⇑ Skogsbränder

Publ 2022-0717

Skogsbrand är en okontrollerad eller kontrollerad brand i skogsmark eller mark som är täckt med brännbart material, i Sverige till exempel torvmossar. Svedjebruk är en form av kontrollerad skogsbrand, liksom skyddsavbränning, eller motbränder, som anläggs för att skapa brandgator i spridningsriktningen, liksom naturvårdsbränning. Den senare idag den vanligaste typen av kontrollerad bränning i skogsmark och till viss del i gräsmarker.

⇑ Skogsbränder i Sverige

Publ 2022-07-17

Skogarna i norra Sverige, liksom barrskogar i Ryssland och Kanada, är präglade av brand. Förr brann åttio procent av skogen minst en gång per hundra år. Dagens skogar brinner inte lika ofta, vilket beror på att vi bekämpar bränderna effektivt och att skogen struktur och skötsel gör att den inte är lika eldfängd som förr.

Innan människan började sätta sin prägel på skogarna i norra Sverige från mitten av 1800-talet, och började bekämpa bränderna var de starkt präglade av eld. Branden var den viktigaste ekologiska faktorn i skogen och därför är skogens växter och djur anpassade till återkommande bränder, eller trivs på mindre och fuktiga områden som brinner mycket sällan.

Förr bestod skogarna ofta av ett antal gamla tallar som hade överlevt flera skogsbränder och sedan fanns där yngre tallar, granar och lövträd i hög grad fördelade utifrån hur lång tid som hade gått sedan förra branden. Ungefär en tredjedel av virkesförrådet var död ved - träd som dött, kanske av den förra branden, men som stod kvar, torra och tjärimpregnerade, och fungerade utmärkt som bränsle för nästa skogseld. Bränderna vid denna tid startade ofta av ett blixtnedslag, precis som många av sommarens bränder.

En sådan urskog var ofta ganska öppen. Virkesförrådet var lågt, lägre än i vad vi har i dag i en välskött skog som börjar närma sig slutavverkning. Visserligen stod där ofta ett antal mycket grova gamla tallar, men de var inte så många, och i övrigt stod ett varierande antal träd, ojämnt spridda över arealen och av mycket varierande storlek, många ganska små.

I och med att skogen var öppen så torkade skogen snabbt ut när det var varmt, torrt och blåsigt. En urskog i norra Sverige var alltså både präglad av brand och mycket eldfängd.

⇑ Tall och gran

Publ 2022-07-17

Tallen är väl anpassad till återkommande skogsbränder. Barken på den nedre delen av stammen är tjock och isolerar mot värme. Grenarna på en äldre tall sitter högt upp och om branden bara sveper fram i markvegetationen, vilket är det vanligaste, så har en gammal tall goda möjligheter att överleva en skogsbrand. Det finns exempel på gamla tallar som bär spår av fem-sex skogsbränder och fler.
Efter branden kunde tallen sprida sina frön på den brända marken och en ny generation tallar kunde växa upp utan konkurrens från andra träd. Om marken var bördig, till exempel i ett lidläge, en sluttning ner mot en älv, så följde istället en generation lövträd i brandens spår, framför allt björk och asp - en så kallad lövbränna.

Granen med sina lågt sittande grenar är mer känslig för eld. Den växer gärna upp i skuggan av andra träd och kommer i regel in på ett brandfält några årtionden efter det att en ny tallgeneration har etablerats. Om det dröjde för lång tid till nästa brand kunde granarna ta för sig och ta mer och mer plats på tallens bekostnad.

Om alla bränder och allt skogsbruk upphörde skulle praktiskt taget alla skogar till sist bli granskogar och de djur- och växtarter som behöver brand och öppen mark skulle försvinna.

Efter det att människan började bruka skogarna i större skala från slutet av 1800-talet har antalet bränder och storleken på bränderna radikalt gått ned. Modern brandbekämpning är en faktor. En annan faktor är att dagens skogar har en annan struktur än urskogarna. En planterad skog sluter sig snabbare än en skog som självföryngrats efter en brand. Den planterade skogen skuggar marken, som inte torkar upp lika snabbt och därför inte är lika eldfängd.[1]

⇑ Bränd mark i Europa

Publ 2022-07-23

Diagrammet visar utvecklingen av markbränder i Europa. Det är svårt att se vad de olika kurvorna representerar och anger därför betydelsen för år 2017.

• Översta röda linjer: De fem europeiska medelhavsländerna.
• Portugal
• Spanien
• Italien
• Övriga Europa, exkl de fem medelhavskänderna
• Frankrike [2]

Bränd mark i Europa, Burnt area in European countries, EEA

⇑ European Forest Fire Information System

Publ 2023-09-28

EUs orgamisation European Forest Fire Information System, EFFIS redovisar bränder inom EU - och Nordafrika. I en rapport finns en tabell över bränder i Sydeuropa (Portugal, Spanien, Frankrike, Italien och Grekland) de senaste 42 åren. Den avbrända arealen mäts varje år.

