EU - hållbart näringsliv

Stärkt konkurrenskraft

EU-kommissionen vill stärka EUs konkurrenskraft. Det är bra. Och Sverige driver på. Men hur sa det gå till?

Kommissionen är mästare på eleganta paradformulering som döljer avsikten: mer makt till EU. Flertalet av förslagen kan EU bara påverka med juridiska åtgärder och ekonomiska medel. Vad kommer det att kosta? Inga uppskattningar. Hur påverkas olika länder?

Sam vanligt kommer de gröna områdena prioriteras. Dessutom ska hindren rivas på tjänstemarknaden, som utgör 70 procent av den samlade ekonomin i unionen. Vad betyder det? Ska minikrav fastställas för olika tjänster kombineras med krav på att företag måste anlita den som har lägst pris. Det innebär en ny enormt omfattande socialisering av näringslivet.

1. En fungerande inre marknad
- Öka i flödet av varor och tjänster
- Minska andel EU-direktiv som kommissionen drar till EU-domstolen för felaktig införlivning i nationell lagstiftning till 0,5 procent (2021 = 1,3 procent)

2. Tillgång till privat kapital och investeringar
- Öka andelen privata investeringar av BNP
- Öka riskkapitalinvesteringar

3. Offentliga investeringar och infrastruktur
- Öka andelen offentliga investeringar av BNP

4. Forskning och innovation
- Öka statliga satsningar på forskning och utveckling till mer än tre procent av BNP (2021 = 2,3 procent)
- Öka antalet patentansökningar

5. Energi
- Öka andelen förnybar energi till 45 procent (2021 = 21,8 procent)
- Minska och stadighålla energipriser för företag

6. Återvinning
- Öka andelen återvunnet material till 23,4 procent (2021 = 11,7 procent)

7. Digitalisering
- Öka den digitala grundkompetensen i företag till 90 procent (2022 = 69 procent)
- Öka andelen företag som använder digitala tekniker som AI och molntjänster till 75 procent

8. Utbildning och kompetens
- Öka andelen i vuxenutbildning till 60 procent (2016 = 37,4 procent). Målet är känt sedan tidigare.
- Öka sysselsättningsgraden till 78 procent (2021 = 73 procent). Målet är känt sedan tidigare.
- Öka antalet IT-specialister till 20 miljoner (2021 = 85, miljoner)

9. Handel och öppet strategiskt självstyre
- Öka handeln med resten av världen
- Göra det lättare för företag att följa regelverk

Det blir dyrt

I december publicerades det nya EU-direktivet om hållbarhetsrapportering Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Direktivet, som ska implementeras stegvis från och med 2024, innebär bland annat att gällande EU-krav på att årsredovisningen ska innehålla en hållbarhetsrapport utökas till att omfatta betydligt fler företag.

En annan förändring är att hållbarhetsrapporten ska granskas av en revisor eller, om detta tillåts av nationell rätt, en annan behörig kvalitetsgranskare. CSRD innebär dessutom att kraven på rapportens innehåll utökas väsentligt.

Detaljerna i innehållet kommer regleras i bindande standarder för hållbarhetsrapportering, European Sustainability Reporting Standards (ESRS). ESRS ska antas av EU-kommissionen i form av delegerade akter och blir på så sätt direkt tillämpliga för rapporterande företag.

Ett färdigt förslag till hur den första delen av dessa standarder ska se ut lämnades över till kommissionen i november. Detta paket kommer kompletteras framöver med bland annat branschspecifika standarder.

Sammantaget kommer ESRS att utgöra ett mycket omfattande regelverk för hållbarhetsrapportering.

Rapportering av hållbarhet

Europeisk politiker som vill styra världen, Skapad av Dall E-2

EU har godkänt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD). Det innebär att företag snart kommer att krävas på att publicera detaljerad information om hållbarhetsfrågor. Detta kommer att öka ett företags ansvarsskyldighet, förhindra divergerande hållbarhetsstandarder och driva på utvecklingen av en hållbar ekonomi, styrd av EU-kommissionen.

De nya reglerna gör fler företag ansvariga för sin påverkan på samhället, människor och miljö. Data om det miljömässiga och samhälleliga fotavtrycket ska vara tillgängligt för alla intresserade. De nya utökade kraven utformas för olika företagsstorlekar och övergångsperioder.

Rent praktiskt ska företag rapportera hur deras affärsmodell påverkar hållbarhet, och externa hållbarhetsfaktorer (som klimatförändringar eller frågor om mänskliga rättigheter). Det påverkar hur investerare och andra intressenter fattar beslut i hållbarhetsfrågor.

