⇑ Torka i Europa

Publ 2023-04-21

Artiklar om torka i Europa aktualiserar en relativt ny artikel i Nature publicerad 2021.

Den visar att senare tiders torka i Europa inte är något ovanligt. Intressant är det däremot att torkan kopplas till kalla perioder, inte värme som de flesta verkar tro.

Abstrakt: "Megatorka är anmärkningsvärda manifestationer av den amerikanska sydvästen, men inte så mycket av det europeiska klimatet. Genom att använda långsiktiga hydrologiska och meteorologiska observationer, såväl som rekonstruktioner av paleoklimat, visar vi här att Centraleuropa har upplevt mycket längre och svår torka under Spörer Minimum (~1400-1480 e.Kr.) och Dalton Minimum (~1770-1840 e.Kr.) , än de som observerades under 2000-talet.

Dessa två megatorkar tycks vara kopplade till ett kallt tillstånd i Nordatlanten och ökad vinteratmosfärisk blockeringsaktivitet över de brittiska öarna och västra delen av Europa, samtidigt med minskad solkraft och explosiv vulkanism.

Dessutom visar vi att de senaste torkahändelserna (t.ex. 2003, 2015 och 2018) ligger inom intervallet för naturlig variation och att de inte är oöverträffade under det senaste årtusendet." [1]

⇑ Mindre regn än normalt

Torka är en ihållande period med reducerad vattentillgång i jämförelse med normalt inom ett hydrologiskt system. Det är ett återkommande fenomen som kan uppstå i samtliga klimatzoner och kan pågå under flera månader eller över flera år.

Torka förknippas ofta med längre perioder med lägre nederbördsmängder än normalt för ett givet område. Även andra parametrar såsom temperatur, starka vindar, låg relativ luftfuktighet, tidpunkt och karaktär hos regnskurar (såsom intensitet och varaktighet) samt mänskliga påverkansfaktorer (exempelvis markanvändning & grundvattenuttag) påverkar uppkomsten och förekomsten av torka.

Torka kan uppstå vid olika årstider, men framförallt på sommaren kan torka uppstå vid ovanligt varmt väder och när det inte regnar tillräckligt.

Många områden påverkas av torka. Torka kan ge effekter inom jordbruk (skada och förstöra skördar), skogsbruk, dricksvattenproduktion, vattenkraft, industri och genom missväxt orsaka matbrist och hungersnöd. Torka ökar risken för skogs- och gräsbränder samt jorderosion.

Torka är ett stort problem på stora områden på jorden, framförallt i Afrika, men kan även ge stora problem lokalt och regionalt i Sverige. Torka skapar stora problem som sjukdomar, svält, missväxt, fattigdom och ökenspridning. [2]

Torra länder, definierade som torra, halvtorrta, är bland världens ömtåligaste länder, orsakade av kontinuerlig torka och ökande överexploatering. Dessa länder upptar nästan 30 % av världens landyta

Överexploatering av skogar genom överbetning är en av de främsta orsakerna till markförstöring i torra och halvridna områden och dess omvandling till en öken.

Jorden är kategoriserad efter mängden årlig nederbörd: ultratorrt (mindre än 100 mm), med nästan inget eller inget vatten i denna jord, och torra (100-250 mm) och halvtorra områden (200-500 mm) andra definitioner och kriterier används för klassificering av jordar (Verheye, 2009).

Definitionen av torra ekosystem är brist på vattentillgång, vanligtvis på grund av låg nederbörd. Vatten kan gå förlorat från landskapet genom avdunstning och transpiration, och förångningsförlusten av vatten från växter, dessa processer kallas för evapotranspiration.[3]

⇑ Förgröning

Publ 2022-03-20

Ökad vegetationstillväxt under de senaste decennierna, känd som "Greening Earth", har en stark kyleffekt på marken på grund av ökad effektivitet i överföringen av värme och vattenånga till atmosfären. Hela landytan skulle ha varit mycket varmare utan den kylande effekten av ökat grönt täcke under de senaste decennierna. Det visar satellitdata från NASA:s MODIS-sensorer och NCAR:s toppmoderna numeriska jordsystemsmodell.[4]

Från en fjärdedel till hälften av jordens vegeterade marker har visat betydande grönare de senaste 35 åren, till stor del på grund av stigande nivåer av atmosfärisk koldioxid, enligt en ny studie som publicerades i tidskriften Nature Climate Change den 25 april.

