⇑ Ramverk

Publ 2023-01-26

2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Det långsiktiga målet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Syftet med ramverket är att skapa en tydlig och sammanhängande klimatpolitik för att säkerställa långsiktiga förutsättningar för näringsliv och samhälle att genomföra den omställning som krävs för att Sverige ska nå sina klimatmål. Ramverket antogs med bred majoritet i riksdagen och är utformat på ett sätt som ska klara av politiska förändringar. Det klimatpolitiska ramverket är en nyckelkomponent i Sveriges ansträngningar att leva upp till Parisavtalet.

⇑ Det långsiktiga målet

Publ 2023-01-26

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre senast år 2045 än utsläppen år 1990. De kvarvarande utsläppen ned till noll kan uppnås genom så kallade kompletterande åtgärder. För att nå målet får även avskiljning och lagring av koldioxid av fossilt ursprung räknas som en åtgärd där rimliga alternativ saknas.

Vid beräkning av utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium omfattas inte utsläpp och upptag från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF).

⇑ Etappmål till 2030 och 2040

Publ 2023-01-26

Etappmålen mot det långsiktiga målet inkluderar växthusgasutsläpp i den så kallade icke-handlande sektorn (växthusgaser som omfattas av EU:s ansvarsfördelning). Utsläpp av växthusgaser som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter är inte inkluderade i etappmålen.

Etappmålen är:

• Utsläppen år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990.
• Utsläppen år 2030 bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990.
• Utsläppen år 2040 bör vara 75 procent lägre än utsläppen år 1990.

Målen omfattar inte utsläpp och upptag i markanvändningssektorn.

På motsvarande sätt som för det långsiktiga målet finns även möjlighet att nå delar av målen till år 2030 och 2040 genom kompletterande åtgärder. Sådana åtgärder får användas för att klara högst åtta respektive två procentenheter av utsläppsminskningsmålen år 2030 och 2040.

⇑ Etappmål för inrikes transporter

Publ 2023-01-26

Utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Klimatmålet för inrikestransporter konkretiserar den tidigare politiska prioriteringen om att den svenska fordonsflottan ska vara fossiloberoende till 2030.

⇑ Kompletterande åtgärder

Publ 2023-01-26

För att nå det långsiktiga målet till 2045 och etappmålen får kompletterande åtgärder tillgodoräknas i enlighet med internationellt beslutade regler. Dessa åtgärder kan även bidra till negativa nettoutsläpp efter 2045.

Som kompletterande åtgärder räknas

• upptag av koldioxid i skog och mark till följd av ytterligare åtgärder (som är additionella, alltså utöver de åtgärder som redan genomförs)
• utsläppsminskningar genomförda utanför Sveriges gränser
• avskiljning och lagring av koldioxid från förbränning av biobränslen, så kallad bio-CCS.

⇑ Källor

Publ 2023-01-26

• Mål för miljö och klimat, Regeringen (2020-02-03)
• Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk, Naturvårdsverket
• Forskare: Så fick Sverige EU:s mest extrema miljöpolitik - "Ett stort experiment", TN (2023-01-25)
• Bättre mätmetoder krävs för att klara klimatmålen, Forskning.se (2022-11.08)
• Finansministern: Svårt att nå klimatmålet nu, SvD (2022-11-12)
• Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2023, Naturvårdsverket (2023-01-17)