Om biodrivmedel

Biodrivmedel är bränslen som produceras från biologiskt material, oftast växter eller organiska avfall, istället för från fossila källor som olja eller kol. Tanken med biodrivmedel är att erbjuda ett mer miljövänligt alternativ till traditionella fossila bränslen eftersom de kan minska utsläppen av växthusgaser och är förnybara.

⇑ Biologiskt material

Publ 2024-08-29

Biologiskt material, eller biomassa, är allt organiskt material som levande eller nyligen levande organismer producerar. Det kan vara växter som majs, sockerrör eller träd, eller avfall som matrester och träspån. Två vanliga typer är bioetanol och dieseletanol

⇑ Bioetanol

Publ 2024-08-29

Tillverkning:

Bioetanol framställs genom jäsning av socker eller stärkelse från växter, precis som när man gör alkohol i öl eller vin. Växter som ofta används är majs och sockerrör.

Användning:

Bioetanol används främst som tillsats i bensin för att minska dess miljöpåverkan. Ibland kan bilar köras helt på bioetanol, men oftast blandas det med vanlig bensin i en viss andel.

⇑ Biodiesel

Publ 2024-08-29

Tillverkning: Biodiesel görs genom att omvandla oljor och fetter, till exempel vegetabiliska oljor eller animaliska fetter, till en form av dieselbränsle. Denna process kallas transesterifiering.

Användning: Biodiesel kan användas i vanliga dieselmotorer, antingen rent eller blandat med fossil diesel.

⇑ Fördelar och nackdelar

Publ 2024-08-29

Fördelar:

Förnybart: Eftersom växter kan odlas om och om igen, är biodrivmedel en förnybar energikälla.
Lägre koldioxidutsläpp: När biodrivmedel bränns, släpper de ut den koldioxid som växten en gång absorberade, vilket innebär att nettoutsläppet av koldioxid kan vara lägre än vid förbränning av fossila bränslen.

Nackdelar:

Jordbruksmark: Produktion av biodrivmedel kräver stora arealer jordbruksmark, vilket kan konkurrera med matproduktion.
Energiintensivt: Vissa biodrivmedel kräver mycket energi att producera, vilket minskar deras miljöfördelar.

⇑ Produktion

Publ 2024-08-29

Biodrivmedel produceras i många länder världen över, men det finns några länder som är särskilt framstående när det gäller produktion av bioetanol och biodiesel. Här är en översikt över några av de största tillverkningsländerna:

1. Brasilien
Bioetanol: Brasilien är en av de största producenterna av bioetanol i världen. Deras bioetanol kommer främst från sockerrör, som odlas i stor skala i landet. På grund av landets klimat och jordbrukspraktiker är sockerrör en mycket effektiv gröda för att producera bioetanol.

2. USA
Bioetanol: USA är den största producenten av bioetanol globalt. Deras bioetanol kommer främst från majs. Den amerikanska regeringens policyer och subventioner för förnybar energi har kraftigt stöttat produktionen av bioetanol.

3. EU-länder (särskilt Tyskland och Frankrike)
Biodiesel: Europa, särskilt Tyskland och Frankrike, är stora producenter och konsumenter av biodiesel. Biodiesel i Europa tillverkas främst från rapsolja, en gröda som odlas i stor mängd i dessa länder.

4. Argentina
Biodiesel: Argentina är en av världens största exportörer av biodiesel, främst producerad från sojabönor. Landets jordbrukssektor har gjort det möjligt för biodieselindustrin att blomstra, särskilt med tanke på den stora mängden soja som odlas där.

5. Indonesien och Malaysia
Biodiesel: Indonesien och Malaysia är stora producenter av biodiesel, huvudsakligen tillverkat av palmolja. Dessa två länder är också världens största producenter av palmolja.

6. Kina
Bioetanol och biodiesel: Kina ökar snabbt sin produktion av både bioetanol och biodiesel som en del av sin strategi för att minska utsläppen och beroendet av fossila bränslen. De använder olika råvaror, inklusive majs, kassava, och avfallsoljor för att producera biodrivmedel.

⇑ Biodrivmedelsproduktion i Sverige

Publ 2024-08-29

Sverige är inte en av de största producenterna av biodrivmedel i världen, men producerar en betydande mängd biodrivmedel för inhemsk användning.

