⇑ Klimatpolitiska rådet 2024

Publ 2024-03-21

"KLIMATPOLITISKA RÅDETS BEDÖMNING

Regeringens målbild om en ambitiös och effektiv klimatpolitik speglas inte i handling. Den beslutade politiken under 2023 ökar utsläppen och leder inte i riktning mot att Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030 uppnås.

Regeringens klimatpolitiska handlingsplan lever inte upp till klimatlagens krav. Den bortser från de etappmål för 2030 som riksdagen har fastställt, samt saknar till stor del utsläppsprognoser och tidsangivelser för politikens genomförande.

Handlingsplanen spänner över flera politikområden men brister i konkretion. I enlighet med rådets tidigare rekommendationer välkomnar vi att handlingsplanen innehåller insatser för att påskynda fossilfri elektrifiering, men anser att planen inom det området har ett för smalt fokus på ökad elproduktion.

Regeringen prioriterar och konkretiserar inte tillräckligt arbetet med energi- och resurseffektivisering, biomassa från skogs- och jordbruk samt upptag och lagring av koldioxid." [1]

⇑ Klimatpolitiska rådet 2023

Publ 2022-03-29

"Det allvarligaste är att regeringen har aviserat politik som riskerar att leda till ökade utsläpp av växthusgaser i närtid", säger rådets ordförande Cecilia Hermansson. "Våra åtgärder som hittills är presenterade inte räcker och det är därför som vi arbetar på en klimatpolitisk handlingsplan", säger klimat- och miljöminister Romina Pourmoukhtari (L). [2]

I rapporten 2023 tar Klimatpolitiska rådet upp följande områden

• Prioritera och koordinera genomförandet
• Redovisa en tydlig och transparent uppföljning
• Förbättra underlag och processer
• Synergier, konflikter och andra samhällsmål
• Långsiktighet i turbulenta tider
• Planerings- och beslutsprocesser för en accelererad klimatomställning
• Bedömningar av konsekvenser, myndighetsstyrning och översyn av samhällsmålen

Rekommendationer till regeringen

• Utforma en klimatpolitisk handlingsplan som leder till en accelererad klimatomställning så att utsläppen minskar i närtid och klimatmålen 2030 uppnås.
• Se till att handlingsplanen omfattar alla sektorer och utnyttjar hela den samlade politiken för att nå det långsiktiga målet om noll nettoutsläpp 2045 och därefter negativa utsläpp.
• Säkerställ att genomförandet av handlingsplanen prioriteras och koordineras inom regeringen under ledning av statsministern.
• Följ årligen upp genomförandet av handlingsplanen i klimatredovisningen till riksdagen.
• Ge relevanta myndigheter ett stående uppdrag att lämna underlag till den klimatpolitiska handlingsplanen med förslag som ger utsläppsminskningar som överstiger klimatmålen.
• Gör samhället mindre känsligt för framtida resursprischocker, till exempel genom åtgärder för effektivare energi-, material- och produktanvändning och diversifierad tillförsel.
• Bygg upp kompetens och beredskap för att i framtiden kunna utforma och effektivt genomföra kortsiktiga krisinsatser utan att dessa motverkar möjligheterna att nå långsiktiga klimatmål.

• Fortsätt utveckla goda exempel på planeringsprocesser och samverkansformer som kan bidra till en accelererad omställning och samtidigt bättre ta tillvara synergier och göra avvägningar mellan olika intressen.
• Genomför under mandatperioden en översyn av relevanta samhällsmål för att säkerställa att mål och styrning är förenliga med klimatmålen, i linje med vad riksdagen tidigare beslutat.
• Utveckla en tydligare, övergripande berättelse om Sveriges klimatomställning. [3]

⇑ Klimatpolitiska rådet 2022

Publ 2022-03-15

Klimatpolitiska rådet har publicerat sin granskningsrapport 2022 "Sveriges väg till nollutsläpp"[4]. Rådet presenterar rapporten:

Hur ska politiken stärkas för att accelerera omställningen?

Sverige har goda förutsättningar att nå klimatmålet mot netto noll utsläpp 2045. Men årets granskning av den samlade politiken visar att det saknas en tydlig och sammanhållen styrning från regeringen och att det brister i samverkan mellan olika politikområden. Många aktörer i samhället står dessutom beredda att investera i omställningen och politiken behöver därför fatta beslut som möjliggör de stora systemskiftena.

