tidigare skattenedsättning. Det ska bland annat bidra till att nå det nationella målet om 70 procent minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter till 2030. Målet ska uppnås genom att gradvis öka inblandningen av biodrivmedel. Från 1 januari 2022 är reduktionsnivåerna 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för dieselbränsle.
Det innebär att om en liter fossil bensin släpper ut 32,2 megajoule (MJ) växthusgaser2, så måste en liter bensin med inblandade biodrivmedel släppa ut högst 29,7 MJ växthusgaser. Det är en minskning på 2,5 MJ per liter bensin.
Ett vanligt biodrivmedel är etanol, som har lägre energiinnehåll än bensin. Det innebär att en liter etanol ger mindre kraft än en liter bensin när den förbränns i motorn. Förbrukningen ökar med cirka 3 procent om man byter från E5 (5 procent etanol) till E10 (10 procent etanol).
Vid produktion av etanol sker utsläpp av växthusgaser. Vid användning av lignocellulosa (t.ex. halm eller skogsrester) utsläpps mellan 4 och 35 gram koldioxidekvivalenter per megajoule etanol, beroende på processalternativ och enzymproduktion. Det är betydligt lägre än utsläppen från bensin, som uppgår till cirka 90 gram per megajoule. Men det finns också andra faktorer som påverkar miljöpåverkan av etanol, som markanvändning, vattenförbrukning och biologisk mångfald.
Riksdagen har beslutat att pausa ökningen av reduktionsplikten för bensin och diesel, vilket innebär att samma reduktionsnivåer från gäller även under 2023. Reduktionsnivån för flygfotogen är 1,7 procent 2022.
2023-03-17
EU-kommissionen vill stärka EUs konkurrenskraft. Det är bra. Och Sverige driver på. Men hur sa det gå till?
Kommissionen är mästare på eleganta paradformulering som döljer avsikten: mer makt till EU. Flertalet av förslagen kan EU bara påverka med juridiska åtgärder och ekonomiska medel. Vad kommer det att kosta? Inga uppskattningar. Hur påverkas olika länder?
Sam vanligt kommer de gröna områdena prioriteras. Dessutom ska hindren rivas på tjänstemarknaden, som utgör 70 procent av den samlade ekonomin i unionen. Vad betyder det? Ska minikrav fastställas för olika tjänster kombineras med krav på att företag måste anlita den som har lägst pris. Det innebär en ny enormt omfattande socialisering av näringslivet.
1. En fungerande inre marknad
- Öka i flödet av varor och tjänster
- Minska andel EU-direktiv som kommissionen drar till EU-domstolen för felaktig införlivning i nationell lagstiftning till 0,5 procent (2021 = 1,3 procent)
2. Tillgång till privat kapital och investeringar
- Öka andelen privata investeringar av BNP
- Öka riskkapitalinvesteringar
3. Offentliga investeringar och infrastruktur
- Öka andelen offentliga investeringar av BNP
4. Forskning och innovation
- Öka statliga satsningar på forskning och utveckling till mer än tre procent av BNP (2021 = 2,3 procent)
- Öka antalet patentansökningar
5. Energi
- Öka andelen förnybar energi till 45 procent (2021 = 21,8 procent)
- Minska och stadighålla energipriser för företag
6. Återvinning
- Öka andelen återvunnet material till 23,4 procent (2021 = 11,7 procent)
7. Digitalisering
- Öka den digitala grundkompetensen i företag till 90 procent (2022 = 69 procent)
- Öka andelen företag som använder digitala tekniker som AI och molntjänster till 75 procent
8. Utbildning och kompetens
- Öka andelen i vuxenutbildning till 60 procent (2016 = 37,4 procent). Målet är känt sedan tidigare.
- Öka sysselsättningsgraden till 78 procent (2021 = 73 procent). Målet är känt sedan tidigare.
