NyheterFritextsökIndexInnehållInbjudanRegistreringLogga inVillkorOm
Klimatfakta.info

Aktuellt: * Vattenånga * Solen * Klimat * Lennart Bengtsson * Översvämningar * Extremt väder * Klimatprognoser, -scenarior och RCP-er * Arktis * Skog * Vindkraftverk
Alla artiklar

Aktuella artiklar

2021-07-24

Vattenånga

Vattenånga är vatten i gasform. Vattenånga bildas antingen när flytande vatten avdunstar eller när fast is sublimerar. Vatten avdunstar lättare ju högre temperaturen är. Motsatt övergår vattenånga till vätska igen (kondenserar) lättare vid lägre temperatur.

På jorden är vattenånga en av faserna i vattnets kretslopp i hydrosfären. Vattenånga är inte synligt för blotta ögat, men man kan se den indirekt, exempelvis som bubblorna i kokande vatten. "Synlig vattenånga" över kokande vatten är i själva verket inte ånga, utan kondenserade små vattendroppar i vätskefas (dimma) på samma sätt som molnen på himlen.

Den maximala mängden vattenånga luften kan innehålla vid en viss temperatur kallas mättnadsvärdet. Blir mängden vattenånga större än mättnadsvärdet övergår en stor del av vattenångan till vatten - kondenseras. Andelen vattenånga i luften kallas luftfuktighet, vilken man kan mäta med en hygrometer. Mätvärdena kan uttryckas som absolut eller relativ luftfuktighet.

Avdunstning/sublimering

Avdunstning innebär att en vattenmolekyl lämnar en yta. Varje vattenmolekyl som övergått till vattenånga tar med sig lite av sin energi i form av värme och bidrar därmed till en avkylning av ytan.

En annan form av förångning är sublimation, då is övergår direkt till ångform utan att först passera mellanfasen flytande vatten. Här gäller samma princip som vid förångning från flytande vatten. När isen håller högre temperatur än sin omgivning uppstår sublimation. Det är sublimation som gör att snö och is sakta kan försvinna även om temperaturen är för låg för att kunna smälta den.

Kondensation

Vattenånga kondenserar på en yta om denna är kallare än vattenångan, eller om luften är övermättad på vattenånga. När vattenångan kondenserar på ytan sker en nettouppvärmning, då vattenmolekylen tillför värmeenergi. Därför kommer lufttemperaturen att sjunka en aning under kondensationsprocessen.

I atmosfären bildar kondensation moln, dimma och leder till nederbörd, men vanligtvis bara om vattenångan har en liten kärna att kondensera på, en kondensationskärna. Daggpunkten är den temperatur, för ett visst tryck och en viss luftfuktighet, som luften måste sjunka till för att vattenångan ska kondenseras. Kondensation av vattenånga på en yta kommer alltså att uppstå om temperaturen på ytan är under eller lika stor som daggpunkttemperaturen i atmosfären. Deposition är emellertid en typ av kondensation då vattenånga övergår direkt till iskristaller utan att kondensera till vatten först. Rimfrost och snö är exempel på denna process.

Atmosfären

Vattenånga är en mycket betydande beståndsdel av jordens atmosfär och den viktigaste växthusgasen. Cirka 1-4 procent av atmosfären består av vattenånga, men detta varierar stort. Det mesta av vattenångan, 99,99 %, återfinns i troposfären, där den bidrar till den största delen av jordens naturliga växthuseffekt som behåller jordens värme och dämpar solinstrålningen.

Vattenångan i atmosfären och vädret är starkt beroende av varandra. Dimma och moln bildas när vattenånga kondenserar kring en kondensationskärna, mikroskopiska partiklar i luften som vattenånga kan kondensera på. Utan kondensationskärnor krävs mycket lägre temperaturer innan kondensationsprocessen uppstår. Vid deposition eller kondensation bildas regndroppar eller snöflingor, och när dessa blir tillräckligt stora och tunga faller de till jordytan som nederbörd.

Den genomsnittliga tiden som vattenångan uppehåller sig i troposfären är cirka tio dagar. Den försvinner från atmosfären i form av nederbörd och återförs, dels i form av avdunstning från hav, sjöar och vattendrag, och dels från transpiration, guttation och interception från växter. Den totala mängden vatten från växter och biologiska/geologiska processer som frigörs och återgår till luften kallas evapotranspiration.

