Aktuella artiklar

Minskade utsläpp av växthusgaser

För att främja användningen av biodrivmedel införde regeringen från 1 juli 2018 en reduktionsplikt för bensin, diesel och från 1 juli 2021 även för flygfotogen. Det innebär att alla drivmedelsleverantörer måste minska växthusgasutsläppen från dessa drivmedel med en viss procentsats. Den är från årsskiftet 2022 på diesel 30,5 procent och på bensin 7,8 procent.

Reduktionsplikten innebär ett mer långsiktigt styrmedel jämfört med tidigare skattenedsättning. Det ska bland annat bidra till att nå det nationella målet om 70 procent minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter till 2030. Målet ska uppnås genom att gradvis öka inblandningen av biodrivmedel. Från 1 januari 2022 är reduktionsnivåerna 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för dieselbränsle.

Det innebär att om en liter fossil bensin släpper ut 32,2 megajoule (MJ) växthusgaser2, så måste en liter bensin med inblandade biodrivmedel släppa ut högst 29,7 MJ växthusgaser. Det är en minskning på 2,5 MJ per liter bensin.

Ett vanligt biodrivmedel är etanol, som har lägre energiinnehåll än bensin. Det innebär att en liter etanol ger mindre kraft än en liter bensin när den förbränns i motorn. Förbrukningen ökar med cirka 3 procent om man byter från E5 (5 procent etanol) till E10 (10 procent etanol).

Vid produktion av etanol sker utsläpp av växthusgaser. Vid användning av lignocellulosa (t.ex. halm eller skogsrester) utsläpps mellan 4 och 35 gram koldioxidekvivalenter per megajoule etanol, beroende på processalternativ och enzymproduktion. Det är betydligt lägre än utsläppen från bensin, som uppgår till cirka 90 gram per megajoule. Men det finns också andra faktorer som påverkar miljöpåverkan av etanol, som markanvändning, vattenförbrukning och biologisk mångfald.

Riksdagen har beslutat att pausa ökningen av reduktionsplikten för bensin och diesel, vilket innebär att samma reduktionsnivåer från gäller även under 2023. Reduktionsnivån för flygfotogen är 1,7 procent 2022.

Läs mer...<

Stärkt konkurrenskraft

EU-kommissionen vill stärka EUs konkurrenskraft. Det är bra. Och Sverige driver på. Men hur sa det gå till?

Kommissionen är mästare på eleganta paradformulering som döljer avsikten: mer makt till EU. Flertalet av förslagen kan EU bara påverka med juridiska åtgärder och ekonomiska medel. Vad kommer det att kosta? Inga uppskattningar. Hur påverkas olika länder?

Sam vanligt kommer de gröna områdena prioriteras. Dessutom ska hindren rivas på tjänstemarknaden, som utgör 70 procent av den samlade ekonomin i unionen. Vad betyder det? Ska minikrav fastställas för olika tjänster kombineras med krav på att företag måste anlita den som har lägst pris. Det innebär en ny enormt omfattande socialisering av näringslivet.

1. En fungerande inre marknad
- Öka i flödet av varor och tjänster
- Minska andel EU-direktiv som kommissionen drar till EU-domstolen för felaktig införlivning i nationell lagstiftning till 0,5 procent (2021 = 1,3 procent)

2. Tillgång till privat kapital och investeringar
- Öka andelen privata investeringar av BNP
- Öka riskkapitalinvesteringar

3. Offentliga investeringar och infrastruktur
- Öka andelen offentliga investeringar av BNP

4. Forskning och innovation
- Öka statliga satsningar på forskning och utveckling till mer än tre procent av BNP (2021 = 2,3 procent)
- Öka antalet patentansökningar

5. Energi
- Öka andelen förnybar energi till 45 procent (2021 = 21,8 procent)
- Minska och stadighålla energipriser för företag

6. Återvinning
- Öka andelen återvunnet material till 23,4 procent (2021 = 11,7 procent)

7. Digitalisering
- Öka den digitala grundkompetensen i företag till 90 procent (2022 = 69 procent)
- Öka andelen företag som använder digitala tekniker som AI och molntjänster till 75 procent

8. Utbildning och kompetens
- Öka andelen i vuxenutbildning till 60 procent (2016 = 37,4 procent). Målet är känt sedan tidigare.
- Öka sysselsättningsgraden till 78 procent (2021 = 73 procent). Målet är känt sedan tidigare.
- Öka antalet IT-specialister till 20 miljoner (2021 = 85, miljoner)

9. Handel och öppet strategiskt självstyre
- Öka handeln med resten av världen
- Göra det lättare för företag att följa regelverk

Det blir dyrt

I december publicerades det nya EU-direktivet om hållbarhetsrapportering Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Direktivet, som ska implementeras stegvis från och med 2024, innebär bland annat att gällande EU-krav på att årsredovisningen ska innehålla en hållbarhetsrapport utökas till att omfatta betydligt fler företag.