- Öka antalet IT-specialister till 20 miljoner (2021 = 85, miljoner)
9. Handel och öppet strategiskt självstyre
- Öka handeln med resten av världen
- Göra det lättare för företag att följa regelverk
I december publicerades det nya EU-direktivet om hållbarhetsrapportering Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Direktivet, som ska implementeras stegvis från och med 2024, innebär bland annat att gällande EU-krav på att årsredovisningen ska innehålla en hållbarhetsrapport utökas till att omfatta betydligt fler företag.
En annan förändring är att hållbarhetsrapporten ska granskas av en revisor eller, om detta tillåts av nationell rätt, en annan behörig kvalitetsgranskare. CSRD innebär dessutom att kraven på rapportens innehåll utökas väsentligt.
Detaljerna i innehållet kommer regleras i bindande standarder för hållbarhetsrapportering, European Sustainability Reporting Standards (ESRS). ESRS ska antas av EU-kommissionen i form av delegerade akter och blir på så sätt direkt tillämpliga för rapporterande företag.
Ett färdigt förslag till hur den första delen av dessa standarder ska se ut lämnades över till kommissionen i november. Detta paket kommer kompletteras framöver med bland annat branschspecifika standarder.
Sammantaget kommer ESRS att utgöra ett mycket omfattande regelverk för hållbarhetsrapportering.
Europeisk politiker som vill styra världen, Skapad av Dall E-2
EU har godkänt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD). Det innebär att företag snart kommer att krävas på att publicera detaljerad information om hållbarhetsfrågor. Detta kommer att öka ett företags ansvarsskyldighet, förhindra divergerande hållbarhetsstandarder och driva på utvecklingen av en hållbar ekonomi, styrd av EU-kommissionen.
2023-03-10
Förslag om sänkt reduktionsplikt skickas på remiss - men ännu är det inte klart hur mycket regeringen föreslår att kravet på inblandning av biodrivmedel ska sänkas. Löftet var att lägga sig på EU:s lägstanivå. I valrörelsen lovade regeringspartierna och SD sänkningar till EU:s miniminivå, som nu ser ut att höjas.
Bilar delas in i personbilar, lastbilar och bussar.
Bilindustrin omfattar ett brett spektrum av företag och organisationer som är involverade i design, utveckling, tillverkning, marknadsföring och försäljning av motorfordon. Det är en av världens största industrier sett till intäkter.
År 2007 fanns det cirka 806 miljoner bilar och lätta lastbilar på vägarna, som förbrukade över 980 miljarder liter bensin och diesel per år. 2015 var antalet personbilar i bruk 950 miljoner.
År 2021 tillverkades 79,1 miljoner motorfordon runt om i världen, en ökning med 1,3 % jämfört med 2020. I denna infografik hittar du antalet motorfordon som producerats 2020 och 2021, per världsregion.
EU har beslutat att förbjuda nya bensin- och dieselbilar från 2035.
EU:s nya koldioxidutsläppsmål för personbilar och lätta nyttofordon syftar till att påskynda övergången till noll- och lågutsläppsmobilitet. Personbilar och skåpbilar står för omkring 15 % av EU:s totala utsläpp av CO2, den viktigaste växthusgasen.
2023-03-09
EU-parlamentet är den ena lagstiftande institutionen inom Europeiska unionen; den andra är Europeiska unionens råd.
Parlamentet, som består av 705 ledamöter, väljs genom allmänna och direkta val vart femte år, och företräder unionsmedborgarna direkt på unionsnivå.
Parlamentet ansvarar för att lagstifta och godkänna unionens årliga budget tillsammans med Europeiska unionens råd. Lagförslag läggs i regel fram av Europeiska kommissionen och måste godkännas av både parlamentet och rådet för att antas.
Parlamentet utövar även viss parlamentarisk kontrollmakt över kommissionen, med möjligheten att avsätta den genom en misstroendeförklaring. En ny kommission kan inte tillträda utan att först ha genomgått utfrågning och godkännande av parlamentet.
Parlamentet leds av en talman, som sedan den 18 januari 2022 är Roberta Metsola (EPP). Ledamöterna är organiserade efter politisk tillhörighet i olika partigrupper, och inte efter nationalitet. De utses genom direkta val; det senaste ägde rum den 23-26 maj 2019 och nästa är planerat till den 6-9 juni 2024.