2021-07-24

Solen

Solsystemet

Solen är en stjärna. Den bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft drogs samman.

Solen befinner sig i centrum av vårt solsystem. Det finns 100 miljarder stjärnor i denna storlek bara i vår galax Vintergatan. Solen med sina planeter rör sig i 250 km/s runt Vintergatans centrum på ett avstånd om 26.000 ljusår. Ett varv tar 250 miljoner år.

Solens diameter är cirka 109 gånger större än jordens, vilket gör den drygt en miljon gånger större än jorden. Omkring 99 procent av hela solsystemets massa finns i solen och påverkar därför genom sin gravitationskraft alla planeters rörelser i vårt solsystem.

Varje sekund omvandlas 4 miljoner ton av solens massa till neutriner och solstrålning. Solen kommer att fungera som nu under ytterligare ca 4 miljarder år, sedan börjar vätet ta slut och kärnreaktionen övergår till en heliumfusion. Det gör att solen växer till en röd jätte för att sedan bli en vit dvärg.

Det är oklart vad som händer med jorden under den senare tiden av solens utveckling, men förmodligen kommer jordens vatten dunsta bort till följd av att solen blir allt varmare.

Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar.

Solen

Solens diameter är cirka 109 gånger större än jordens, vilket gör den drygt en miljon gånger större än jorden. Den har en massa på cirka 1,989×10^30 kg, vilket motsvarar 333 000 jordmassor. Omkring 99 procent av hela solsystemets massa finns i solen, och den påverkar därför genom sin stora gravitationskraft alla planeters rörelser.

Solen har ingen fast kropp utan är en plasma, som dock har en tydlig struktur. Kärnan omges av en strålningszon (Radiative zone) som i sin tur omges av en Convection zone som följs av fotosfären och längst ut solens atmosfär.

Fotosfären är den synliga solens yta, då den kringliggande atmosfären är genomskinlig. Den inre delen av atmosfären är hetare än fotosfären. Atmosfären är som kallast, ca 4.000 grader, 500 km ovanför fotosfären, men ökar sedan längre ut till flera miljoner grader. Det är inte helt klarlagt varför.

Det yttersta lagret av atmosfären kallas för heliosfären som omfattar hela solsystemet och alltså inkluderar jorden.

Källor

2021-07-20

Klimat

Klimat är allt väder under minst 30 år inklusive alla variationer.

Väder omfattar atmosfären, land och hav vad gäller strålning och nederbörd.

Strålning omfattar solens och jordens strålar. Nederbörden består av regn och snö.

Vindar och strömmar flyttar värmen.

2021-07-20

Lennart Bengtsson

Lennart Bengtsson är en världsledande klimatforskare.

Lennart Bengtsson är svensk professor i dynamisk meteorologi. Han var tidigare verksam vid European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) i Reading, från 1976 till 1981 som biträdande chef och forskningschef, och från 1982 till 1990 som chef. Han är professor i dynamisk meteorologi vid Max-Planck-Institut für Meteorologie i Hamburg, och var föreståndare för institutet 1991-2000. Sedan 2000 är han professor vid University of Reading.

Bengtssons forskningsområde innefattar bland annat atmosfärmodellering. Han invaldes 1993 som ledamot av svenska Vetenskapsakademien. År 2007 tilldelades han Rossbypriset och 2009 promoverades han till hedersdoktor vid Uppsala universitet.

Vad händer med klimatet

Bengtsson utkom 2019 med boken Vad händer med klimatet?, som nominerades till Stora fackbokspriset.

Vad är det som händer med jordens klimat?

Är en katastrof nära förestående med skenande uppvärmning och svällande hav? Eller är nuvarande förändringstrender hanterbara? ­Eller kan vi inte säkert veta vare sig det ena ­eller andra?

Många har bestämda åsikter om klimatet, men få har satt sig in i det komplicerade ämnet i lika hög grad som Lennart Bengtsson. I sextio år har han arbetat med och forskat om klimat och ­väder, bland annat som chef för European ­Centre for Medium-Range Weather ­Forecasts, International Space Science Institute och Max Planck Institute for Meteo­rology.