Efter höstens riksdagsval tillträder en ny regering som kommer att presentera en ny klimatpolitisk handlingsplan för den kommande mandatperioden. Planen behöver tydligt visa hur Sverige ska förflytta sig närmare klimatmålen. Det behövs ett ledarskap som möter upp viljan för acceleration och Klimatpolitiska rådet har därför i årets granskning valt att fokusera på hur politiken behöver stärkas för att omställningen ska accelerera.

⇑ Myndighet

Publ 2022-03-15

Klimatpolitiska rådet är en svensk myndighet i form av ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan. Rådet ska utvärdera om regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat. Rådet ska även bidra till en ökad diskussion om klimatpolitiken i samhället.

Klimatpolitiska rådet bildades 2018 som en del av det klimatpolitiska ramverket[5]. Rådet ska varje år lämna en rapport till regeringen där det granskar regeringens politik i förhållande till klimatmålen.

Ett särskilt fokus för 2019 års rapport var transportsektorn och dess påverkan på växthusgasernas utveckling. Rapporten 2020 underkände regeringens klimatredovisning till riksdagen för 2019. Den sammanfattande bedömningen av utsläppsutvecklingen och nuvarande politik var: Inget av målen i det klimatpolitiska ramverket bortom 2020 kommer att nås med nuvarande förutsättningar och beslutad politik. Sverige kommer att nå etappmålet till 2020 med viss användning av flexibla mekanismer. Klimatredovisningen för 2019 uppfyller inte klimatlagens krav på redovisning av vad besluten kan betyda för växthusgasutsläppen.

⇑ Ledamöter

Publ 2022-03-29

• Cecilia Hermansson, ordförande
• Björn Sandén, vice ordförande
• Elin Lerum Boasson
• Annika Nordlund
• Henrik Smith
• Patrik Söderholm
• Victoria Wibeck
• Erik Kjellström

⇑ Panorama

Publ 2022-03-15

Panorama är verktyget som visar Sveriges klimatomställning och vad rådet anser krävs för att målet om nettonollutsläpp till år 2045 - alltså att Sverige inte ska släppa ut mer växthusgaser än vad vi fångar in. Klimatpolitiska rådet skriver:

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Därför krävs en omställning i samhället som kan vara bra att ha koll på. Hur, när och varför.

I Panorama kan du skaffa dig koll på vilka omställningar som behövs inom olika sektorer i samhället och hur det går. Verktyget visar också vad som krävs för att nå målet med ett nettonollutsläpp 2045 och beskriver åtgärder för att komma dit, alltså ett riktigt bra redskap i omställningsarbetet.

Panorama används av tjänstepersoner och beslutfattare inom samhället som jobbar med Sveriges klimatomställning och av allmänheten som vill sätta sig in i Sveriges klimatpolitik.

Vi som jobbar med att ge er omställningskoll är Klimatpolitiska rådet, Naturvårdsverket och Energimyndigheten.

Panorama visar att regeringen och myndigheter har tagit beslut om 132 klimatåtgärder, som på olika sätt påverkar medborgarnas liv. Det finns 73 förslag som väntar på att genomföras. Och det finns 58 utredningar med uppgift att komma med förslag på än fler åtgärder.

Förslag från utredning om statlig parkeringsskatt

Kommuner bör ges rätt att införa en statlig parkeringsskatt för att fler ska gå, cykla och åka kollektivt. Skatten ska också påverka användningen av mark. Förslaget riktar sig till kommuner där trängselskatter inte är lämpliga. Skatten kan tas ut på arbetsgivare eller fastighetsägare bl.a. för att det ska minska antalet parkeringsplatser.

⇑ Formas

Publ 2022-03-29

Forskningsrådet Formas är värdmyndighet åt Klimatpolitiska rådet och dess kansli i Stockholm.

⇑ Källor

Publ 2024-03-21

• Klimatpolitiska rådet
• Rapport 2023
• Panorama
• Formas
• Klimatpolitiska rådet, Wikipedia
• Så styr vänstern indirekt klimatpolitiken, Henrik Jönsson, Youtube
• Professor: Klimatpolitiska rådet har fel fokus - målen är meningslösa, tn (2023-04-12)
• 2024 Klimatpoitiska rådet rapport