| Klimatfakta.info |
2025-12-16
Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin år 2024 ökade med 6,3 procent jämfört med året innan. Mest ökade utsläppen inom transportbranschen och från privat konsumtion.
Växthusgasutsläppen från den svenska ekonomin år 2024 ökade med 3,0 miljoner ton jämfört med året innan och uppgick till 51,8 miljoner ton. Detta enligt preliminär utsläppsstatistik för helåret 2024 (summerade kvartal). Utöver ökningarna inom transportbranschen och från privat konsumtion så syns även en större ökning inom byggbranschen.
Under samma period som utsläppen av växthusgaser ökade med 6,3 procent, ökade BNP med 1,0 procent. Det betyder att växthusgasintensiteten, det vill säga växthusgasutsläppen räknat per producerad krona i ekonomin, ökade med 5,2 procent[1] mellan 2023 och 2024.
Utsläppsökningen kan i stor utsträckning kopplas till ökade leveranser av fossil diesel i förhållande till den totala dieselanvändningen vilket har visats av månatlig bränsle-, gas- och lagerstatistik[2]. Den första januari 2024 förändrades reduktionsplikten (andel biodrivmedel) från 30,5 procent till 6 procent för diesel och från 7,8 procent till 6 procent för bensin.
Miljöräkenskaper beskriver samband mellan miljö och ekonomi. Det utgår från branscher, hushåll och offentliga myndigheter. De områden som hittills ingår är utsläpp till luft och vatten, avfall, energianvändning, materialflöden, kemikalier, miljöskyddskostnader, miljöföretag, miljöskatter och miljösubventioner samt naturresurser.
Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin uppgick till 12,6 miljoner ton under det andra kvartalet 2025 enligt SCBs preliminära statistik. Det innebär en minskning med 2,1 procent jämfört med samma kvartal 2024. Under samma period ökade BNP i fasta priser med 0,9 % och därmed minskade utsläppsintensiteten med 3,0 %. Sett ur ett lite längre perspektiv har utsläppen av växthusgaser ökat med 3,7 procent jämfört med andra kvartalet 2023.
Bördefördelning inom EU handlar främst om rättvis fördelning av ansvar och kostnader, särskilt gällande klimatåtgärder (utsläppsminskningar) där EU försöker balansera länder med låga respektive höga utsläpp , ofta via system som EU:s utsläppshandel (EU ETS).
Målet är att alla medlemsländer, t.ex Sverige, ska bidra, men med hänsyn till nationella förutsättningar.
Sverige maxade 1979 med 9,6 ton/person. 1924 3,6 tom/person.
EU 27 1979 10,2 t/p 1924 5,4 t/p
Mer att läsa
ReduktionspliktKlimatfakta
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.se | 241012