Grönland

Grönland är en ö belägen i norra Atlanten. Det är ett självstyrande danskt territorium. Med sina 2,2 miljoner km² är Grönland världens största ö. Provinshuvudstad är Nuuk, på danska Godthåb.

I inlandet förekommer det bara få bergstoppar. Bergstopparna som skjuter upp från isen kallas nunataker. De finns bara vid inlandsisens randområden. Isen flyttar vid kusterna till havet och kalvar stora isberg. Kusterna är markerade av sterila, steniga öar, många och stora havsbukter och fjordar, trädlösa toppar och glaciärer vid havets kuster.

Topographic map of Greenland bedrock, in effect showing the topography without the extant ice sheet. Created using ETOPO1 Global Relief Model bedrock version from NOAA

Grönland har arktiskt klimat med undantag av några få platser som har subarktiskt klimat, till exempel Narsarsuaq. Vid västkusten är det lite mildare till följd av Golfströmmen. Temperaturen på inlandsisen har en minimum på -70°C och når på sommaren nollgradigt. I fjordarna på sydvästra Grönland uppnår emellertid ofta dagstemperaturen omkring +20 °C under sommaren, vilket tillåter en förhållandevis rik ängs- och buskvegetation med lågvuxen björkskog på sina platser.[1]

⇑ Inlandsisen

Grönlands inlandsis täcker 1 710 000 km2, vilket är 80% av öns yta. Den genomsnittliga höjden är 2 135 meter. Tjockleken är normalt 2 km men är över 3 km på det tjockaste stället. [2] Isens volym är 2 850 000 km3, vilket är en massa på 2 850 000 Gt.[3]

Enligt mätningar av tyngdkraften med satelliten Grace minskade inlandsisen med 2 900 Gt mellan 2002-03 till 2012-09, vilket blir 263 Gt/år. (Källan uppger dock 367 Gt/år). [4].

⇑ Golfströmmen

Publ 2024-02-10

Östra Grönlandsströmmen är en havsström som transporterar kallt vatten med låg salthalt från Norra ishavet längs med Grönlands östkust. Det är en av de fem viktigaste havsströmmar som skapar den virvel som skapar det stora utflöde av kallt, arktiskt vatten ut i Atlanten.

Denna ström är en viktig transportväg för havsis från Arktis till Nordatlanten. Mer än 90 procent av den havsis som lämnar Arktis transporteras längs östra Grönland.

Västra Grönlandsströmmen är en kall och svag havsström som flyter norrut längs med Grönlands västkust. Strömmen är ett resultat av det vatten (Östgrönländska strömmen) som strömmar runt Grönlands sydliga udde.[5]

På grund av Golfströmmen är Grönlands vintertemperaturer mycket milda för sin breddgrad. I Nuuk, huvudstaden, är den genomsnittliga vintertemperaturen endast -9 °C. Som jämförelse är de genomsnittliga vintertemperaturerna för Iqaluit, Nunavut, Kanada, runt -27 °C. Omvänt är sommartemperaturerna mycket låga, med en genomsnittlig temperatur på runt 10 °C. Detta är för lågt för att upprätthålla träd, och landet är en trädlös tundra.[6]

⇑ Avsmältning/Förändringar

Isens massa förändras beroende på nedbörd, kalvning och avdunstning.

Om all inlandsis skulle smälta, totalt 2 850 000 km3 skulle den globala havsnivån höjas med 7 meter.

IPCC AR4 (2007) noterade att det är svårt att mäta massbalansen exakt, men de flesta resultaten indikerar en accelererande massförlust från Grönland under 1990 -talet fram till 2005. Från 1961 till 2003 varierar beräkningar mellan tillväxt på 25 Gt/år och förlust på 60 Gt/år, perioden 1993 till 2003 förlust mellan 50 till 100 Gt/år och därefter en snabbare förlust. [7]

Enligt mätningar med satelliten GRACE har massan under perioden 2002-05 -- 2019 minskat med 267 +- 3 Gt/år, vilket motsvarar en höjning av havsnivån med 0,7 mm/år [8]

Inlandsisens massa har minskat med i snitt 234 Gt/år sedan mätningarna började 2003 fram till 2020.[9]

Att göra en riktig bedömning av inlandsisarnas avsmältning är av avgörande samhällelig betydelse. Trots de senaste förbättringarna av inlandsismodeller, tyder en analys av en nyligen genomförd rapport att få modeller återger historiska massförluster korrekt och att de verkar alldeles för säkra på troliga utfall.

Det görs enorma statliga investeringar och planering som påverkar tiotals till hundratals miljoner människor som grundar sig på arbete av bara några tiotals forskare. För att uppnå målet om trovärdiga prognoser av inlandsisens inverkan på havsnivån måste forskning stå i proportion till utmaningens omfattning.[10]

⇑ Albedo

Publ 2022-01-09

Albedo är ett mått på reflexionsförmåga, eller den andel av en strålning som återkastas av en belyst yta eller en kropp. 1,00 albedo betyder att allt ljus reflekteras och 0,00 albedo betyder att inget ljus reflekteras. Jordens albedo är i genomsnitt 0,3.

Inom meteorologi är albedo förhållandet mellan mot jorden infallande solenergi och den del av solstrålningen som vid marken eller molnen studsar tillbaka mot rymden. Detta har stor betydelse för värmebalansen och beaktas då väderprognoser görs. Albedo kan ändras dramatiskt på bara några timmar, då till exempel marken torkar efter en regnskur, löven rasar från träd på hösten, samt vid stark vind. Väderpåverkan blir därefter. Saken kompliceras av att reflektionen ofta inte sker direkt vid ytan, utan först gradvis efter en viss inträngning i mediet. Därvid sker en successiv absorption både när strålningen faller in på djupet i mediet, och även under returvägen.[11]

⇑ Vikingatiden

Publ 2022-04-27

Grönland har varit bebott under åtminstone de senaste 4 500 åren av arktiska folkslag vars förfäder emigrerade dit från det som nu är Kanada.

Vikingar bosatte den obebodda södra delen av Grönland, med början av 900-talet, och inuiter anlände dit på 1200-talet. Vikingakolonierna försvann i slutet av 1400-talet.

Från 986 e.Kr. bosattes Grönlands västkust av islänningar och norrmän, genom en kontingent på 14 båtar ledda av Erik den Röde. Dessa nybyggare bildade tre bosättningar på fjordar nära den sydvästligaste spetsen av ön. De delade ön med de sena Dorsetkulturinvånarna som ockuperade de norra och västra delarna, och senare med Thulekulturen som anlände norrifrån.

Nordiska grönländare underkastade sig norskt styre på 1200-talet, och kungariket Norge ingick en personlig union med Danmark 1380 och var från 1397 en del av Kalmarunionen.[12]

⇑ Klimatförändringar

Inlandsisen består av lager att sammanpressad snö från mer än 100.000 år. Genom att borra iskärnor 4 km ned har man fått mätvärden för att beräkna temperatur, nederbörd, kemisk sammansättning av den lägre atmosfären, vulkanutbrott, solen, öknar och skogsbränder.

⇑ Källor

Publ 2023-04-23

• Greenland, Polarportal
• Grönland, Wikipedia
• Greenland, Wikipedia
• Greenland ice sheet, Wikipedia
• Greenland ice sheet today, National Snow and Ice Data Center, NSIDC
• Artic program, NOAA
• Greenland Ice Sheet, NOAA
• Understanding sea level, Greenland, NASA