Ett internationellt team av 32 författare från 24 institutioner i åtta länder ledde ansträngningen, som involverade att använda satellitdata från NASA:s Moderate Resolution Imaging Spectrometer och National Oceanic and Atmospheric Administrations Advanced Very High Resolution Radiometer-instrument för att hjälpa till att bestämma bladareaindex, eller mängd av lövtäcke, över planetens vegeterade regioner. Grönningen representerar en ökning av löv på växter och träd motsvarande i yta två gånger det kontinentala USA. [5]

Ändring av mängden löv, NASA

⇑ Torka genom historien

Publ 2022-08-15

Torka är ett normalt klimatmönster som har förekommit i varierande grad av längd, svårighetsgrad och storlek genom historien.

Trädringarkiv indikerar att jordbrukstorka som de som inträffade i USA under 1930-talets Dust Bowl-era har inträffat ibland under de senaste 2 000 åren, och simuleringar av klimatmodeller tyder på att torka som kan vara i flera år till till och med årtionden förekommer naturligt i sydvästra USA.

Mellan 1895 och 2010 upplevde i genomsnitt cirka 14 procent av USA svår till extrem torka varje år, enligt U.S. Drought Monitor. Medan den senaste tidens torka och värmeböljor har skapat nyheter och slagit rekord i vissa områden i USA, är Dust Bowl-eran på 1930-talet fortfarande den mest anmärkningsvärda torkan beroende på storleken på det geografiska området som drabbats och hur länge den varade. och extrem värmehändelse i USA:s historiska rekord.

Forskare har identifierat 13 stora torkaepisoder - när 10 procent eller mer av landet är i torka - som påverkade USA mellan 1900 och 2014. Av dessa täckte 11 10 procent eller mer av USA (förutom Alaska och Hawaii) under minst 90 procent av deras varaktighet.

De tre längsta torkaepisoderna inträffade mellan juli 1928 och maj 1942 (1930-talets Dust Bowl-torka), juli 1949 och september 1957 (1950-talets torka) och juni 1998 och december 2014 (det tidiga 2000-talets torka). Var och en av dessa torkaepisoder täckte 60 procent eller mer av det angränsande USA på sin topp och varade i 99 månader eller längre[6]

⇑ Megatorkor i Europa

Publ 2022-08-15

"Megatorka är anmärkningsvärda manifestationer av den amerikanska sydvästen, men inte så mycket av det europeiska klimatet.

Genom att använda långsiktiga hydrologiska och meteorologiska observationer, såväl som paleoklimatrekonstruktioner, visar vi här att Centraleuropa har upplevt mycket längre och svår torka under Spörer Minimum (~1400-1480 e.Kr.) och Dalton-Minimum (~1770-1840 e.Kr.) , än de som observerades under 2000-talet. Dessa två megatorkar tycks vara kopplade till ett kallt tillstånd i Nordatlanten och ökad vinteratmosfärisk blockeringsaktivitet över de brittiska öarna och västra delen av Europa, samtidigt med minskad solkraft och explosiv vulkanism.

Dessutom visar vi att de senaste torkahändelserna (t.ex. 2003, 2015 och 2018) ligger inom intervallet för naturlig variation och att de inte är oöverträffade under det senaste årtusendet." [7]

⇑ Torkan 1920-1921

Publ 2022-08-15

De första effekterna av torkan började visa sig tidigt på våren och höll i sig till långt in på hösten och vintern. Den dominerande påverkan i Västeuropa är på jordbruk och boskapsuppfödning, medan effekterna av skogsbränder oftast rapporterades i Centraleuropa.

Toppen i antalet anmälningar var på sensommaren, men det börade redan under den torra hösten och vintern året innan. Det område som drabbades hårdast av torkan den följande våren och sommaren var triangeln mellan Bryssel, Paris och Lyon, men en stor del av kontinenten, från Irland till Ukraina, drabbades.

Vattennivån i Rhen var den lägsta någonsin från våren till hösten. Meuse, med sitt avrinningsområde i Frankrike, Belgien och Nederländerna, var dock helt torr i den sydöstra delen av Nederländerna.