En annan förändring är att hållbarhetsrapporten ska granskas av en revisor eller, om detta tillåts av nationell rätt, en annan behörig kvalitetsgranskare. CSRD innebär dessutom att kraven på rapportens innehåll utökas väsentligt.

Detaljerna i innehållet kommer regleras i bindande standarder för hållbarhetsrapportering, European Sustainability Reporting Standards (ESRS). ESRS ska antas av EU-kommissionen i form av delegerade akter och blir på så sätt direkt tillämpliga för rapporterande företag.

Ett färdigt förslag till hur den första delen av dessa standarder ska se ut lämnades över till kommissionen i november. Detta paket kommer kompletteras framöver med bland annat branschspecifika standarder.

Sammantaget kommer ESRS att utgöra ett mycket omfattande regelverk för hållbarhetsrapportering.

Rapportering av hållbarhet

Europeisk politiker som vill styra världen, Skapad av Dall E-2

EU har godkänt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD). Det innebär att företag snart kommer att krävas på att publicera detaljerad information om hållbarhetsfrågor. Detta kommer att öka ett företags ansvarsskyldighet, förhindra divergerande hållbarhetsstandarder och driva på utvecklingen av en hållbar ekonomi, styrd av EU-kommissionen.

Läs mer...<

Reduktionsplikten

Förslag om sänkt reduktionsplikt skickas på remiss - men ännu är det inte klart hur mycket regeringen föreslår att kravet på inblandning av biodrivmedel ska sänkas. Löftet var att lägga sig på EU:s lägstanivå. I valrörelsen lovade regeringspartierna och SD sänkningar till EU:s miniminivå, som nu ser ut att höjas.

Personbilar, lastbilar och bussar

Bilar delas in i personbilar, lastbilar och bussar.

Bilindustrin omfattar ett brett spektrum av företag och organisationer som är involverade i design, utveckling, tillverkning, marknadsföring och försäljning av motorfordon. Det är en av världens största industrier sett till intäkter.

År 2007 fanns det cirka 806 miljoner bilar och lätta lastbilar på vägarna, som förbrukade över 980 miljarder liter bensin och diesel per år. 2015 var antalet personbilar i bruk 950 miljoner.

År 2021 tillverkades 79,1 miljoner motorfordon runt om i världen, en ökning med 1,3 % jämfört med 2020. I denna infografik hittar du antalet motorfordon som producerats 2020 och 2021, per världsregion.

EU: Bensin - och dieselbilar förbjuds 2035

EU har beslutat att förbjuda nya bensin- och dieselbilar från 2035.

EU:s nya koldioxidutsläppsmål för personbilar och lätta nyttofordon syftar till att påskynda övergången till noll- och lågutsläppsmobilitet. Personbilar och skåpbilar står för omkring 15 % av EU:s totala utsläpp av CO2, den viktigaste växthusgasen.

Läs mer...<

EU-parlamentet

EU-parlamentet är den ena lagstiftande institutionen inom Europeiska unionen; den andra är Europeiska unionens råd.

Parlamentet, som består av 705 ledamöter, väljs genom allmänna och direkta val vart femte år, och företräder unionsmedborgarna direkt på unionsnivå.

Parlamentet ansvarar för att lagstifta och godkänna unionens årliga budget tillsammans med Europeiska unionens råd. Lagförslag läggs i regel fram av Europeiska kommissionen och måste godkännas av både parlamentet och rådet för att antas.

Parlamentet utövar även viss parlamentarisk kontrollmakt över kommissionen, med möjligheten att avsätta den genom en misstroendeförklaring. En ny kommission kan inte tillträda utan att först ha genomgått utfrågning och godkännande av parlamentet.

Parlamentet leds av en talman, som sedan den 18 januari 2022 är Roberta Metsola (EPP). Ledamöterna är organiserade efter politisk tillhörighet i olika partigrupper, och inte efter nationalitet. De utses genom direkta val; det senaste ägde rum den 23-26 maj 2019 och nästa är planerat till den 6-9 juni 2024.

Europaparlamentets officiella säte ligger i Strasbourg, Frankrike, men parlamentet har även förberedande och kompletterande sammanträden i Bryssel, Belgien.