Den avbrända ytan i de sydeuropeiska länderna under 40-årsperioden 1980 - 2021 redovisas för varje 10-årsperiod med ett genomsnitt per år.

• 1980 - 1989 ha. 556 995/år.
• 1990 - 1999 ha. 448 938/år.
• 2000 - 2009 ha. 443 693/år.
• 2010 - 2019 ha. 333 307/år.
• 2020 - 2021 ha. 304 118/år. [3]

I en artikel i Science 2017 "A human-driven decline in global burned area" hävdar författarna bränd mark har minskat med 25% under de senaste 18 åren.

"Andela et al. use satellite data to show that, unexpectedly, global burned area declined by ∼25% over the past 18 years, despite the influence of climate. The decrease has been largest in savannas and grasslands because of agricultural expansion and intensification. The decline of burned area has consequences for predictions of future changes to the atmosphere, vegetation, and the terrestrial carbon sink."

⇑ Brandorsak

Publ 2024-08-12

Aktiva bränder 2022-07-17. Källa: FIRMS

Antalet bränder i skog eller mark varierar kraftigt i antal från år till år beroende på bland annat väderförhållanden. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är den största bidragande orsaken till skogs- och markbrand mänsklig aktivitet som eldning av gräs och annat, grillning eller att bränder anläggs. Vid drygt tre av tio bränder är orsaken okänd. Endast ett fåtal bränder orsakas av blixtnedslag.[4]

Enligt statistik från Svenska Brandskyddsföreningen SBF ligger anlagd brand bakom åtminstone en fjärdedel av alla bränder årligen, enligt vissa källor upp till 40 %. Totalt anläggs över 10 000 bränder i Sverige årligen. Minst hälften av dessa är verk av barn och ungdomar under 18 år.

Orsakerna till dagens bränder i världen varierar. I Europa handlar det främst om slarv eller uppsåt när bränder startar, som får hjälp av torka, värme och vind. I Sverige brinner det idag oftast bara i fältskiktet i skogen. Kronbränder är ovanliga. Däremot drabbas ofta medelhavsländerna, som Spanien och Portugal med sina torrare områden, av kronbränder med mycket större inverkan och häftigare förlopp.

Den kraftiga urbaniseringen i Europa har också lett till att gårdar lämnas, åkrar växer igen och buskskogar tar över som kan brinna mycket bra. Obrukad mark riskerar att brinna mer jämfört med brukad mark. Även i Australien och västra Nordamerika är det vanligt med bränder, där lättantändlig skog i anslutning till samhällen och bostäder ökar riskerna. I stora delar av Afrika, Sydamerika och södra delarna av Asien används däremot fortfarande elden mest för att röja eller bereda mark. [5]

Så många som 90 procent av vildmarksbränderna i USA orsakas av människor, enligt det amerikanska inrikesdepartementet. Vissa människoorsakade bränder beror på lägereldar som lämnas obevakade, brinnande av skräp, nedbrutna kraftledningar, oaktsamt kasserade cigaretter och avsiktliga mordbrand. De återstående 10 procenten startas av blixtnedslag eller lava.[6]

⇑ Källor

Publ 2024-08-12

• Skogsbrand, Wikipedia
• Wildfire, Wikipedia
• Skogen brinner - för naturens bästa, SCA
• Skogsindustrierna
• FIRMS - Fire Information for Resource Managament System
• European Forest Fire Information System EFFIS, Copernicus, EU
• New - Harmonized Landsat/Sentinel-2 Imagery (beta version), Earth data (2022-06-22)
• Fire Information for Resource Management System (FIRMS), , Earth data, NASA
• Landsat Burned Area Science Products, Landsat missions, USGS
• Fifty years landsat watchman wildfires, USGS
• Global Wildfire Information System GWIS
• New Data Confirms: Forest Fires Are Getting Worse, World Resourses Institute (2022-08-17)
• Climate alarmists falsely claim the world is literally on fire, Björn Lomberg, New York Post (2023-08-01)
• Bjorn Lomborg posts misleading claim about forest fires using ‘data shown in isolation', Climatefactchecks (2023-08-05)
• Bjorn Lomborg: Fear-mongering over forest fires and climate change isn't rooted in reality, National Post (2023-08-25)
• A human-driven decline in global burned area, Science (2017-06-30)
• Brandstatistik - vad vet vi om anlagd brand? (2024)
• Wildfires causes, Western Fire Chiefs Association (WFCA). (2024-03-04)
• Brandrisker idag och i framtiden, SMHI, MSB (2024-03-19)