Europaparlamentets officiella säte ligger i Strasbourg, Frankrike, men parlamentet har även förberedande och kompletterande sammanträden i Bryssel, Belgien.
(Under registrering)
Abir AL-SAHLANI, Renew Europe Group, Centerpartiet
Erik BERGKVIST, Group of the Progressive Alliance of Socialists and Democrats in the European Parliament, Socialdemokraterna
Malin BJÖRK, The Left group in the European Parliament - GUE/NGL, Vänsterpartiet
Arba KOKALARI, Group of the European People?s Party (Christian Democrats), Moderaterna
Sara SKYTTEDAL, Group of the European People?s Party (Christian Democrats), Kristdemokraterna
Tomas TOBÉ, Group of the European People?s Party (Christian Democrats), Moderaterna
Ministerrådet
Europeiska unionens råd, eller enbart rådet (latin: Consilium) och informellt ministerrådet, är den ena lagstiftande institutionen inom Europeiska unionen; den andra är Europaparlamentet.
2023-03-03
Koldioxid
Koldioxid, kemisk formel CO2, är en molekyl. Vid är vid rumstemperatur en färglös gas. Vid låga koncentrationer är koldioxid lukt- och smaklöst. Höga koncentrationer gör att koldioxiden löser sig i slemhinnanornas vatten och bildar kolsyra som smakar surt och sticker i näsan.
Koldioxid fyller viktiga biologiska funktioner och spelar en central roll för jordens växtlighet. Koldioxid är även en viktig växthusgas. Koldioxid används för många olika industriella tillämpningar.
Enligt IEA ökade de energirelaterade CO2-utsläppen globalt med 0,9 % eller 321 Mt 2022 till över 36,8 Gt. Efter två år av stora svängningar i användningen av energi, delvis orsakade av covid-19, var tillväxten långsammare än under 2021:s ökning med 6 %. Utsläppen från förbränning ökade med 423 Mt, medan utsläppen från industriella processer minskade med 102 Mt.
Under ett år präglat av energiprischocker, stigande inflation och störningar i traditionella handelsflöden var tillväxten av utsläppen begränsade, trots byte av gas till kol i många länder. Användning av förnybara energikällor, elfordon och värmepumpar minskade utsläppen med 550 Mt enligt IEA.
Koldioxid bildas vid förbränning samt genom andning hos aeroba organismer (växter, djur, svampar och många mikroorganismer). Med hjälp av fotosyntesen omvandlar, å andra sidan, växterna koldioxid till syre, vatten och sockerarter som de dels använder i sin egen metabolism, dels lagrar i sina celler.
2023-02-28
EU-parlamentsvalen äger rum runt 9 maj men inte på samma dag i medlemsländerna.
Parlamentets ledamöter har delat i sin i 10 partier.
Det kommande valet av nytt EU-parlament gället främst två frågor: Hanteringen av klimatet och subsidiaritet, dvs spridning av makt från den centrala maktapparaten till medlemsländernas befolkningar.
Det finns en grupp på Facebook för dem som vill diskutera kritik mot EU: EU-valet 2024.
För att få bilda en politisk grupp i Europaparlamentet måste flera krav uppfyllas. I gruppen ska det ingå minst 25 ledamöter från åtminstone en fjärdedel av länderna. En ledamot får inte ingå i flera grupper samtidigt. Reglerna skärptes vid EU-valet 2009 för att försvåra att högerextrema politiker att bilda en grupp, tidigare krävdes endast 20 politiker från en femtedel av länderna.
Grupperna bygger själva upp sin organisation, där de utser en eller två ordföranden, samt ett presidium och ett sekretariat.
2023-02-28
Klimat och miljö hamnar på sjätte plats i en opinionsundersökning gjord i början av februari 2023. 19 % anser att detta område är viktigast. Högst upp kommer lag och ordning med 42%. Sedan följer sjukvården med 33%. Försvarsfrågan blir allt viktigare och prioriteras av 16%.