Ledamöter

(Under registrering)

Abir AL-SAHLANI, Renew Europe Group, Centerpartiet

Erik BERGKVIST, Group of the Progressive Alliance of Socialists and Democrats in the European Parliament, Socialdemokraterna

Malin BJÖRK, The Left group in the European Parliament - GUE/NGL, Vänsterpartiet

Arba KOKALARI, Group of the European People?s Party (Christian Democrats), Moderaterna

Sara SKYTTEDAL, Group of the European People?s Party (Christian Democrats), Kristdemokraterna

Tomas TOB&Eacute;, Group of the European People?s Party (Christian Democrats), Moderaterna

Ministerrådet

Rådet

Europeiska unionens råd, eller enbart rådet (latin: Consilium) och informellt ministerrådet, är den ena lagstiftande institutionen inom Europeiska unionen; den andra är Europaparlamentet.

Läs mer...<

Koldioxid

Koldioxid, kemisk formel CO₂, är en molekyl. Vid är vid rumstemperatur en färglös gas. Vid låga koncentrationer är koldioxid lukt- och smaklöst. Höga koncentrationer gör att koldioxiden löser sig i slemhinnanornas vatten och bildar kolsyra som smakar surt och sticker i näsan.

Koldioxid fyller viktiga biologiska funktioner och spelar en central roll för jordens växtlighet. Koldioxid är även en viktig växthusgas. Koldioxid används för många olika industriella tillämpningar.

Utsläpp 2022

Enligt IEA ökade de energirelaterade CO2-utsläppen globalt med 0,9 % eller 321 Mt 2022 till över 36,8 Gt. Efter två år av stora svängningar i användningen av energi, delvis orsakade av covid-19, var tillväxten långsammare än under 2021:s ökning med 6 %. Utsläppen från förbränning ökade med 423 Mt, medan utsläppen från industriella processer minskade med 102 Mt.

Under ett år präglat av energiprischocker, stigande inflation och störningar i traditionella handelsflöden var tillväxten av utsläppen begränsade, trots byte av gas till kol i många länder. Användning av förnybara energikällor, elfordon och värmepumpar minskade utsläppen med 550 Mt enligt IEA.

Fotosyntesen

Koldioxid bildas vid förbränning samt genom andning hos aeroba organismer (växter, djur, svampar och många mikroorganismer). Med hjälp av fotosyntesen omvandlar, å andra sidan, växterna koldioxid till syre, vatten och sockerarter som de dels använder i sin egen metabolism, dels lagrar i sina celler.

Läs mer...<

EU-parlamentsvalen äger rum runt 9 maj men inte på samma dag i medlemsländerna.

Parlamentets ledamöter har delat i sin i 10 partier.

Det kommande valet av nytt EU-parlament gället främst två frågor: Hanteringen av klimatet och subsidiaritet, dvs spridning av makt från den centrala maktapparaten till medlemsländernas befolkningar.

Facebook

Det finns en grupp på Facebook för dem som vill diskutera kritik mot EU: EU-valet 2024.

EU-parlamentets partier

För att få bilda en politisk grupp i Europaparlamentet måste flera krav uppfyllas. I gruppen ska det ingå minst 25 ledamöter från åtminstone en fjärdedel av länderna. En ledamot får inte ingå i flera grupper samtidigt. Reglerna skärptes vid EU-valet 2009 för att försvåra att högerextrema politiker att bilda en grupp, tidigare krävdes endast 20 politiker från en femtedel av länderna.

Grupperna bygger själva upp sin organisation, där de utser en eller två ordföranden, samt ett presidium och ett sekretariat.

Läs mer...<

Bara 19% prioriterar klimatet

Klimat och miljö hamnar på sjätte plats i en opinionsundersökning gjord i början av februari 2023. 19 % anser att detta område är viktigast. Högst upp kommer lag och ordning med 42%. Sedan följer sjukvården med 33%. Försvarsfrågan blir allt viktigare och prioriteras av 16%.

Forskare för att stämma staten

1 620 forskare och lärare i forskarvärlden ställer sig i en debattartikel bakom föreningen Auroras åtal mot svenska staten:

"Vi, 1 620 forskare samt lärare vid universitet och högskolor, är eniga med de unga bakom Auroramålet: De drabbas och riskerar att drabbas allvarligt av klimatkrisen under sin livstid. De klimatåtgärder vi vidtar i närtid avgör deras framtid. Sverige måste ta ansvar och göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet."

I debattartikeln listas undertecknarna.

Allmänheten om klimatet 2021

Naturvårdsverket har låtit genomföra en kvantitativ undersökning om den svenska allmänhetens syn på lösningar för klimatet.

Läs mer...<

Gröna omställningen

Den gröna omställningen, "Grüne Wende", är en omställning till ett mer hållbart och ekologiskt samhälle. Begreppet används främst av den tyska gröna rörelsen.