Sverige producerar huvudsakligen två typer av biodrivmedel: HVO (hydrerad vegetabilisk olja) och FAME (fettsyrametylester). Det finns även en viss produktion av bioetanol.

⇑ HVO (Hydrerad Vegetabilisk Olja)

Publ 2024-08-29

Produktion: HVO är ett biodrivmedel som produceras genom att behandla vegetabiliska oljor eller animaliska fetter med vätgas. Detta görs i raffinaderier, och i Sverige är Preem och Neste stora producenter av HVO.

Användning: HVO används som ett förnybart alternativ till diesel och kan blandas i alla proportioner med fossil diesel. Det är särskilt populärt inom transportsektorn på grund av dess likhet med vanlig diesel.

⇑ FAME (Fettsyrametylester)

Publ 2024-08-29

Produktion: FAME tillverkas genom att omvandla vegetabiliska oljor eller animaliska fetter till en dieselersättning via en kemisk process som kallas transesterifiering. Det är den typ av biodiesel som oftast blandas i små mängder med fossil diesel.
Användning: FAME används främst i blandningar som B7, där 7% av dieseln är biodiesel, vilket är standard i många europeiska länder, inklusive Sverige.

⇑ Bioetanol

Publ 2024-08-29

Produktion: Bioetanol i Sverige produceras från restprodukter som spannmål och cellulosa från skogsindustrin. En av de större aktörerna är Lantmännen Agroetanol, som är Nordens största producent av bioetanol.
Användning: Bioetanol blandas ofta med bensin för att skapa E85 (85% etanol, 15% bensin), som används i flexifuel-bilar, eller i lägre koncentrationer som E5 och E10.

⇑ Produktionsvolymer

Publ 2024-08-29

HVO: Sverige producerar och använder cirka 1 miljon kubikmeter HVO årligen. Detta gör HVO till den mest använda formen av biodrivmedel i landet.

FAME: Produktionen av FAME ligger på ungefär 100 000-200 000 kubikmeter per år, beroende på tillgängligheten av råvaror.

Bioetanol: Bioetanolproduktionen ligger runt 200 000 kubikmeter per år. Sverige importerar även en viss mängd bioetanol för att möta efterfrågan.

⇑ Import av Biodrivmedel till Sverige

Publ 2024-08-29

Sverige är en av de största konsumenterna av biodrivmedel per capita i Europa. Trots Sveriges egen produktion av biodrivmedel, är importen nödvändig av flera skäl:

Efterfrågan: Efterfrågan på biodrivmedel i Sverige är hög, delvis på grund av landets ambitiösa klimatmål och subventioner som gör biodrivmedel mer attraktiva.

Råvarutillgång: Tillgången på inhemska råvaror för produktion av biodrivmedel är begränsad. Därför behöver Sverige importera färdiga biodrivmedel eller råvaror för att möta efterfrågan.

Kostnad: Ibland kan det vara mer kostnadseffektivt att importera biodrivmedel från länder med storskalig produktion och lägre produktionskostnader än att tillverka dem lokalt.

⇑ Import av typer av biodrivmedel

Publ 2024-08-29

HVO (Hydrerad Vegetabilisk Olja):

Volym: Sverige importerar en stor mängd HVO varje år. Cirka 50-70% av den HVO som används i Sverige är importerad. Detta motsvarar ungefär 500 000-700 000 kubikmeter HVO årligen.
Ursprung: Mycket av den importerade HVO
kommer från Finland, där företaget Neste är en stor producent. Neste är en av världens största producenter av HVO och levererar betydande volymer till den svenska marknaden.

FAME (Fettsyrametylester):

Volym: Sverige importerar också en del FAME, men i mindre omfattning jämfört med HVO. Den importerade volymen ligger runt 100 000 kubikmeter per år.
Ursprung: FAME importeras främst från andra EU-länder, särskilt Tyskland och Nederländerna, som har stora produktionsanläggningar.

Bioetanol:

Volym: Sverige importerar även bioetanol, särskilt för användning i E85-bränslen och för inblandning i bensin. Importen ligger runt 100 000-150 000 kubikmeter per år.
Ursprung: Den importerade bioetanolen kommer ofta från länder som Brasilien och USA, som är världens största producenter av bioetanol. Importen från EU-länder är också betydande.

⇑ Källor

Publ 2024-08-29

• Biodrivmedel, Wikipedia