Med hjälp av analyser av iskärnor från Antarktis har temperaturen uppskattats sedan 415.000 år. Sedan dess har jorden haft fyra nedisningar. Perioderna mellan dess istider bedöms temperaturen ha varit ca 1-3 grader varmare än för närvarande. Den typisk längd på istiderna är 100.000 år. Mellanperiodens längd är ca 15.000 år. Den nuvarande mellanperioden ålder är omkring 11.600 år.

⇑ Mellanperioder

Enligt analyserna av iskärnorna översteg aldrig koncentrationen av koldioxid under mellanperioderna 290 ppm. Den aktuella mellanperioden har över 400 ppm, men temperaturen är ändå 2 grader kallare.[1]

⇑ Från 1860

Diagrammet nedan från Met Office visar temperaturens utveckling sedan 1860 baserat på ett begränsat antal mätstationer. Enligt det var temperaturen konstant fram till ca 1920, då en den steg fram till ca 1945. Sedan kom en period med lägre temperatur fram till 1980 varefter temperaturen åter steg fram till 2015.

AAA

bildtext med/utan länk

BBB

Met Office Hadley Centre observations datasets 2020

Sedan 1979 mäts temperaturen av flera forskningsgrupper som visar en likartad utveckling. De mer framträdande forskargrupperna är

• UAH. University of Alabama i Huntsville, USA. Data levereras av National Oceanographic and Atmospheric Administration (NOAA) som tolkas av Dr. Roy Spencer[2] and Dr. John Christy[3].
• RSS. Remote Sensing Systems[4]. Data levereras av National Oceanographic and Atmospheric Administration (NOAA) som tolkas av Dr. Carl Mears[5]
• HADCRUT. Samarbete mellan Hadley Centre for Climate Prediction and Research[6] och University of East Anglia?s Climatic Research Unit (CRU)[7], UK.
• NCDC. National Climatic Data Center[8], USA. Data omfattar temperatur över land från Global Historical Climatology Network[9] samt över hav från MOHSST[10].
• GISS. Goddard Institute for Space Studies (GISS)[11], vid Columbia University, New York City, USA. GISS är ett laboratorium inom NASA?s Goddard Space Flight Center.
• Berkeley Earth[12] har data sedan år 1750. Man publicerar en lista över de stationer som levererar data[13]..

⇑ Forskargruppers beräkningar från 1979

Publ 2022-05-27

Bild 249. Sammanställning av temperaturer från 2 mätningar med satellit och 3 från markstationer. Källa: April 2022, Climate4you

Det är intressant att notera den stora likheten mellan gruppernas resultat trots skillnader i insamling av data. Mätningarna med satelliter och ballonger i troposfären förändras på samma sätt som mätningarna med markstationer. Samtidigt är skillnaderna mycket stora månad för månad vilket beror på skillnader i periodiseringen.

Diagrammet visat att den globala temperaturen stigit med ca 0,6 grader mellan 1979 och 2022, dvs med en stigning på 0,014 grader per år. Om utvecklingen blir densamma fram till år 2100 ökar temperaturen från nu med 1,1 grad. Men temperaturen kan lika gärna falla som att den stiger än mer.

Vid Pariskonferensen 2015 fastställdes målet att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 °C med sikte på högst 1,5 °C jämfört med förindustriell nivå. [14] Mätningar visar att sedan 1800-talets andra hälft har medeltemperaturen ökat med en dryg grad. [15] Bedömningen av temperaturen under "1800-talets andra hälft" är givetvis mycket osäker.

Inverkan av El Niño och La Niña syns tydligt t.ex. 1998 och 2016. Frånvaron av temperaturstigning åren 1998-2012 är tydlig. Efter ökningen 2012-2016 är temperaturen konstant fram till 2020 varefter temperaturen faller kraftig.

⇑ Lennart Bengtsson

Professor Lennart Bengtsson anser att jordens temperatur stigit med 0.7 -0.9 °C under de senaste 42 åren (den lägre siffran för den globala medeltemperaturen i troposfären och den högre för temperaturen strax över jordytan) stöds av tillförlitliga mätningar. Dessa är för denna tidsperiod av allt att döma tillräckligt bra. En rimlig och väl bestyrkt hypotes är att denna uppvärmning domineras av ökande växthusgaser i atmosfären.

Den globala uppvärmningen från industrialismens början till slutet på 1970-talet var högst en tredjedel härav och dominerades av naturliga variationer från några år till några decennier.

För att bättre kunna bedöma hur jordens temperatur kommer att ändra under de kommande 50- 100 åren är det emellertid nödvändigt att också förstå orsaken till den lilla istiden, 1350-1850 . Här saknas det fortfarande en trovärdig hypotes. En möjlighet kan vara naturliga variationer i klimatsystemet eller obekanta externa effekter.

Vad den aktuella situationen beträffar är en fortsatt monitoring av klimatsystemet absolut nödvändigt. Ingen vet med säkerhet hur stabilt utbyter kol mellan havet och atmosfären är inte heller huruvida oväntade långvariga anomalier kan uppstå i den allmänna cirkulationen i atmosfären och i världshavet.

Däremot är oron för en katastrof avsmältning av landisarna obefogad och därmed en ohanterlig havshöjning. Här har media spekulationerna hamnat på samma nivå som science fiction filmerna[16]

⇑ Källor

Publ 2022-05-30

• Global climate report 2021, july, NOAA
• Global uppvärmning, Wikipedia
• Klimatfakta, Naturvårdsverket
• 1,5 eller 2 grader varmare klimat - om olika sätt att nå klimatmålen i Parisavtalet, SMHI
• Climate Change Indicators: U.S. and Global Temperature, EPA United States Environmental Protection Agency
• Meteorologiska mätningar, SMHI
• April 2022: Maps And Graphs, Global Temperature Report, Earth System Science Center, The University of Alabama In Huntsville
• Temperature.global