Utsläppen från den svenska ekonomin ökade med 5,6 procent under andra kvartalet 2024 jämfört med samma kvartal 2023. Mellan dessa kvartal ökar utsläpp framför allt från hushållen, bygg­branschen och transport­branschen. Utsläpps­intensiteten för Sveriges ekonomi ökar med 4,5 procent under andra kvartalet 2024 jämfört med samma kvartal 2023.[1]

⇑ SCB rapporterar

Statistiska centralbyrån (SCB) beräknar Sveriges utsläpp av växthusgaser genom två huvudsakliga metoder: territoriella utsläpp och konsumtionsbaserade utsläpp.

⇑ Territoriella utsläpp

Dessa omfattar utsläpp som sker inom Sveriges geografiska gränser. SCB samlar in data från olika sektorer, såsom industri, transport och jordbruk, för att kvantifiera de totala utsläppen. Denna statistik används för att följa upp nationella och internationella klimatmål samt för rapportering enligt FN klimat­konvention och EU regelverk. [2]

⇑ Konsumtionsbaserade utsläpp

Denna metod fokuserar på de utsläpp som genereras globalt till följd av svensk konsumtion, inklusive import av varor och tjänster. SCB använder en miljö­expanderad input-output-analys, där utsläpp per bransch kopplas till konsumtion. Beräkningarna baseras på officiell statistik om utsläpp och national­räken­skapernas input-output-tabeller.[3]

Genom att kombinera dessa metoder får SCB en omfattande bild av Sveriges klimat­påverkan, både inom landets gränser och globalt genom konsumtion.

SCB samlar in både mätvärden och använder standardiserade utsläppsvärden beroende på verksamhets­område och tillgänglig­heten av data:

⇑ Mätvärden från specifika källor

SCB samlar in data från mätningar som utförs av verksamheter och myndigheter. Exempel:

Industriella anläggningar: Större anläggningar som omfattas av EU utsläpps­handel rapporterar sina utsläpp baserat på faktiska mätningar eller beräkningar som verifierats enligt EU-regelverket.
Transportsektorn: Data från bränsle­förbrukning rapporterad av exempelvis Trafik­analys används för att beräkna utsläpp från vägtrafik.
Energiproduktion: Energi­bolag rapporterar förbrännings­data som används för att beräkna utsläpp från el- och värme­produktion.

⇑ Standardiserade utsläppsfaktorer

För många verksamheter används standardiserade utsläpps­värden som representerar genomsnittliga utsläpp för en viss aktivitet. Exempel:

Bränsletyper: Utsläpps­faktorer för olika bränslen (kol, diesel, biobränslen) används för att beräkna utsläpp baserat på förbrukad mängd.
Jordbruk: Metanutsläpp från djur beräknas med standard­värden per djurslag och produktions­system (t.ex. metan från kor vid idissling och stallgödsel).
Avfallshantering: Standardvärden används för utsläpp från deponier, avlopps­reningsverk och avfalls­förbränning.

⇑ Modeller och uppskattningar

När direkta mätvärden inte är tillgängliga används modeller som kombinerar olika dataset:

Input-output-modeller: För konsumtions­baserade utsläpp kombineras ekonomiska data om handel och konsumtion med utsläppsfaktorer från olika branscher.
Bygg- och transport­sektorn: Beräkningar av utsläpp från byggnation eller transporter kan baseras på aktivitet, såsom antal byggda kvadratmeter eller körda kilometer, och standardiserade utsläpp per enhet.

⇑ Kompletterande data

SCB hämtar också data från andra myndigheter och organisationer:

Naturvårdsverket: Tillhandahåller data från nationella inventeringar av växthusgaser.
Trafikanalys och Energi­myndigheten: Bidrar med statistik om transport och energi­användning.
Jordbruksverket: Förser SCB med data om djurhållning och jordbrukets verksamheter.

⇑ Sveriges andal

Sveriges territoriella utsläpp av växthus­gaser uppgick år 2023 till 44,2 miljoner ton koldioxid­ekvivalenter. [4]

Under perioden 2010-2019 var de globala utsläppen i genomsnitt 54,4 miljarder ton koldioxid­ekvivalenter per år. [5]

Det innebär att Sveriges andel av de globala utsläppen är cirka 0,08 procent. Andelen av EUs utsläpp var 2022 1,2 procent.

Källa: SCB

⇑ Källor

• Hur mäts utsläpp av växthusgaser? Ekonomifakta
• Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser (2024-06-19)