⇑ Rätten till privat- och familjeliv

Publ 2024-04-10

Argumentationen handlar om att klimatmål inte är en fråga om politiska prioriteringar utan följer av rätten till liv och egendom. En linje som Europadomstolen i sitt domslut om de äldre schweiziska kvinnorna tycks godta.

Domen innebär en långtgående politisering av Europakonventionen. Domstolar ska inte ta över demokratiskt valda beslutsrätt. Avvägningar mellan olika legitima intressen och mål ska göras i demokratiskt valda församlingar.

Domstolen tolkade Europakonventionens formulering om rätten till privat- och familjeliv så att den omfattar rätten till ett effektivt skydd av regeringar mot klimatförändringarnas negativa effekter på liv, hälsa, välbefinnande och livskvalitet.[1]

Domstolens sa att den schweiziska regeringen hade misslyckats med att uppfylla sina egna mål att minska utsläppen av växthusgaser och hade misslyckats med att fastställa en nationell koldioxidbudget. "Det är uppenbart att framtida generationer sannolikt kommer att bära en allt svårare börda av konsekvenserna av nuvarande misslyckanden och försummelser för att bekämpa klimatförändringarna", sa O'Leary. [2]

Schweiz ska betala €80 000 för att täcka rättegångskostnaderna för gruppen som väckte talan efter att domstolen avvisat dess argument att lagar om mänskliga rättigheter inte gäller klimatförändringar, enligt

Domen innehåller inga övriga sanktioner mot den schweiziska regeringen, men den skapar ett prejudikat som andra kan använda för att begära straff i nationella domstolar.[3]

Domstolens beslut kommer leda till en störtskur av anmälningar. Det går att förutse att stämningar kommer att användas för att tvinga fram politiska beslut på överstatlig nivå. Kränkt rätt till liv och hälsa på grund av för milda metoder mot kriminalitet, med krav på militär intervention i de områden där polisen redan i dag har förstärkt bevakning? För att inte tala om Barnkonventionen; vem stämmer Sverige för att uppemot en kvarts miljon unga växer upp här under hedersförtryck?

Så här blir det när man inte tänker efter. 2017 antog en stor riksdagsmajoritet ett klimatpolitiskt ramverk och gjorde det till lag. Man avskrev sig både rätten och makten att ta sitt ansvar som politiker. Lagrådet, vars kritik var förödande, konstaterade att "det är lätt att föreställa sig situationer där det kan råda delade meningar om regeringen har fullgjort sina åligganden enligt lagen."

⇑ Fler mål

Publ 2024-04-09

Domen kan påverka framtida avgöranden vid Strasbourg-domstolen, som hade lagt sex andra klimatmål på is.

De inkluderar en stämningsansökan mot den norska regeringen som hävdar att den kränkte mänskliga rättigheter genom att utfärda nya licenser för olje- och gasprospektering i Barents hav efter 2035.

Domstolar i Australien, Brasilien, Peru och Sydkorea överväger människorättsbaserade klimatmål. Indiens högsta domstol slog fast i en dom förra månaden att medborgare har rätt att vara fria från de negativa effekterna av klimatförändringar.

I fallet som väckts av de portugisiska ungdomarna, fastslog domstolen att även om en stats utsläpp av växthusgaser kan ha en negativ inverkan på människor som bor utanför dess gränser, motiverade det inte att väcka åtal i flera jurisdiktioner.

Den noterade också att ungdomarna inte hade uttömt rättsliga möjligheter inom Portugals nationella domstolar innan de kom till Europadomstolen.

⇑ Media

Publ 2024-04-09

Inflytelserika tidningar i Schweiz kritiserar domstolens beslutet om klimatförändringr mot den schweiziska regeringen och anser att det riskerar att undergräva demokratin och miljögruppernas politiska inflytande.

När miljögrupper firade domen från Strasbourgs domstol sa tidningsledare att beslutet skulle väcka rädsla för att rättsväsendet skulle engagera sig i politiken.

"Absurd dom mot Schweiz: Strasbourg driver klimatpolitik från domarbänken", skrev centerhögertidningen Neue Zuercher Zeitung.

Tidningen beskrev domen som "aktivistisk rättspraxis" som kunde bana väg för "alla typer av anspråk". De äldre målsägandena var brickor av miljölobbyn som använde domstolen för att kringgå demokratisk debatt.