1 620 forskare och lärare i forskarvärlden ställer sig i en debattartikel bakom föreningen Auroras åtal mot svenska staten:
"Vi, 1 620 forskare samt lärare vid universitet och högskolor, är eniga med de unga bakom Auroramålet: De drabbas och riskerar att drabbas allvarligt av klimatkrisen under sin livstid. De klimatåtgärder vi vidtar i närtid avgör deras framtid. Sverige måste ta ansvar och göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet."
I debattartikeln listas undertecknarna.
Naturvårdsverket har låtit genomföra en kvantitativ undersökning om den svenska allmänhetens syn på lösningar för klimatet.
2023-02-26
Den gröna omställningen, "Grüne Wende", är en omställning till ett mer hållbart och ekologiskt samhälle. Begreppet används främst av den tyska gröna rörelsen.
Grüne Wende innebär en övergång till ett samhälle baserat på fossilt bränsle, förnybar energiproduktion, främjande av cirkulär ekonomi och återvinning, minska användningen av kemikalier och bekämpningsmedel, främja ekologiskt jordbruk och skydda biologisk mångfald.
Det är en bred rörelse som syftar till att göra samhället mer anpassat till klimatförändringar och miljöförstöring.
De tre återstående tyska kärnkraftverken var ursprungligen planerade att gå off-line i slutet av 2022. På grund av energikrisen förlängde den tyska koalitionsregeringen villkoren till mitten av april. Tyskland är nu helt beroende av andra energikällor för att möta sitt energibehov.
Inom den gröna rörelsen finns det en tendens att vara negativt inställd till kärnkraft, eftersom många gröna aktivister anser att kärnkraft är en farlig och icke-hållbar energikälla. De gröna förespråkar i stället förnybara energikällor som sol, vind, vatten och geotermisk energi, som de anser vara säkrare, mer hållbara och mindre riskfyllda än kärnkraft. De hävdar också att förnybar energi minskar utsläppen av växthusgaser och bidra till en mer hållbar framtid.
2023-02-25
Elmarknadsdesign är utformning av de institutionella och regulatoriska ramverken som styr produktion, överföring, distribution och konsumtion av el på en nationell eller regional nivå. Det inkluderar utformningen av marknadsstrukturer, prissättning och incitament, reglering och policyer som är utformade för att säkerställa effektiv, tillförlitlig och hållbar leverans av el till konsumenter.
Elmarknadsdesign påverkar de ekonomiska och tekniska faktorer som inverkar på investeringsbeslut och utveckling av elproduktionsanläggningar, energieffektivisering, distribution av el och konsumentbeteenden. En väl utformad elmarknadsdesign kan bidra till att främja konkurrens, effektivitet och innovation inom sektorn samtidigt som den säkerställer en tillförlitlig och hållbar leverans av el till konsumenter.
Några av de faktorer som kan påverka elmarknadsdesign inkluderar tekniska innovationer, miljö- och klimatpåverkan, politiska mål och prioriteringar samt konsumentbeteenden och preferenser.
EU-kommissionen presenterade den 23 januari ett offentligt samråd om en reform av utformningen av EU:s elmarknad. Förslaget betonar förnybara energikällor, men säger inget om kärnkraft. Tiden för myndigheter i medlemsländerna att samråda var tre veckor. Förslag till lag är aviserad under första kvartalet 2023.
2023-02-24
En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur i luft eller vatten. Magman kan tränga upp från manteln genom berggrunden eftersom den har en större volym och lägre densitet än det fasta berget.
Innan magman når ytan samlas den i stora magmakammare där den förblir tills sprickor och hålrum i berget gör att den kan fortsätta att stiga uppåt. När magman når markytan eller havsbotten har vi ett vulkanutbrott och magman övergår till att kallas lava.
Vulkaner kan delas upp i två olika kategorier. De som har explosiva förlopp och de som bara rinner ut över omgivningen. Vilken typ av vulkan som bildas beror bland annat på halten kiseldioxid (SiO2), vilket påverkar hur lös magman är samt mängden gas. Om magman är trögflytande innehåller den mer än 65 % kiseldioxid.