I Vad händer med klimatet? ger Lennart Bengtsson sin syn på några av de mest grundläggande frågorna kring vår planets klimat:

- Vad bestämmer jordens klimat?
- Vad är växthuseffekten?
- Är det möjligt att förutsäga klimatet?
- Hur skall jordens energiförsörjning lösas?
- Kan oönskade globala klimatförändringar motverkas?
- Vilken roll kan Sverige spela?

Adlibris

Youtube

2021-07-18

Översvämningar

Översvämningar en av de naturkatastrofer som kräver flest dödsoffer i världen. I Sverige omkommer få, men de materiella skadorna kan vara mycket stora även här. Det framgår av dokumentationen av historiska översvämningar ända bak till 1500-talet.
444

SMHI har en förteckning över kända översvämningar och höga flöden i Sverige. Sammanställningen bygger på den information om översvämningar som finns på SMHI och urvalet har påverkats av vilken dokumentation som finns tillgänglig. [1]

En högre lufttemperatur ökar upptaget av vatten vilket resulterar i mer regn.

title Årsnederbörden Observatorilunden, Miljöbarometern, Stockholms stad

SMHIs mätningar i Stockholm visar dock inte på mer nederbörd. Tidsserien visar att variationen i nederbörd varierar stort från år till år. Medelvärdet för referensnormalperioden 1961-1990 var 539 mm för denna mätstation. Medelvärdet för den efterföljande perioden 1991-2020 är 547 mm. Förändring i årsnederbörd mellan de två 30-årsperioderna är således mycket liten (+1,3 %).

Fotnoter

1) Historiska översvämningar, SMHI

2021-07-17

Extremt väder

Extrema klimat kan definieras utifrån att de förekommer sällan eller utifrån att de påverkar samhälle och miljö på ett kännbart sätt. I det senare fallet definieras klimatextremer utifrån de gränser som samhälle och miljö klarar utan att en allvarlig påfrestning uppstår.

Klimatet består inte enbart av medelvärden och säsongsmässiga variationer. Även mer sällsynta händelser med extremt väder hör till klimatet. Extremer är ofta lokala även om t.ex. kraftiga stormar, värmeböljor och köldknäppar kan täcka stora arealer och även sträcka ut sig över tiden.

Det finns olika sorters klimatextremer. En del är våldsamma, till exempel ett häftigt ösregn eller en storm. Andra byggs upp genom att någon viss väderlek dominerar under en längre tid, till exempel en värmebölja eller osedvanligt kallt väder. En längre period med torka eller ihållande regnväder kan också leda till extrema förhållanden

Sett var för sig behöver de enskilda dagarna som bygger upp en sådan längre klimatextrem inte vara extrema i sig, utan det är den sammantagna effekten som blir kännbar.[2]

IPCC

I IPCCs rapport AR5 görs en kommentarer till frågan om klimatförändringarna leder till mer extremt väder. Man noterar en ökning, men gör ingen direkt koppling till temperaturutvecklingen.[3] [4]

IPCC säger att man har observerat många förändringar av typen extremt väder och klimathändelser sedan ungefär 1950. Man anser det mycket troligt att antalet kalla dygn har minskat och varma dygn har ökat globalt. I några regioner är det troligt att att antalet värmeböljor har ökat inom stora områden i Europa, Asien och Australien. Det är troligt att fler regioner på land med kraftig nederbörd har ökat. Antalet eller intensiteten kraftigt regn har troligen ökat i Nordamerika, men motsvarande ökning har inte konstaterats inom andra områden. [5] [6]

2012 utgav IPCC en speciell rapport om extrema väderhändelser. Till denna kategori hör såväl ovanligt väder som vanligt väder med allvarliga störning av samhällsfunktioner.3) 4)

  • Antalet kalla dygn har minskat och antalet varma dygn har ökat i flertalet områden med tillräckligt dataunderlag. Underlaget är mer oklart vad gäller Nordamerika, Europa och Australien. Och det är en sämre vad gäller Asien, Afrika och Sydamerika.
  • Förekomsten av kraftiga regn har ökat på fler platser än platser där sådana regn har minskat. Det är oklart om antalet tropiska stormar har ökat. Det är också oklart om antalet tornados och hagel har ändrats.
  • Det finns visst stöd för förekomsten av längre torkperioder har ökat i södra Europa och Västafrika, men förekomsten har minskat i andra områden, t.ex. Nordamerika och nordvästra Australien.
  • Det finns begränsat underlag för att bedöma om antalet översvämningar har ändrats bl.a. beroende på fler ändringar i markanvändning. Det är troligt att antalet översvämningar av kustområden har ökat.

