Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-12-14

EU om byggnader

Innehåll: Energideklarationer | Krav på nollutsläpp | Befintliga byggnader | EU-databas | Konsekvenser för Sverige | Regeringen februari 2022 | Riksdagen | Källor

EU inför krav på nollutsläpp från bostäder. Strängare krav på energieffektivitet på nya och renoverade bostäder. Det innebär högre kostnader vid ombyggnader och byggen av nya bostäder. Vare sig EU eller Sverige har beräknat de tillkommande kostnaderna.

 Energideklarationer

2022-12-14

Energideklaration innebär att en byggnads energianvändning under bruksstadiet kartläggs och dokumenteras.

title

I Sverige gäller att enligt svensk lag, baserat på ett EG-direktiv, ska alla byggnader med vissa undantag energideklareras, Lag om energideklaration för byggnader (2006:985).

För byggnader med nyttjanderätt (hyresrätter, bostadsrätter och lokaler som hyrs ut) samt specialbyggnader med en yta på mer än 250 m² ska en energideklaration vara upprättad senast årsskiftet 2008/2009. För övriga byggnader gäller det from 1 januari 2009.

Syftet med energideklarationerna är att inventera byggnader och dessas energianvändning samt hur och i vilken utsträckning energianvändningen kan effektiviseras. Samtidigt klarläggs i vilken utsträckning byggnadsägarna låtit utföra obligatorisk ventilationskontroll (OVK), och radonmätning - något som i Sverige varierar mycket kraftigt från kommun till kommun.

Ansvaret för kontrollen av att OVK utförts åvilar i Sverige landets kommuner och Boverket vill lägga ansvaret på dem för kontroll av den likaledes obligatoriska energideklarationen.

 Krav på nollutsläpp

2022-12-14

Revideringen av direktivet sätter upp nya, mer ambitiösa energieffektivitetsstandarder för nya och renoverade byggnader i EU. Syftet är att uppmuntra fastighetsägare i hela EU att renovera sina byggnader. År 2050 bör byggnader i EU vara nollutsläppsbyggnader.

Byggnader står för 40 % av den slutliga energiförbrukningen i EU och 36 % av dess energirelaterade växthusgasutsläpp. 75 % av befintliga byggnader är ineffektiva när det gäller energi och kommer att kräva energirenovering i stor skala

Nya byggnader som måste ha nollutsläpp:

  • från och med 2028 - nya byggnader som ägs av offentliga organ
  • från och med 2030, alla nya byggnader

Från och med 2030 kommer energicertifikat att vara obligatoriska för alla nya byggnader.

 Befintliga byggnader

2022-12-14

Icke-bostadshus:

Medlemsstaterna ska sätta upp minimistandarder för energiprestanda = maximal mängd energi som byggnader kan använda per m2 årligen (baserat på det totala byggnadsbeståndet i januari 2020). Det kommer att finnas två trösklar, en på "15%" och en på "25%" som representerar det nationella byggnadsbeståndet över dessa tröskelvärden.

  • Från 2030 kommer alla byggnader som inte är bostäder att behöva ligga under det fastställda tröskelvärdet på 15 %.
  • Från 2034 kommer alla byggnader som inte är bostäder att behöva ligga under den fastställda tröskeln på 25 %.

Bostadshus:

Den genomsnittliga primärenergianvändningen för alla bostadshus är minst:

  • senast 2033: D energiprestandaklassnivå
  • senast 2040: på en nivå fastställd av varje land som säkerställer att byggnadsbeståndet nås med nollutsläpp 2050

Från och med 2050 bör alla befintliga byggnader göras om till nollutsläppsbyggnader

 EU-databas

2022-12-14

Lagförslaget innehåller bestämmelser om en databas med uppgifter om byggnaders energidata som också är tilllgänglig för EU. "(50) Därför bör nationella databaser för byggnaders energiprestanda upprättas, och informationen i dessa bör överföras till EU:s observationsorgan för byggnadsbestånd."

 Konsekvenser för Sverige

2022-12-14

Kommissionens förslag innehåller skärpta krav kopplade till klimatanpassning, inomhusklimat, brandsäkerhet, seismisk aktivitet och tillgänglighet för personer med funktionsvariation.

Förslaget innehåller också förbud mot stöd till fossila värmepannor och en möjlighet för medlemsstaterna att förbjuda användningen av fossila värmepannor i byggnader.

Förslaget medför ökade kostnader på nationell- och EU-nivå. På den nationella nivån menar regeringen att finansiering sker inom befintliga budgetramar. Utgiftsdrivande åtgärder på EU-budgeten behöver finansieras genom omprioriteringar i den fleråriga budgetramen.

Givetvis innebär även förslaget betydande kostnader för ägare av byggnader som ska betala för mer omfattande deklarationer, dyrare ombyggnader och högre kostnader vid nybyggen.