Grüne Wende innebär en övergång till ett samhälle baserat på fossilt bränsle, förnybar energiproduktion, främjande av cirkulär ekonomi och återvinning, minska användningen av kemikalier och bekämpningsmedel, främja ekologiskt jordbruk och skydda biologisk mångfald.

Det är en bred rörelse som syftar till att göra samhället mer anpassat till klimatförändringar och miljöförstöring.

Synen på kärnkraft

De tre återstående tyska kärnkraftverken var ursprungligen planerade att gå off-line i slutet av 2022. På grund av energikrisen förlängde den tyska koalitionsregeringen villkoren till mitten av april. Tyskland är nu helt beroende av andra energikällor för att möta sitt energibehov.

Inom den gröna rörelsen finns det en tendens att vara negativt inställd till kärnkraft, eftersom många gröna aktivister anser att kärnkraft är en farlig och icke-hållbar energikälla. De gröna förespråkar i stället förnybara energikällor som sol, vind, vatten och geotermisk energi, som de anser vara säkrare, mer hållbara och mindre riskfyllda än kärnkraft. De hävdar också att förnybar energi minskar utsläppen av växthusgaser och bidra till en mer hållbar framtid.

Läs mer...<

Styra elmarknad

Elmarknadsdesign är utformning av de institutionella och regulatoriska ramverken som styr produktion, överföring, distribution och konsumtion av el på en nationell eller regional nivå. Det inkluderar utformningen av marknadsstrukturer, prissättning och incitament, reglering och policyer som är utformade för att säkerställa effektiv, tillförlitlig och hållbar leverans av el till konsumenter.

Elmarknadsdesign påverkar de ekonomiska och tekniska faktorer som inverkar på investeringsbeslut och utveckling av elproduktionsanläggningar, energieffektivisering, distribution av el och konsumentbeteenden. En väl utformad elmarknadsdesign kan bidra till att främja konkurrens, effektivitet och innovation inom sektorn samtidigt som den säkerställer en tillförlitlig och hållbar leverans av el till konsumenter.

Några av de faktorer som kan påverka elmarknadsdesign inkluderar tekniska innovationer, miljö- och klimatpåverkan, politiska mål och prioriteringar samt konsumentbeteenden och preferenser.

EUs förslag

EU-kommissionen presenterade den 23 januari ett offentligt samråd om en reform av utformningen av EU:s elmarknad. Förslaget betonar förnybara energikällor, men säger inget om kärnkraft. Tiden för myndigheter i medlemsländerna att samråda var tre veckor. Förslag till lag är aviserad under första kvartalet 2023.

Läs mer...<

En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur i luft eller vatten. Magman kan tränga upp från manteln genom berggrunden eftersom den har en större volym och lägre densitet än det fasta berget.

Innan magman når ytan samlas den i stora magmakammare där den förblir tills sprickor och hålrum i berget gör att den kan fortsätta att stiga uppåt. När magman når markytan eller havsbotten har vi ett vulkanutbrott och magman övergår till att kallas lava.

Kiseloxid (SiO²)

Vulkaner kan delas upp i två olika kategorier. De som har explosiva förlopp och de som bara rinner ut över omgivningen. Vilken typ av vulkan som bildas beror bland annat på halten kiseldioxid (SiO²), vilket påverkar hur lös magman är samt mängden gas. Om magman är trögflytande innehåller den mer än 65 % kiseldioxid.

Magmans konsistens gör att gasen inte försvinner på ett lätt sätt och trycket ökar nere i kammaren. Det kan leda till ett explosivt förlopp där berget rämnar och lava kastas långt upp i luften. Lättflytande magma innehåller mindre än 52 % kiseldioxid.

Manua Loa

Utbrottet på Manua Lua började 2022-11-29

Läs mer...<

Livsmedelkris

Energikrisen orsakad av kriget i Ukraina har fått många politiker överväga om världen skulle kunna göra en snabb övergång till grön energi som drivs av sol, vind och önsketänkande.

När livsmedelspriserna skjuter i höjden och konflikten hotar en global livsmedelskris, måste vi möta en annan impopulär verklighet: ekologiskt jordbruk är ineffektivt, markhungrigt och mycket dyrt, och det skulle göra miljarder hungriga om det anammades över hela världen.

Mer säd per yta

Mängden odlad spannmål per hektar i Sverige har ökat nästan 6 gånger sedan 1865. Riktig fart blir det från 1945. Och ökningen bara fortsätter. Sedan 1961 har mängden säd per hektar i världen ökat fyra gånger.

Källa: Långa tidsserier - Basstatistik om jordbruket åren 1866-2020, Livsmedelsverket

Vad det beror på är svårt reda ut. Det beror inte bara på mer koldioxid utan också på mer värme, längre odlingssäsong, bättre metoder, mm

Läs mer...<