Professor Lennart Bengtsson

Extrema klimathar inte blivit vanligare enligt klimatprofessorn Lennart Bengtsson.[7]

Källor

Katastrofer

Organisationen EM-DAT sammanställer uppgifter om större katastrofer som uppfyller följande kriteria:

  • minst 10 personer avlidit
  • minst 100 påverkats
  • landet har utfärdat katastroftillstånd
  • landet har begärt internationellt katastrofbistånd.

Antalet personer som avlidit på grund av katastrofer har minskat avsevärt sedan förra seklets första hälft. 1965 är det senaste året med mer än 1 miljon dödade. Torkan i Indien dödade 1,5 miljoner. Förmodligen inkluderar uppgiften även de som dog 1966 och 1967.

The United Nations Office for Disaster Risk Reduction (UNDRR) brings governments, partners, and communities together to reduce disaster risk and losses. (Underhåll pågår)

Webbar med uppgifter om bl.a. aktuella katastrofer

Fotnoter

2) Extremt väder, SMHI
3) Sida 3, WG1, AR5, IPCC
4) 2-53,Temperature Extremes, Changes in Extreme Events, Observations: Atmosphere and Surface, WG I, AR5, IPCC
5) Special Report Managing the Risks of Extreme Events and Disasters to Advance Climate Change Adaptation (SREX), IPCC (2012)
6) Managing the risk of extreme events and disasters to advance climate change adaption, IPCC, sid 112 (2012)
7)

2021-07-17

Klimatprognoser, -scenarior och RCP-er

En googling på "Klimatprognoser" ger drygt 16000 svar. I flertalet fall avses förmodligen inte prognoser i betydelse förutsägelser om det framtida klimatet. I stället avses ofta de klimatscenarier som IPCC fastställt som underlag för forskningen.

FN:s klimatpanels (IPCC:s) utvärderingsrapport AR5 2013-2014 använder fyra så kallade RCP:er, "Representative Concentration Pathways". Användningen av RCP:erna syftar till att ge information om klimatförändringarna vid olika halter av växthusgaser i atmosfären.

RCP:er är inte klimatpolitiska scenarier, utan beskriver omfattningen av de åtgärder som krävs för att klara ett visst mål för en global temperaturökning.

Forskningsrapporter beskriver olika tänkbara utvecklingsvägar. RCP:erna sammanfattar dessa i fyra alternativ med olika vägar för hur klimatet kan påverkas. De är inte förutsägelser eller prognoser om framtiden.

RCP-scenarierna benämns med den nivå av strålningsdrivning som uppnås år 2100; 2,6, 4,5, 6,0 eller 8,5 W/m2. Strålningsdrivningen är skillnaden mellan hur mycket energi solstrålningen som träffar jorden innehåller och hur mycket energi som jorden strålar ut i rymden igen.

De fyra RCP-erna

RCP8,5 - fortsatt höga utsläpp av koldioxid

  • Koldioxidutsläppen är tre gånger dagens vid år 2100.
  • Metanutsläppen ökar kraftigt.
  • Jordens befolkning ökar till 12 miljarder vilket leder till ökade anspråk på betes- och odlingsmark för jordbruksproduktion.
  • Teknikutvecklingen mot ökad energieffektivitet fortsätter, men långsamt.
  • Stort beroende av fossila bränslen
  • Hög energiintensitet.
  • Ingen tillkommande klimatpolitik.

RCP6,0 - koldioxidutsläppen ökar fram till 2060

  • Stort beroende av fossila bränslen
  • Lägre energiintensitet än i RCP 8,5
  • Arealen åkermark ökar, men betesmarkerna minskar
  • Befolkningen ökar till strax under 10 miljarder
  • Stabiliserade utsläpp av metan
  • Utsläppen av koldioxid kulminerar 2060 på en nivå som är 75 procent högre än idag och minskar sedan till en nivå 25 procent över dagens.