Magmans konsistens gör att gasen inte försvinner på ett lätt sätt och trycket ökar nere i kammaren. Det kan leda till ett explosivt förlopp där berget rämnar och lava kastas långt upp i luften. Lättflytande magma innehåller mindre än 52 % kiseldioxid.
Utbrottet på Manua Lua började 2022-11-29
2023-02-15
Energikrisen orsakad av kriget i Ukraina har fått många politiker överväga om världen skulle kunna göra en snabb övergång till grön energi som drivs av sol, vind och önsketänkande.
När livsmedelspriserna skjuter i höjden och konflikten hotar en global livsmedelskris, måste vi möta en annan impopulär verklighet: ekologiskt jordbruk är ineffektivt, markhungrigt och mycket dyrt, och det skulle göra miljarder hungriga om det anammades över hela världen.
Mängden odlad spannmål per hektar i Sverige har ökat nästan 6 gånger sedan 1865. Riktig fart blir det från 1945. Och ökningen bara fortsätter. Sedan 1961 har mängden säd per hektar i världen ökat fyra gånger.
Källa: Långa tidsserier - Basstatistik om jordbruket åren 1866-2020, Livsmedelsverket
Vad det beror på är svårt reda ut. Det beror inte bara på mer koldioxid utan också på mer värme, längre odlingssäsong, bättre metoder, mm
2023-02-14
Att delta i och finansiera deltagande i en terroristorganisation ska bli straffbart föreslår regeringen. Det innebär en ytterligare förstärkning av det straffrättsliga regelverket för att motverka hotet från terrorismen. Det ska också bli straffbart att finansiera deltagande i en terroristorganisation, att offentligt uppmana och rekrytera till brottet samt att resa utomlands i avsikt att begå brottet.
Straffskalan föreslås vara fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt föreslås straffskalan vara fängelse i lägst två och högst åtta år. Har gärningsmannen lett terroristorganisationen föreslås straffskalan i stället vara fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2023.
Smittskyddsläkaren Gustav Backlund i Region Dalarna har dömts till dagsböter för olaga intrång efter en klimataktion förra sommaren och förlorar jobbet.
Pontus Bergendahl, 53, är första ekoextremisten som fått fängelsestraff. Han dömdes till två månaders fängelse efter att han var med i en aktion för att stoppa ett flygplan från att lyfta.
Sommaren 2020 tog sig en grupp från extremistnätverket Extinction Rebellion in på Ängelholms flygplats. En kvinna limmade fast handflatan på ett flygplan.
Lundensaren Bergendahl, har sagt upp sig från jobbet på heltid. Han är talesperson för nätverket Återställ Våtmarker och för den nystartade rörelsen Klimatalliansen, där han tillsammans med bland andra Gudrun Schyman kandiderade till riksdagen i höstas.
Återställ Våtmarker är de som spärrade infarten för ambulanser till Karolinska sjukhuset, men risk för att en patient skulle avlida. Vad blev domen? Nio personer döms till villkorlig dom, tre personer till skyddstillsyn. Och några släpptes.
2023-02-09
Denna artikel gäller ekonomin i stort med inverkan också på klimatet. Se artikeln Klimatekonomi om ekonomi som mer direkt beror på eller påverkar klimatet.
Nationalekonomi omfattar bland annat teorier om utbud och efterfrågan, räntesatser och internationell handel. Finansiell ekonomi omfattar bl.a. handelsutbyte utgörs av pengar eller värdepapper.
Klimatförändringarna är motivet för att genomdriva förändringar i samhället även om de inte medför större nytta eller lägre kostnad. Det leder till en försämrad ekonomi för samhället.
Se även Klimatekonomi, Klimatfakta.info
Texterna nedan är hämtade från Riksbankens webb och speglar Riksbanken uppfattningar.
Klimatförändringar, och de åtgärder som vidtas för att hantera dem, kan påverka förutsättningarna för Riksbankens förmåga att uppfylla sitt mandat. Riksbanken ska i sitt policyarbete dessutom verka för en hållbar utveckling i linje med riksdagens och regeringens ambitioner, förutsatt att detta inte åsidosätter Riksbankens uppgifter. Därför är det viktigt för Riksbanken att följa, förstå och beakta klimatförändringar i sitt arbete.
