Temperatur är en fysikalisk storhet och ett mått på det som vanligtvis uppfattas som värme och kyla. Värmeflödet är från en högre temperatur till en lägre temperatur. Vid lika temperatur är föremål i termisk jämvikt. Vidare kan också olika färgtoner av ljus mätas i så kallad färgtemperatur.[1]

⇑ Internationella temperaturskalan

Publ 2022-10-28

Medan en individuell termometer kan mäta grader av hethet, kan avläsningarna på två termometrar inte jämföras om de inte överensstämmer med en överenskommen skala. Idag finns en absolut termodynamisk temperaturskala. Internationellt överenskomna temperaturskalor är utformade för att närma sig detta, baserat på fasta punkter och interpolerande termometrar. Den senaste officiella temperaturskalan är den internationella temperaturskalan från 1990. Den sträcker sig från 0,65 K (-272,5 °C; -458,5 °F) till cirka 1 358 K (1 085 °C; 1 985 °F).

⇑ Temperaturskalor

Publ 2022-10-28

Kelvinskalan - i vetenskapliga sammanhang används idag den absoluta skalan. Den har sin nollpunkt vid den temperatur som ett medium har då det är i sitt grundtillstånd (absoluta nollpunkten) och temperaturen uttrycks i enheten kelvin. Notera att kelvin inte inleds med en versal eftersom det tillhör SI-enheterna. Observera också att "grad Kelvin" (°K) har ersatts med kelvin (K).

Celsiusskalan - den vanligaste temperaturskalan i Sverige och i många andra europeiska länder. Uppfunnen av svensken Anders Celsius. Temperaturer anges på skalan med enheten grad Celsius (°C), vars steglängd är lika med 1 K. Vatten fryser vid 0 °C och kokar vid 100 °C.

Fahrenheitskalan - används mest i länder utanför Europa, till exempel USA och Jamaica. Temperaturer anges på skalan med enheten grad Fahrenheit (°F). Vatten fryser vid 32 °F och kokar vid 212 °F.

Följande formler kan användas för att konvertera mellan temperaturerna

⇑ Referensperiod

Publ 2023-01-11

Temperaturer anges ofta i form av avvikelser, anomalier. En temperaturanomali är avvikelsen, positiv eller negativ, för en temperatur från en bastemperatur som normalt väljs som ett medelvärde av temperaturer under en viss referensperiod, ofta kallad en basperiod. Vanligtvis beräknas medeltemperaturen över en period på minst 30 år över en homogen geografisk region, eller globalt över hela planeten.

Temperaturanomalier är skillnaden jämfört med en referenstemperatur, som ofta beräknas som ett medelvärde av temperaturer under en referensperiod. Registreringar av global genomsnittlig yttemperatur presenteras vanligtvis som anomalier snarare än som absoluta temperaturer. Anomalier möjliggör mer meningsfulla jämförelser mellan platser och mer exakta beräkningar av temperaturtrender.

Olika meteorologiska organisationer har använt respektive basperioder för globala genomsnittliga yttemperaturdatauppsättningar, såsom 1951-1980 (NASA GISS och Berkeley Earth), 1961-1990 (HadCRUT UK), 1901-2000 (NCDC/NOAA), och 1991-2020 (Japan Met). För att minska användningen av många referensperioder fastställer Världsmeteorologiska organisationens (WMO) en 30-årig referensperiod.

Världsmeteorologiska organisationen WMO beslöt 2015 att införa en ny tvådelad strategi för de 30-åriga baslinjerna för klimatdata för att ta hänsyn till den snabba takten i klimatförändringarna samt de operativa behoven av uppdaterad klimatinformation.

Den nya tekniska föreskriften om "Calculating Climatological Standard Normals godkänd av kongressen innebär att alla länder kommer att börja använda perioden 1981 - 2010. Denna period skulle uppdateras vart tionde år, så att det normala 30-årsklimatet som skulle användas under 2020-talet skulle vara 1991 - 2020. Men baslinjen 1961 - 1990 för att bedöma klimatförändringarna kommer att behållas tills det finns ett vetenskapligt övertygande skäl för att ändra det. [2]

[3]

⇑ Källor

Publ 2023-01-11

• Temperatur, Wikipedia
• Temperaturomvandlare, Räknare.net
• Skalor och enheter, Temperatur, SMHI
• Temperature, Wikipedia
• International Temperature Scale of 1990, Wikipedia
• Temperaturmätning, Klimatfakta.info
• Temperature anomaly, Wikipedia