Solcell

En solcell är halvledardiod som omvandlar solstrålning till elektrisk spänning. Man kan generellt dela upp solcellen i två typer kristallina solceller samt tunnfilmssolceller.

Kristallina solcellen är mest förekommande idag då den har högre verkningsgrad än tunnfilmsceller. Den består av kisel som dopats med olika ämnen för att få önskad funktion. Den kristallina solcellen kan även de delas upp i två typer, polykristallina eller multikristallina och monokristallina solcell.

När solcellen belyses uppstår en elektrisk ström. Varje enskild solcell får en ganska låg spänning, varför solcellerna seriekopplas i solpaneler. Man kan också parallellkoppla solcellerna om man vill öka strömstyrkan.

Solcellen har en verkningsgrad på 15 till 20 procent oavsett variationer i ljusets intensitet på grund av årstidsväxlingar eller tunna moln. Den passar därför bra för mindre installationer och installation på platser med stora variationer i väder och årstider, där den kan producera en rimlig mängd el även när förhållandena inte är optimala.

Solcellen har flera användningsområden. Solceller används i mindre energisystem, exempelvis för enskilda hushåll, men också för storskaliga installationer.

Solceller har historiskt sett varit dyra och har mest använts på platser som inte nås av elnätet, exempelvis sommarstugor, satelliter och fyrar. Priset för solceller har dock mellan 2000 och 2012 sjunkit till följd av teknikutveckling och en utbyggnad av produktionskapaciteten i världen.

I takt med att priset har sjunkit har marknaden vuxit med i snitt cirka 40 % sedan år 2000 och i slutet av 2011 fanns ungefär 64 GW solcellskapacitet installerat i världen, av vilket 98 % utgjordes av system uppkopplade på olika nationella elnät.

⇑ Källor

• Solcell, Wikipedia
• Hur fungerar solceller? (från solstråle till elektricitet), GreenMatch (video)