2023-02-06
CGN är ett kinesiskt statligt företag verksamt inom vindenergi och solenergi, samt vattenkraft. Från och med 2014 driver CGN kraftverk med följande kapacitet: kärnkraft 8,3 GW, vindkraft 4,7 GW, vattenkraft 4,0 GW och solenergi 600 MW.
CGN är den enskilt största ägaren av svensk vindkraft. Företaget äger
41 kraftverk med 148 MW i Gällivare
18 kraftverk med 68 MW Ljusdal
179 kraftverk med 644 MW Piteå
43 kraftverk med 163 MW Sundsvall
18 kraftverk med MW Sundsvall
85 kraftverk med 357 MW Bollnäs
2024 kommer utländska bolag att äga drygt 66 procent av den installerade vindkraftseffekten. Mindre ägare, upp till 25 megawatt (MW), kommer att äga nästan 12 procent. Det kinesiska bolaget CGN Europe kommer att äga knappt 7 procent av den installerade vindkraftseffekten.
Riksdagsledamoten Markus Wiechel (SD) ställde 2022-05-09 en skriftlig fråga till energiminister Khashayar Farmanbar (S) om regeringen kommer att vidta åtgärder "mot bakgrund av det stora kinesiska inflytandet eller ägarskapet av svensk energiproduktion". Bland annat kritiserar Wiechel regeringen för att inte ha agerat på ett förslag från direktinvesteringsutredningen, som innebär att investeringar i energiinfrastruktur ska omfattas av ett granskningssystem.
2023-02-04
Öken är ett landområde med mycket sparsam nederbörd och ofta hög avdunstning som därigenom har ingen eller mycket sparsamt med växtlighet. Djur och växter i öknen är ofta starkt specialiserade och måste tåla både höga och låga temperaturer samt klara sig på lite vatten eller ojämn tillgång till vatten. Öknar finns vid jordens vändkretsar, längs kontinenternas västkuster och i områden med regnskugga. Dessutom finns det köldöknar eller polaröknar på Antarktis och de nordligaste delarna av Arktis.
Öknar kännetecknas av låg nederbörd och, med undantag för köldöknarna, hög dagstemperatur och stor temperaturvariation över dygnet på grund av den låga luftfuktigheten. I Mellanöstern och i Death Valley har uppemot 54,0 °C uppmätts. Avdunstningen i öknar överstiger ofta den årliga nederbörden. För de varma öknarna sätts normalt gränsen mellan ökenklimat och stäppklimat vid 250 mm nederbörd per år, medan gränsen ligger betydligt lägre för de kallare öknarna.
Köppens klimatklassificering är den dominerande klimatklassificeringen som baserar sig på både temperatur och nederbörd. I systemet inkluderas också växternas vattenbehov där ett ökenklimat definieras av en medelnederbörd på mindre än hälften av växtlighetens behov.
Med undantag för de kalla öknarna kan öknar ofta ha ett förhållandevis rikt växt- och djurliv. Djur och växter i öknen måste tåla både höga och låga temperaturer samt klara sig på lite vatten eller ojämn tillgång till vatten. Växtlighet kan saknas helt i klippöken, stenöken och sandöken, eller bestå av få och starkt specialiserade arter.
2023-02-04
Statistik om klimatet
2023-01-31
Webbar som visar aktuellt världsväder
"Earth Nullschool" är utvecklat av Cameron Beccario och baserat på Tokyo Wind Map-projektet. Kartdata tillhandahålls av Natural Earth, som är ett allmänt tillgängligt kartdataset tillgängligt på 1:10m, 1:50m och 1:110 miljoner skalor. Med tätt integrerade vektor- och rasterdata kan man göra en mängd olika visuellt tilltalande, välgjorda kartor med kartografi eller GIS-programvara.
Väderdata hämtas bl.a. från NOMADS - NOAA Operational Model Archive and Distribution System.