Någon beräkning av de tillkommande kostnaderna har inte gjorts av EU eller av den svenska regeringen.

 Regeringen februari 2022

2022-12-14

Regeringen avser verka för ett regelverk som ger ökad flexibilitet för medlemsstaterna och tar hänsyn till skilda nationella förutsättningar vad gäller energisystem, byggnadsbestånd och andra lokala förutsättningar. Detta för att energi- och klimatmålen ska kunna nås på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt.

Regeringen anser att bestämmelser i direktivet, inklusive utformningen av definitionen av noll-emissionsbyggnad, ska bidra till teknikneutrala val av hållbara, fossilfria energislag och låga administrativa kostnader.

Regeringen anser vidare att renoveringar ska genomföras när det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart för att energi- och klimatmålen ska kunna nås på ett kostnadseffektivt sätt.

Regeringen anser att det behövs ökad flexibilitet i hur kraven på renovering av det befintliga beståndet ställs och att medlemsstaterna ska ha ökad möjlighet att själva välja vilka byggnader som ska renoveras. Regeringen välkomnar förslaget om frivilliga byggnadsrenoveringspass som ett hjälpmedel i bedömningen.

Regeringen anser vidare att all renovering som leder till förbättrad energiprestanda ska kunna tillgodoräknas, inte bara förbättringar i de sämsta energiklasserna.

Regeringen anser att regelverket behöver utformas utifrån hur minskade utsläpp från användning, renovering och produktion av byggnader kan främjas ur ett livscykelperspektiv.

Regeringen ser positivt på en ökad ambitionsnivå när det gäller laddinfrastruktur, särskilt vid nybyggnation och renoveringar. Utbyggnaden av laddinfrastruktur bör ske i sådan takt att tillgången till laddinfrastruktur inte blir ett hinder för elektrifieringen av transportsektorn. Krav på befintliga parkeringsplatser bör utformas med hänsyn till vad som är samhällsekonomiskt effektivt i förhållande till energi- och klimatmålen.

Regeringen stödjer förslaget om förbud mot stöd till fossila värmepannor och en möjlighet för medlemsstaterna att förbjuda användningen av fossila värmepannor i byggnader.

 Riksdagen

2022-12-14

CECILIE TENFJORD TOFTBY (M): "Beslut på EU-nivå ska fattas när det krävs för att uppnå det eftersträvade resultatet. Vi moderater anser att så inte är fallet här. De förslag som kommissionen för fram är alltför långtgående för att ligga på EU-nivå. Dessa förslag bör hanteras på nationell nivå.
Europas länder har kommit olika långt när det gäller att energieffektivisera sina byggnader. Vi ska vara stolta över att Sverige ligger i framkant. Andra länder har en lång väg att gå innan de kommer dit där vi är i dag.

MIKAEL ESKILANDERSSON (SD):
Fru talman! Subsidiaritetsprövning är en prövning av om en fråga är på lägsta möjliga nivå för att uppnå målen och om ingreppet står i proportion till nyttan med att ha en lagstiftning på europeisk nivå.
Jag tycker att detta är ett skolboksexempel på när ingreppet i det nationella styrandet är alltför stort och långtgående. Ingreppet gäller inte bara nya byggnader utan även alla befintliga byggnader. Det ska alltså byggas upp ett enormt byråkratiskt register över existerande byggnader och hur dessa ska renoveras framöver för att nå nollemission senast om 28 år. Om det man vill uppnå är att minska utsläppen från hela byggsektorn."

LARRY SÖDER (KD):
För oss kristdemokrater är plan- och bygglagen en nationell kompetens och bör beslutas på nationell nivå. Vi tror att detta direktiv medför ganska stora kostnader i samband med renoveringar som inte är tillräckligt analyserade för att kunna beslutas på EU-nivå och bör vägas mot andra kostnader i en budget, som kanske hamnar i en nationell budget.

LEIF NYSMED (S):
Vi socialdemokrater ställer oss bakom utskottets prövning av kommissionens förslag till ett omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. Vi anser att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. [1]

 Källor

2022-12-14

Fotnoter

Mer att läsa

Fit for 55
Inga länkar
EU. Byggnader
Inga länkar
Energideklaration
Inga länkar

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Elsa Widding
Elskatten
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - klimattullar
EU - Socialfonden
EU - statsstödsregler
EU - svenska ordförandeskapet
EU hållbart näringsliv
EU i Sverige
EU och klimatet
EU om byggnader
EU-kommissionen
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Formas
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Gaskraftverk
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Iskärnor
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatmodellerna överskattar koldioxidens påverkan
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Klimatstatistik
Klimatupplysningen
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Kärnkraft - SMR
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Ozon
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska klimatmålen
Svenska klimatpolitiska handlingsplanen
Svenska kraftnät
Sällsynta jordartsmetaller
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utredningen Rätt för klimatet
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Väder
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
WEF - World Economic Forum
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Öknar
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

htm