CSRD stärker de befintliga reglerna för icke-finansiell rapportering som infördes i redovisningsdirektivet genom 2014 års icke-finansiella rapporteringsdirektiv (NFRD) , som inte längre är skräddarsydda för EU:s övergång till en hållbar ekonomi.

Ett nytt lagstiftningsinitiativ från EU riskerar skada den svenska modellen för bolagsstyrning och hota äganderätten. En oförmåga att förstå hur företagande fungerar äventyrar ett av det fria näringslivets fundament: att ägare har rätt att styra och förvalta sina företag och att företagens styrelse och ledning har ett ansvar gentemot denna rätt.

EU-kommissionens planer på regler om "hållbar bolagsstyrning" innebär att en bredare grupp av intressenter som berörs av företagets verksamhet får juridiska rättigheter kopplade till förvaltningen av bolagets verksamhet, genomförandet av affärsstrategier och verkställande av ledningens ansvar gentemot bolaget självt.

Genomförs detta, blir beslutet om vilken väg ett företag ska välja inte längre en angelägenhet för dem som satsat pengar i företaget, utan för individer och organisationer som anses avspegla bredare samhällsintressen.

Fundamentala principer för en fri ekonomi och för vårt näringsliv ifrågasätts. Äganderätten står under allvarligt hot. Ett välfungerande och välståndsskapande system för bolagsstyrning riskerar ersättas av en politiskt framreglerad modell.

Svenskt näringsliv

Organisationen Svenskt Näringsliv är skarpt krittiskt till det nya EU-direktivet och skriver

"Ett nytt lagstiftningsinitiativ från EU riskerar skada den svenska modellen för bolagsstyrning och hota äganderätten. En oförmåga att förstå hur företagande fungerar äventyrar ett av det fria näringslivets fundament: att ägare har rätt att styra och förvalta sina företag och att företagens styrelse och ledning har ett ansvar gentemot denna rätt.

EU-kommissionens planer på regler om "hållbar bolagsstyrning" innebär att en bredare grupp av intressenter som berörs av företagets verksamhet får juridiska rättigheter kopplade till förvaltningen av bolagets verksamhet, genomförandet av affärsstrategier och verkställande av ledningens ansvar gentemot bolaget självt.

Genomförs detta, blir beslutet om vilken väg ett företag ska välja inte längre en angelägenhet för dem som satsat pengar i företaget, utan för individer och organisationer som anses avspegla bredare samhällsintressen.

Fundamentala principer för en fri ekonomi och för vårt näringsliv ifrågasätts. Äganderätten står under allvarligt hot. Ett välfungerande och välståndsskapande system för bolagsstyrning riskerar ersättas av en politiskt framreglerad modell."

ässiga, sociala och ekonomiska samhällsnyttor. En domstol ska kunna döma vd eller bolagsstyrelse tagit "fel" beslut enligt EU. Ett företag ska kunna dömas för att det inte ansträngt sig att uppfylla politiska miljömål, även om det inte framgår av lagtexten.

Företag kan också fällas av domstol för att ha prioriterat kompetens före social mångfald vid rekryteringen av personal och ledning. Miljöorganisationer ska också få plats i bolagsstyrelser och ges inflytande vid beslut om företagens strategier.

Källor

• Nu får näringslivet helvetet det bett om, Peter Wennblad, SvD (2021-11-22)
• Sustainable corporate governance, EU (2021-11-26)
• Rapport beställd av EU: Study on directors duties and sustainable corporate governance (2020-07-29)
• Comments on suggested rules for sustainable corporate governance , Svenskt Näringsliv (2021-02-12)
• EU-förslag hotar äganderätten, Svensk Näringsliv, DI (2021-04-14)
• Initiativet Hållbar bolagsstyrning. Skriftlig fråga 2020/21:1986 av Tobias Andersson, SD (2021-02-26)
• Dahlman: Vill EU krossa näringslivet? Bulletin (2021-10-19)
• Proposal for a directive - COM(2022)71 (855.2 KB - PDF - 70 pages)
• Proposal for a directive - COM(2022)71 (855.2 KB - PDF - 70 pages) Svenska
• Faktapromemoria 2021/22:FPM71 Direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet 2021/22:FPM71
• "Tävla inte med Biden om störst subventioner", Fredrik Erixon och Gunnar Hökmark. SvD Debatt (2023-02-28)