RCP4,5 - koldioxidutsläppen ökar fram till 2040

  • Kraftfull klimatpolitik.
  • Lägre energiintensitet.
  • Omfattande skogsplanteringsprogram.
  • Lägre arealbehov för jordbruksproduktion, bland annat till följd av större skördar och förändrade konsumtionsmönster.
  • Befolkningsmängd: något under 9 miljarder.
  • Utsläppen av koldioxid ökar något och kulminerar omkring 2040.

RCP2,6 (RCP3PD) - koldioxidutsläppen kulminerar omkring år 2020

  • Än mer kraftfull klimatpolitik.
  • Låg energiintensitet.
  • Minskad användning av olja.
  • Jordens befolkning ökar till 9 miljarder.
  • Ingen väsentlig förändring i arealen betesmark.
  • Ökning av arealen jordbruksmark på grund av bioenergiproduktion.
  • Utsläppen av metan minskar med 40 procent.
  • Utsläppen av koldioxid ligger kvar på dagens nivå fram till 2020 och kulminerar därefter. Utsläppen är negativa år 2100.
  • Halten av koldioxid i atmosfären kulminerar omkring år 2050, följt av en måttlig minskning till drygt 400 ppm år 2100.

denna sida kan man ladda ner resultat från SMHI:s klimatforskning vid Rossby Centre. Klimatberäkningarna omfattar olika geografiska områden, scenarier, tidsperioder och klimatindex.

Klimatmodeller på global och regional skala har använts inom två stora, internationella samarbetsprojekt: CMIP5 (Coupled Model Intercomparison Project Phase 5) och CORDEX (Coordinated Regional climate Downscaling Experiment). Inom CMIP5 har ett antal globala klimatmodeller använts och resultaten jämförts. Dessa resultat har sedan använts inom CORDEX för att driva olika regionala klimatmodeller.

Modelldata från bland annat SMHI går att ladda ner från datanoderna inom ESGF (Earth System Grid Federation). [8]

Källor

Fotnoter

8) Earth System Grid Federation

2021-07-16

Arktis

Arktis omfattar Norra ishavet runt nordpolen samt omkringliggande landområden i Ryssland, Alaska, Kanada, Grönland, Island, Skandinavien.

Arktis omfattar Norra ishavet runt jordens norra pol samt omkringliggande landområden i Ryssland, Alaska, Kanada, Grönland, Island, Skandinavien (med Svalbard och Jan Mayen). Naturlig avgränsning mot söder finns inte

Isen utbredning har minskat sedan mätningarna med satellit inleddes 1979. Det är ingen nämnvärd förändring under större delen av året, men det är större skillnad under sensommaren och tidig höst.

Norra ishavet

Norra ishavet är det minsta av världshaven, oceanerna, och täcker ungefär tre procent av jordens yta. Norra ishavet har förbindelse med Atlanten via Grönlandshavet och med Stilla havet via Berings sund. Av de fem världshaven är Norra ishavet det grundaste med ett medeldjup på 1 050 meter.[9]

Stora delar av Norra ishavet är täckt av packis. Under vintern täcker isen det mesta av Norra ishavets yta. På sommaren krymper isytan till halva sin vinterstorlek. Mellan packisen i norr och det ryska fastlandet i söder finns en remsa av farbart vatten som benämnts nordostpassagen.2)

Isens utbredning

title NSIDC: Arctic Sea Ice News and Analysis IIsens utbredning skiljer sig markant i olika instituts redovisning beroende på olika definitioner av is och mätmetoder. Januaritemperaturen ligger mellan −40 to 0 °C. Julitemperaturen ligger mellan −10 to +10 °C.[10]

sens utbredning rapporteras dagligen av på sidan Arctic Sea Ice News and Analysis av National Snow and Ice Data Center.

title NASA: Arctic Sea Ice MinimumSedan mätningarna startade 1997 så har isens utbredning minskat med 1,3%/år. Kurvan visar också tydligt att minskningen skedde åren 1996 - 2007. Under åren 1979-1995 och 2008-2020 var förändringen obetydlig.

Temperatur

Arktis temperatur har mäts sedan 2002. Dessutom finns temperaturvärden från 1958 baserat på en sk reanalys av uppgifter från ballonger, flygplan, mm [11] [12]

Läs mer:

Fotnoter

9) Norra ishavet, Wikipedia
10) Climate of the Arctic, Wikipedia
11) Daily Mean Temperatures in the Arctic 1958 - 2021, DMI
12) ERA-40, WIkipedia

2021-07-14

Skog

En skog är ett större trädbevuxet område. Till skogen räknas såväl träden och undervegetationen liksom andra organismer som har anknytning till träden och marken.

