Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-07-23

Skogsbränder

Innehåll: Skogsbränder | Skogsbränder i Sverige | Tall och gran | Bränd mark i Europa | Brandorsak | Källor

Skogen har sedan miljontals år formats av bränder. Alltsedan jorden fick en atmosfär har blixtnedslag satt igång bränder. Flera ekosystem, som barrskogen, är starkt präglade av naturliga bränder. Bränderna orsakas oftast av människan.

 Skogsbränder

2022-0717

Skogsbrand är en okontrollerad eller kontrollerad brand i skogsmark eller mark som är täckt med brännbart material, i Sverige till exempel torvmossar. Svedjebruk är en form av kontrollerad skogsbrand, liksom skyddsavbränning, eller motbränder, som anläggs för att skapa brandgator i spridningsriktningen, liksom naturvårdsbränning. Den senare idag den vanligaste typen av kontrollerad bränning i skogsmark och till viss del i gräsmarker.

 Skogsbränder i Sverige

2022-07-17

Skogarna i norra Sverige, liksom barrskogar i Ryssland och Kanada, är präglade av brand. Förr brann åttio procent av skogen minst en gång per hundra år. Dagens skogar brinner inte lika ofta, vilket beror på att vi bekämpar bränderna effektivt och att skogen struktur och skötsel gör att den inte är lika eldfängd som förr.

Innan människan började sätta sin prägel på skogarna i norra Sverige från mitten av 1800-talet, och började bekämpa bränderna var de starkt präglade av eld. Branden var den viktigaste ekologiska faktorn i skogen och därför är skogens växter och djur anpassade till återkommande bränder, eller trivs på mindre och fuktiga områden som brinner mycket sällan.

Förr bestod skogarna ofta av ett antal gamla tallar som hade överlevt flera skogsbränder och sedan fanns där yngre tallar, granar och lövträd i hög grad fördelade utifrån hur lång tid som hade gått sedan förra branden. Ungefär en tredjedel av virkesförrådet var död ved - träd som dött, kanske av den förra branden, men som stod kvar, torra och tjärimpregnerade, och fungerade utmärkt som bränsle för nästa skogseld. Bränderna vid denna tid startade ofta av ett blixtnedslag, precis som många av sommarens bränder.

En sådan urskog var ofta ganska öppen. Virkesförrådet var lågt, lägre än i vad vi har i dag i en välskött skog som börjar närma sig slutavverkning. Visserligen stod där ofta ett antal mycket grova gamla tallar, men de var inte så många, och i övrigt stod ett varierande antal träd, ojämnt spridda över arealen och av mycket varierande storlek, många ganska små.

I och med att skogen var öppen så torkade skogen snabbt ut när det var varmt, torrt och blåsigt. En urskog i norra Sverige var alltså både präglad av brand och mycket eldfängd.

 Tall och gran

2022-07-17

Tallen är väl anpassad till återkommande skogsbränder. Barken på den nedre delen av stammen är tjock och isolerar mot värme. Grenarna på en äldre tall sitter högt upp och om branden bara sveper fram i markvegetationen, vilket är det vanligaste, så har en gammal tall goda möjligheter att överleva en skogsbrand. Det finns exempel på gamla tallar som bär spår av fem-sex skogsbränder och fler.
Efter branden kunde tallen sprida sina frön på den brända marken och en ny generation tallar kunde växa upp utan konkurrens från andra träd. Om marken var bördig, till exempel i ett lidläge, en sluttning ner mot en älv, så följde istället en generation lövträd i brandens spår, framför allt björk och asp - en så kallad lövbränna.

Granen med sina lågt sittande grenar är mer känslig för eld. Den växer gärna upp i skuggan av andra träd och kommer i regel in på ett brandfält några årtionden efter det att en ny tallgeneration har etablerats. Om det dröjde för lång tid till nästa brand kunde granarna ta för sig och ta mer och mer plats på tallens bekostnad.