⇑ Europeiska domstolen

Publ 2024-04-09

Europadomstolen

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, också kallad Europadomstolen. Dess uppgift är att granska påstådda brott mot den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna från 1950. Europarådets ministerkommitté övervakar sedan att besluten följs i medlemsstaterna.

Domstolen består av domare från de 47 medlemsstaterna i Europarådet och ordförande är den italienske domaren Guido Raimondi. Domarna nomineras av ländernas regeringar och utses av Europarådets rådgivande församling.

Europakonventionen är svensk lag sedan 1995. Konventionen tillämpas alltså av svenska domstolar och myndigheter, men Europadomstolen har högsta tolkningsrätt. Svenska medborgare som anser att staten kränkt deras rättigheter enligt Europakonventionens paragrafer kan efter att ha fått sitt ärende prövat i Högsta Domstolen, Regeringsrätten eller regeringen, gå vidare med sitt klagomål till Europadomstolen i Strasbourg. I vissa fall kan ett ärende prövas utan att ha passerat ett lands högsta juridiska instans. Europadomstolen kan döma ut skadestånd till den klagande.

Domstolens domar är bindande för den berörda staten. Domar mot Sverige har i flera fall lett till utbetalning av ersättning till klaganden och har även varit anledning till förändringar i svensk lagstiftning. Bland annat vad gäller ökad tillgång till domstolsprövning.

Sverige har fällts av domstolen 38 gånger under åren 2001-2017. Det kan jämföras med att Turkiet under samma period fällts 2923 gånger.

⇑ Globala styrning

Publ 2024--04-09

De aktivister som har stämt Sverige och kvinnorna bakom gårdagens klimatdom mot Schweiz är en del av en global rörelse. Minst 15 länder har hittills dömts för klimatrelaterade frågor.

Lucy Maxwell samordnar klimatprocesser världen över. Hon arbetar för Climate litigation network, som bland annat har hjälpt organisationen Aurora med att stämma den svenska staten för sin klimatpolitik. Ett par rättsprocesser liknar Auroramålet, en i Tyskland och en i Nederländerna. Båda resulterade i fällande domar där länderna skulle sätta nya mål för utsläppsminskningar.

Det finns också många liknande fall där domstolen antingen avvisat målet eller gett staten rätt. I Österrike avvisades till exempel ett mål där 12 barn stämde sin stat i början av 2023. Domstolen menade att en dom till förmån för barnen hade inneburit en lagändring, och det är bara folkvalda politiker som får ändra lagar. Även i länder som Mexiko, Storbritannien och Indien har stämningsansökningar inriktade på statens klimatambitioner avvisats.

⇑ Globala klimatmål

Publ 2024--04-09

SvTs Uppdrag granskning har tittat på 77 fall där människor och organisationer har stämt sina stater.

33 av de målen pågår fortfarande.

Totalt har processerna hittills resulterat i att 15 länder på ett eller annat sätt beordrats ändra på sin klimatpolitik. Med att ändra sin politik menas att antingen tvingas justera sin klimatpolitik generellt eller ändra punktvisa beslut som till exempel beslut om kolkraftverk.

29 av de målen drivs helt eller delvis av unga. I många av de fallen används generationsfrågan som ett argument: Att klimatomställningen skjuts på unga och framtida generationer. Av de som prövats har de unga fått rätt i tre av dem och staten vunnit i fyra.

Klimatmålen har hittats främst men inte uteslutande via databasen Climate Change Litigation Databases som drivs av Columbia University.

Länder med domstolsbeslut om klimatet

• Nederländerna
• Belgien
• Pakistan
• Sydafrika
• Irland
• Nepal
• Colombia
• Frankrike
• Tyskland
• Australien
• Ecuador
• Brasilien
• Chile
• Storbritannien
• Schweiz

⇑ Källor

Publ 2024--04-09

• Tove Lifvendahl: Klimatet är inte en kränkning,SvD (2024-04-09)
• Europadomstolen, Europaportalen (2024-04-01)
• Europadomstolen, Wikipedia
• Switzerland Climate Change Case Links Policies To Human Rights: What To Know About Landmark Decision, Forbes (2024-04-09)
• Swiss women win landmark climate case at Europe top human rights court, Reuters (2024-04-09)
• Verein KlimaSeniorinnen Schweiz v. Switzerland, Wikipedia
• Här är länderna som dömts till skärpt klimatpolitik - del i global rörelse, SvT (2024-04-10)