Begreppet skog är svårdefinierat. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations definition av skog är ett minst 5 000 kvadratmeter område med träd som är högre än fem meter och trädkronorna som tillsammans täcker minst tio procent av arealen.

Definitionen ändrades mellan 1990 och 2000, varvid mycket större arealer kom att räknas som skog. Kalhyggen i området som tillfälligt står utan träd inräknas i skogen.

Större areal

De största skogsområdena på jorden utgörs idag av de tropiska regnskogarna, och tajgan i de tempererade regionerna. I varje klimatzon krävs ett särskilt mått av nederbörd, nödvändig för skogens existens. Annars går växtligheten över till savann, tundra eller öken.

Skogar tar upp och binder stora mängder koldioxid och producerar av syre.

Skogen har ekonomisk betydelse för människan. Skogsbruk bedrivs över hela världen och den skogliga kunskapen sammanfattas i begreppet skogsvetenskap.

Skogstyper

Urskog är skog som inte nyttjats av människan. Motsatsen är kulturskog och trädplantage. Ett mellanting är naturskog som inte påverkats av människan under lång tid..

Skogar kan delas i i fem olika typer:

  • Regnskog
  • Taiga
  • Granskog
  • Galleriskog
  • Mangroveskog

Skog i Sverige

Sveriges yta är till 70% täckt av skog. Av Sveriges totala landyta på närmare 41 miljoner hektar räknas cirka 28 miljoner hektar som skogsmark. De senaste 100 åren har mängden skog fördubblats i Sverige tack vare utvecklingen av ett hållbart skogsbruk. Minst två träd planteras för varje träd som skördas. Tillväxten i de svenska skogarna är större än avverkningen. Den genomsnittliga årstillväxten ligger på drygt 120 miljoner skogskubikmeter.

Nästan hälften av Sveriges skogar ägs av enskilda människor. Det är fler än 320.000 privata skogsägare. I många familjer går skogen i arv och brukas i generation efter generation. Uppskattningvis finns 4 miljarder hektar skog i världen, men det saknas tillförlitliga siffror. Det är inte många länder i världen som har tillgång till så noggranna siffror som vi har i Sverige genom Riksskogstaxeringen. I många delar av världen är skogen fortfarande i hög utsträckning en energikälla som används för att laga mat, värma vatten och bostäder. [13]

Lagstiftning

Skogsbruk regleras i flera lagar[14]

  • Skogsvårdslagen
  • Miljöbalken i skogen
  • Skogsodlingsmaterial
  • Timmerförordningen
  • Virkesmätningslagen

Till dessa kommer Äganderätten och allemansrätten[15]. I regeringsformen, som är en grundlag, anges varje medborgares fri- och rättigheter. Viktiga sådana är äganderätt och allemansrätt.

Källor

Fotnoter

13) Sveriges och världens skogar, Skogsindustrierna
14) Reglering, Skogsstyrelsen
15) Allemansrätten, Naturvårdsverket

2021-07-12

Vindkraftverk

Vindkraft är produktion av elenergi som utvinns ur vinden. Vindkraft används numera över stora delar av världen för att producera el.

title

Vindkraft är produktion av elenergi som utvinns ur vinden. Vindkraft används numera över stora delar av världen för att producera el.

Vindkraften är en form av omvandlad solenergi och drivs av vindarna som uppstår då jorden och dess atmosfär värms av solen. Uppvärmningen är ojämn, störst vid ekvatorn och minst vid polerna. Dessutom varierar vinden med årstiderna och molnigheten.

Temperaturskillnaderna gör att lufttrycket skiljer sig mellan olika platser. Luften vill röra sig från det högre till det lägre trycket. Som en följd av jordens rotation förskjuts vindriktningen till att mer följa linjerna för lika lufttryck, isobarerna. Detta kallas för corioliseffekten.

Vindkraft har horisontalaxlade, propellerlika vindturbiner med vanligen tre vingar, vilka direkt eller via en kuggväxel driver en elgenerator. Tillämpningen för storskalig elproduktion till det nationella elnätet domineras av allt större anläggningar med turbindiametrar om 100 - 160 m på torn av ungefär samma storlek. De största verken, med idag upp till 220 m turbindiameter och 12 MW effekt, används för havsbaserad vindkraft.