Torkan ledde till en dramatisk minskning av vattennivåerna i italienska floder, bäckar och sjöar, särskilt de som kom från Alperna. Schweiz hade den torraste perioden sedan 1788.

På Irland hade torkan i juni börjat påverka boskapen, grästillväxten var dålig och skördarna i många delar av landet rapporterades lida. Under andra halvan av juni fortsatte oron över utvecklingen av grödor på grund av nästan hela frånvaron av regn, den sena vårfrosten och de låga natttemperaturerna.

Det fanns rapporter om att vattenförsörjningen stängdes av i vissa delar av landet på natten och i slutet av månaden fanns det allvarliga farhågor i Dublin att dess reservoar skulle torka. I juli uppgav tidningsrapporter att torkan fortfarande rådde i alla delar av landet och att det fanns farhågor om vattensvält.

Medborgarna uppmanades att vara strikt sparsamma med att använda vatten. Dammar och floder som inte setts torra av de äldsta invånarna torkades helt ut i vissa områden. Tusentals nötkreatur var tvungna att drivas mil dagligen för att vattnas, och många kor i alla delar av landet slutade ge mjölk.

De rapporterade effekterna på vattenförsörjningen och vattenburna transporter i den regionen motsvarades av situationen över Seines avrinningsområde. Sommaren var i genomsnitt inte särskilt varm, men värmeböljan som observerades i slutet av juli såg temperaturer som matchade värmeböljorna under moderna somrar. I likhet med modern torka fanns en anticyklon ungefär över de brittiska öarna, som bibehöll soligt och torrt väder i Europa och styrde bort cykloner norrut. Dess uthållighet gör den exceptionell i jämförelse med moderna torka.

Torkan detta år framstår som den allvarligaste och mest utbredda torkan i Europa sedan början av 1900-talet. Nederbördsunderskottet under alla årstider var stort, men under under denna torka var nederbördsom störst.

(Uppgifterna är hämtade från en forskningsrapport publicerad i Climate of the past utgiven av Copernicus, EUs forskningsorgan. Rapporten avser år 1921, dvs långt innan koldioxiden nått nämnvärd volym. Påståenden om att det aldrig varit så tort som nu verkar inte stämma. Rapporten är omfattande men läsvärd.)

⇑ Torkan värre förr

Publ 2022-08-15

Klimatmodeller tyder på utbredd uttorkning i Medelhavsbassängen och mer nederbörd i Fennoskandia under de kommande decennierna, till stor del som en konsekvens av klimatpåverkan av växthusgaser.

Forskare har utvecklat "Old World Drought Atlas" (OWDA), som är en uppsättning årliga kartor med trädringar som rekonstruerar sommarväta och torrhet i Europa och Medelhavsbassängen år 0 fvt. OWDA matchar historiska berättelser om svår torka och väta med en geografisk noggranhet som inte varit möjlig tidigare.

Rekonstruktioner av megatorkor över norra centrala Europa under 1000- och mitten av 1400-talet förstärker bevis från Nordamerika och Asien på att torkan var mer allvarlig, omfattande och långvarig över landområdena på norra halvklotet före 1900-talet. Orsakerna är okända

OWDA tillhandahåller nya data för att fastställa orsakerna till torka och fukt under äldre tider och förklarar tidigare klimatvariationer med intern variabilitet.[8]

⇑ Sverige

Publ 2022-03-20

Sverige är förskonat från stora katastrofer till följd av extrem torka. Torka förekommer dock lokalt och regionalt i landet och kan ge stora problem.[9]

Det finns flera mätserier för torka. [10]

• Torrperiod
• Vattenbrist
• Vattenstress
• Medellågvattenföring

⇑ Källor

Publ 2022-08-27

• Torka, Wikipedia
• Torka, SMHI
• Desert climate, Wikipedia
• Arid, Wikipedia
• Vattenånga, Wikipedia
• Drought, Wikipedia
• Understanding Droughts, National Geographic
• Historical Drought, What is drought, Drought
• The 1921 European drought: impacts, reconstruction and drivers, Copernicus (2021)
• Old World megadroughts and pluvials during the Common Era, Science Advances (2015-11-06)
• European Drought Center EDII Database, UN
• Stockholm International Water Institute
• Arid land, Sciencedirect
• Greening Landscape Changes Air Flow, Earth Observatory, NASA (2021-03-10)