2023-01-30
Elsa Widding, född 24 januari 1968 i Biskopsgården, Göteborg. Hon är civilingenjör från Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Hon har lång erfarenhet från energibranschen och har jobbat på både Statkraft SF i Norge, Fortum Oy i Finland och för Vattenfall AB i Sverige.
År 2005 gick hon på INSEAD Business School, och arbetade sedan på Bure Equity fram till 2007. Mellan 2008 och 2010 arbetade hon på Näringsdepartementet och var bolagsansvarig analytiker för de statliga bolagen Vattenfall, SJ och Green Cargo. Mellan 2010 och 2013 var hon chef för elnätsreglering på Fortum, och driver sedan 2014 eget bolag som rådgivare.
Hon har kritiserat statligt ägda Vattenfalls köp av Nuon 2009 samt senare den forcerade utförsäljningen av tysk kolkraft, och utsågs 2014 till "Sveriges bråkigaste kvinna".
Widding ansåg 2019 att klimatfrågan blivit en mångmiljardindustri, där de alarmistiska budskapen som framförs av media är kraftigt vilseledande för både beslutsfattare och allmänhet.
Widding har framfört sina uppfattningar i klimatfrågan på YouTube. Hon medverkar webben Klimatupplysningen, där hon bland annat redovisat avsnitt från sin bok Klimatkarusellen, som gavs ut 2019.
2023-01-27
Iskärnor är cylindrar av is som borras ur en inlandsis eller glaciär. De flesta iskärnrekord kommer från Antarktis och Grönland, och de längsta iskärnorna sträcker sig till 3 km på djupet. De äldsta kontinuerliga iskärnregistren hittills sträcker sig 123 000 år på Grönland och 800 000 år i Antarktis. Iskärnor innehåller information om tidigare temperaturer och om många andra aspekter av miljön. Avgörande är att isen omsluter små luftbubblor som innehåller ett prov av atmosfären - från dessa är det möjligt att direkt mäta den tidigare koncentrationen av gaser (inklusive koldioxid och metan) i atmosfären.
Direkta och kontinuerliga mätningar av koldioxid (CO2) i atmosfären sträcker sig bara tillbaka till 1950-talet. Iskärnmätningar gör att vi kan sträcka oss tillbaka till det förflutna.
I Antarktiska kärnor med mycket hög snöfallshastighet har det varit möjligt att mäta koncentrationer i luft från så sent som på 1980-talet som redan är innesluten av bubblor i isen. Jämförelse med mätningar som gjorts direkt från atmosfären vid forskningsstationer i Antarktis visar att iskärnan fungerar som en trogen registrerare av atmosfäriska koncentrationer, även om vi måste vara försiktiga, eftersom små artefakter kan uppstå på platser med höga koncentrationer av andra föroreningar.
Antarktiska iskärnor visar oss att koncentrationen av CO2 var stabil under det senaste årtusendet fram till början av 1800-talet. Den började sedan stiga och dess koncentration är nu nästan 50 % högre än den var före den industriella revolutionen.
2023-01-26
EU blir först i världen med att införa klimattullar på import av varor i och med att man höjer klimatmålen i 55-procentsprogrammet.
Frågan om klimattullar, eller gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM) som det officiellt heter, är mångfacetterad och innehåller både miljömässiga, ekonomiska, politiska och legala avvägningar. Syftet med klimattullar är att förhindra att industrier inom EU, av konkurrensskäl, flyttar till länder med lägre utsläppskrav och därmed undvika så kallat koldioxidläckage. Samtidigt försvåras handeln med andra länder och kan skapa spänningar i det globala handelssystemet och klimatförhandlingarna.
EU-parlamentet och ministerrådet har kommit överens om klimattullar, även kallad gränsjusteringsmekanismen CBAM. Systemet, som prissätter utsläpp för varor som importeras till EU, är tänkt att motverka att industri väljer att flytta sin produktion utanför EU för att undvika miljöregleringar.
EU:s tullunion bildades 1968 och gör det enklare för företagen i EU att bedriva handel. Den harmoniserar tullar på varor från länder utanför EU och bidrar till att skydda människor, djur och miljö i EU.
Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com