Vindturbinen hos ett vindkraftverk verkar genom den lyftkraft som alstras på dess vingar/turbinblad. Bladspetsarna rör sig med typiskt 7-8 gånger vindens hastighet och den moderna vindturbinen kallas därför snabblöpande.

En vindturbin är verksam över hela den yta som sveps av turbinbladen, och alltså inte bara av bladytan, som typiskt uppgår till omkring 3 % av den svepta ytan. Men det är bara turbinbladen och de konstruktioner som krävs för dessa (axlar, torn, elutrustning etc) som kostar något. Därför är vindturbinen en materialsnål anordning, vilket förklarar dess förhållandevis goda ekonomi.

Ekonomi

Landbaserad vindkraft kostar i denna studie cirka 51 öre/kWh och havsbaserad vindkraft 75-79 öre/kWh. Vindkraft är berättigad till elcertifikat som idag har ett värde på 7-10 öre/kWh vilket leder till att landbaserad vindkraft behöver ett elpris på 40-45 öre för att vara lönsam. Dessa siffror är starkt beroende av investeringskostnaden och elproduktionen.

Ett modernt vindkraftverk har efter cirka 4-6 månaders drift producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning. Livscykelanalyser visar att energiförbrukningen för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar cirka 1 % av dess energiproduktion under livslängden. Motsvarande tal för till exempel ett oljekondenskraftverk är cirka 12 %.[16]

Produktion i Sverige

Det finns 4200 vindkraftverk i Sverige.[17] Vindkraften producerade 19,8 TWh av energitillförseln 2019 vilket är 4% av den totala produktionen på 544 TWh. Den totala elproduktionen i Sverige 2020 uppgick till 159 TWh. Av det svarar Vindkraften för 27,6 TWh, dvs 17 %.[18]

Målet om 100 procent förnybart elsystem innebär att den svenska vindkraften behöver bli ungefär lika stor som vattenkraften, dvs en årlig produktion om cirka 65 terawattimmar. Beroende på teknikutvecklingen kan det behövas cirka 4 000-6 000 vindkraftverk år 2040.[19]

Buller

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har i flera avgöranden uttalat sig om buller från vindkraftverk. Av dem framgår det att fast praxis är att bullret från vindkraftverken inte får överstiga 40 dB(A) ekvivalent nivå utomhus vid bostäder.[20]

Utredning om att begränsa det kommunala vetot

Miljöpartisten Lise Nordin har lagt fram en statlig utredning "En rättssäker vindkraftsprövning" om att begränsa den kommunala påverkan vid byggande av vindkraft i kommunen.

Det är en ändring av regeln i miljöbalken "Tillstånd till en anläggning för vindkraft får endast ges om den kommun där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det."

Nordin föreslår att kommunen måste ta ställning till uppförande på ett tidigt stadium, men då finns risken att de boende inte får tillfälle att sätta sig in i projektet. Hon föreslår också att kommunens beslut endast får gälla lokaliseringen och inte vindkraftens konsekvenser.

Det finns olika uppgifter om hur ofta kommuner stoppar vindkraftprojekt. Mellan 2014-2018 stoppades sju procent i de nordligaste länen. Antalet var dubbelt upp för övriga Sverige. Under 2010-2019 stoppades 25% av projekten. Det tyder på att antalet stopp minskar.

Enligt Svensk Vindenergi har vindkraften i Sverige byggts ut så att den 2021 redan uppnått det statliga målet för 2030. [21]

Källor

Fotnoter

16) Är vindkraft dyrt, Power Väst, VG-regionen (2017-02-16)
17) Produktion och utbyggnad, Energimyndigheten
18) Ekonomifakta
19) Hur mycket vindkraft kommer att byggas? Vattenfall
20) Buller, Energimyndigheten
21) Mats Nilsson. docent i miljöekonomi på Södertörns högskola SvD Debatt

Notiser

2021-07-25

Dyrt att minska utsläpp med 0,004 grader

Bjorn Lomborg: "EU vill rädda världen genom att minska utsläppen med 55% till 2030. Det kommer att kosta en förmögenhet, 1.4 trillion euro (1 400 000 000 000 000 000 euros) att minska temperaturen med 0,004°C."