Om alla bränder och allt skogsbruk upphörde skulle praktiskt taget alla skogar till sist bli granskogar och de djur- och växtarter som behöver brand och öppen mark skulle försvinna.

Efter det att människan började bruka skogarna i större skala från slutet av 1800-talet har antalet bränder och storleken på bränderna radikalt gått ned. Modern brandbekämpning är en faktor. En annan faktor är att dagens skogar har en annan struktur än urskogarna. En planterad skog sluter sig snabbare än en skog som självföryngrats efter en brand. Den planterade skogen skuggar marken, som inte torkar upp lika snabbt och därför inte är lika eldfängd.[1]

 Bränd mark i Europa

2022-07-23

Diagrammet visar utvecklingen av markbränder i Europa. Det är svårt att se vad de olika kurvorna representerar och anger därför betydelsen för år 2017.

  • Översta röda linjer: De fem europeiska medelhavsländerna.
  • Portugal
  • Spanien
  • Italien
  • Övriga Europa, exkl de fem medelhavskänderna
  • Frankrike[2]

 Brandorsak

2022-07-17

title

Aktiva bränder 2022-07-17. Källa: FIRMS

Antalet bränder i skog eller mark varierar kraftigt i antal från år till år beroende på bland annat väderförhållanden. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är den största bidragande orsaken till skogs- och markbrand mänsklig aktivitet som eldning av gräs och annat, grillning eller att bränder anläggs. Vid drygt tre av tio bränder är orsaken okänd. Endast ett fåtal bränder orsakas av blixtnedslag.[3]

Orsakerna till dagens bränder i världen varierar. I Europa handlar det främst om slarv eller uppsåt när bränder startar, som får hjälp av torka, värme och vind. I Sverige brinner det idag oftast bara i fältskiktet i skogen. Kronbränder är ovanliga. Däremot drabbas ofta medelhavsländerna, som Spanien och Portugal med sina torrare områden, av kronbränder med mycket större inverkan och häftigare förlopp.

Den kraftiga urbaniseringen i Europa har också lett till att gårdar lämnas, åkrar växer igen och buskskogar tar över som kan brinna mycket bra. Obrukad mark riskerar att brinna mer jämfört med brukad mark. Även i Australien och västra Nordamerika är det vanligt med bränder, där lättantändlig skog i anslutning till samhällen och bostäder ökar riskerna. I stora delar av Afrika, Sydamerika och södra delarna av Asien används däremot fortfarande elden mest för att röja eller bereda mark. [4]

Så många som 90 procent av vildmarksbränderna i USA orsakas av människor, enligt det amerikanska inrikesdepartementet. Vissa människoorsakade bränder beror på lägereldar som lämnas obevakade, brinnande av skräp, nedbrutna kraftledningar, oaktsamt kasserade cigaretter och avsiktliga mordbrand. De återstående 10 procenten startas av blixtnedslag eller lava.[5]

 Källor

2022-07-23

Fotnoter

Etiketter med länkar

Skogsbrand
Inga länkar

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Clive Best
COP 26 FNs klimatkonferens 2021
Covering Climate Now
Den havsbaserade vindkraften i Sverige är död
Det mesta av ökningen av CO2 är sannolikt naturlig
Diesel
Ecocide
Ekoextremism
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
Energimyndigheten: Solceller
EPA: Causes of Climate Change
EU - Europeiska unionen
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Förtroendet rasar för MP:s miljöpolitik – C knappa
Geotermisk energi
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönland smälter fortare
Grönlandwebbar
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR4
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC: Översvämning
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Klimatet sedan istiden
Klimatförändring
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Mätning av luftens temperatur
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Ole Humlum: Klimatet juni 2022
Opinionen om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Regn, nederbörd
Roger A. Pielke Jr.
Ryssland
Satelliter
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solceller med sällsynta jordartsmetaller
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk politik
Svenska kraftnät
Svårt att datera kolutsläpp
Tege Tornvall
Temperaturwebbar
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.