Aktuellt

Utsläppen från den svenska ekonomin ökade med 5,6 procent under andra kvartalet 2024 jämfört med samma kvartal 2023. Mellan dessa kvartal ökar utsläpp framför allt från hushållen, bygg­branschen och transport­branschen. Utsläpps­intensiteten för Sveriges ekonomi ökar med 4,5 procent under andra kvartalet 2024 jämfört med samma kvartal 2023.

⇑ SCB rapporterar

Statistiska centralbyrån (SCB) beräknar Sveriges utsläpp av växthusgaser genom två huvudsakliga metoder: territoriella utsläpp och konsumtionsbaserade utsläpp.

COP29 är FN:s 29:e klimatkonferens. COP29 hålls i Baku, Azerbajdzjan, från 11 till 22 november 2024. Mukhtar Babayev är ordförande för COP29, medan Samir Nuriyev leder organisationskommittén.

⇑ Förberedelser

Vid en förberedande konferensen i Bonn i juni 2024 gjordes framsteg när det gäller New Collective Quantified Goal (NCQG) och anpassningsindikatorer för COP29. Men begränsade framsteg gjordes med artikel 6 i Parisavtalet, med olösta frågor kring koldioxidkreditsystem och undvikande av utsläpp.

Grunden för att genomföra artikel 6 lades, med COP29:s ledande förhandlare Yalchin Rafiyev som betonade dess betydelse för de kommande förhandlingarna i Baku.

Betyder det att Prismålen klaras med råge? Parismålet säger att den globala uppvärmningen ska hålla sig under 2°C till år 2100 jämfört med förindustriella nivåer. Alltså inte sedan Humlums startår 1979.

Global Temperature, Climate.gov

Frågan blir därmed hur mycket temperaturen stigit mellan "förindustriella nivåer" och 1979? Jag ställde den frågan till AI i form av Googles Gemini. Och fick ett överraskande svar!

På 70- och 80-talet var Sverige ett av världens absolut främsta kärnkraftsländer och på många sätt är vi det fortfarande, även om politiken under flera decennier motarbetat kärnkraften. Bland annat med målet om ett 100 procent förnybart elsystem har vi försämrat kraftsystemet och tappat kompetens inom kärnkraft i stället för att utnyttja den till vår fördel, menar Lars Engsund, civilingenjör och moderat riksdagsledamot.

Nu handlar det om att så snabbt som möjligt återta stabiliteten i elnätet, anser han.

- Vi är i desperat behov av planerbar el särskilt i södra Sverige och då handlar det om gasturbiner i det kortare perspektivet och kärnkraft i det längre, säger Lars Engsund till Tidningen Näringslivet.

Kamela Harris

I debatten med Trump sa Kamela Harris:

Jag lade den avgörande rösten för godkännandet av Inflation Reduction Act, som öppnade nya tillstånd för fracking. Min ståndpunkt är att vi måste investera i olika energikällor för att minska vårt beroende av utländsk olja.

Vi har haft den största ökningen av inhemsk oljeproduktion i historien tack vare en strategi som erkänner att vi inte kan förlita oss för mycket på utländsk olja.

Jag är stolt över att vi under mina fyra år som vicepresident har investerat en biljon dollar i en ren energiekonomi samtidigt som vi också har ökat den inhemska gasproduktionen till historiska nivåer.

Fracking är en metod för att utvinna olja och naturgas från berglager djupt under jordens yta. Processen innebär att man pumpar en blandning av vatten, sand och kemikalier under högt tryck ner i en borrhål. Detta skapar små sprickor i bergformationerna, oftast skiffer, vilket frigör olja eller gas som sedan kan pumpas upp till ytan.

Fracking har bidragit till att kraftigt öka produktionen av olja och naturgas, vilket minskat energikostnader och beroendet av importerade bränslen. Det har lett till fler jobb och bidragit till tillväxt i områden där dessa resurser utvinns.

Fracking kan leda till förorening av grundvatten eftersom de kemikalier som används kan tränga in i vattenreservoarer.

⇑ Olika former

Publ 2024-09-04

I atmosfären finns vatten i form av vattenånga, flytande vatten och fruset vatten. Av allt vatten på jorden finns cirka 0,001 % i atmosfären. Det är nästan 13000 km³.

Om denna mängd vatten var ett vattenskikt jämnt fördelat ovanpå hela jordens yta skulle det vara cirka 2,5 cm tjockt.

Större delen av vattnet som befinner sig i atmosfären är i gasform, det vill säga vattenånga, och 99% av detta vatten befinner sig i troposfären det vill säga under cirka tio km höjd.

Vattnet i form av moln (vattendroppar och iskristaller) utgör endast en liten andel av atmosfärens vatten, i genomsnitt ungefär en procent.

⇑ Kemisk förening

Publ 2024-08-27

Dikväveoxid, även känt som lustgas eller N₂O, är en kemisk förening som består av två kväveatomer och en syreatom. Gasen används inom medicin, kemi och även som drivmedel i vissa motorer.

⇑ Användningsområden

Publ 2024-08-27

Dikväveoxid används t.ex. som bedövningsmedel. När den inhaleras blandas den ofta med syrgas och används för att lindra smärta och ångest.

⇑ Miljöpåverkan

Publ 2024-08-27

När dikväveoxid bryts ner, särskilt under höga temperaturer, delar den sig i kväve och syre. I atmosfären kan dikväveoxid bidra till växthuseffekten eftersom den är en kraftfull växthusgas.

⇑ Prognoserna felbedömer vattenkretsloppet

Publ 2024-08-04

Människans aktiviteter påverkan på den globala vattenkretsloppet. Dess inverkan på klimatförändringarna har inte beaktats tillräckligt i klimatmodellerna.

Aktiviteter som jordbruk, urbanisering och industri ökar avdunstningen, påverkar flöden i floder och förändrar nederbördsmönster, särskilt på norra halvklotet.

Forskare föreslår att framtida forskning bör inkludera dessa förändringar för att förbättra förståelsen och förutsägelsen av klimatförändringar.

⇑ Skogsbränder

Publ 2022-0717

Skogsbrand är en okontrollerad eller kontrollerad brand i skogsmark eller mark som är täckt med brännbart material, i Sverige till exempel torvmossar. Svedjebruk är en form av kontrollerad skogsbrand, liksom skyddsavbränning, eller motbränder, som anläggs för att skapa brandgator i spridningsriktningen, liksom naturvårdsbränning. Den senare idag den vanligaste typen av kontrollerad bränning i skogsmark och till viss del i gräsmarker.

⇑ Skogsbränder i Sverige

Publ 2022-07-17

⇑ Storsatsning med förlust

Publ 2024-08-02

EU har som mål för att producera och importera grönt vätebränsle. 2030 ska EU producera upp till 10 miljoner ton förnybart väte och importera ytterligare 10 miljoner per år. För att få avsättning av all denna dyra vätgas ska EU ge massiva subventioner.

EU anser att satsningen på grön vätgas är nödvändig för att kunna lagra el då el från vind- och sol är otillförlitliga.

⇑ Orealistiskt enligt författningsrätten

Publ 2024-08-02

Problemet, säger Europeiska revisionsrätten (EU:s budgetövervakning), är att EU:s mål är orealistiskt och sannolikt inte kommer att uppnås trots alla miljarder i finansiering.

Rapporten beskriver hur "kommissionen satte upp alltför ambitiösa mål för produktion och import av förnybart väte, det vill säga 10 miljoner ton vardera till 2030. Dessa mål baserades inte på en robust analys, utan drevs av politisk vilja."