Bjorn Lomborg Newsletter (2021-07-21)

2021-07-25

Allt färre dör i översvämningar

Bjorn Lomborg: Översvämningarna i Europa ?r tragiska - liksom de är överallt. Globalt dör 5.000-10.000 personer varje år en minskning från 400.000/år på 1930-talet. Nu för tiden dör nästan 100 personer/år i Europa. Antalet döda i europeiska översvämningar har minskat dramatiskt.

Bjorn Lomborg Newsletter (2021-07-21)

2021-07-24

Tyska översvämningarna beror inte på klimatet

Översvämningarna i Tyskland är inte något tecken på klimatförändring. Forskare skriver "All digitally available daily and hourly station data from the German Meteorological Service were used to assess whether Germany experienced multi-decadal trends towards more heavy rainfall days during the last decades. Independent of the threshold for heavy rainfall (≥10, ≥20, or ≥30 mm), a general long-term trend was not apparent."

Frequency Trend Analysis of Heavy Rainfall Days for Germany, MDPI (2020-07-09)

2021-07-24

Mer nederbörd de senaste 30 åren

Forskare har undersökt översvämningsrika perioder under de senaste 500 åren och funnit att de senaste 30 åren är till en av de mer nederbörd rika perioderna.

Current European flood-rich period exceptional compared with past 500 years, Nature (2020-07-22)

2021-07-14

EU-parlamentariker lobbar för kärnkraft

87 EU-parlamentariker har skrivit under ett brev till EU-kommissionen med en uppmaning om att ta med kärnkraft på unionens lista över klimatvänliga investeringsalternativ, kallad taxonomi.

"Vi kan inte på ett rimligt sätt diskriminera en fossilfri teknik med så stor potential som kärnkraften objektivt sett har", skriver de.

Från Sverige har EU-parlamentariker från M, SD, KD och L undertecknat brevet.

Europaportalen (2021-07-13)

2021-07-14

Stödet för ny kärnkraft i Sverige på rekordhögt

Allt fler svenskar är positiva till att bygga ny kärnkraft. Det visar en undersökning som Novus gjort på uppdrag av Analysgruppen, en expertgrupp som kallar sig fristående men som finansieras av kärnkraftsindustrin, skriver TT.

I årets undersökning svarar 46 procent att de vill fortsätta att använda och vid behov bygga ut kärnkraften. Det är den högsta siffran sedan den årliga undersökningen började göras 2006. Så sent som 2017 svarade bara 28 procent att de kunde tänka sig nybyggd kärnkraft.

31 procent svarar att de vill fortsätta använda men inte bygga ut kärnkraften. 14 procent vill avveckla.

/Omni (2021-07-27)

2021-07-12

Fem gånger högre elpriser på ett år

Trots att det i Norden har installerats stora mängder elproduktion, främst i form av vindkraft, under det senaste året så är elpriset många gånger högre nu än för ett år sedan. I mars och april förra året låg elpriset på mellan 5 och 10 öre per kWh, nu och under kommande månad räknar elbolaget Bixia med att priset hamnar omkring 30 öre per kWh.

/Vindkraftsnyheterna (2021-03-22)

2021-07-11

Protester mot 40 Eiffeltornshöga vindkraftverk

Vindkraften växer då det knakar för att klara regeringens mål på 100% förnybar elproduktion 2040. Nära Lumsheden i Dalarna finns det planer på uppemot 40 Eiffeltornshöga vindkraftverk. Byborna protesterar med hemsida och namninsamling.

Runt om i landet blossar konflikter upp när vindkraft planeras. Det kan handla om rennäring, fåglar som hotas, grannar som får utsikten förstörd och ofta krockar vindkraften med militära intressen.

/DN 2021-07-11

2021-07-10

Minskade utsläpp ökar industrins kostnader

Naturskyddsföreningen vill att EU ska minska industrins, sjöfartens och flyget rätt till utsläpp. Det kommer att öka kostnaderna och därmed minska industrins förmåga att konkurrera med länder utanför EU.

/DN Debatt

2021-07-09

Svenskar räddast i EU för klimatet

Svenskarna är mest rädda för klimatförändringarna bland EUs länder.

EU-kommissionen har låtit invånarna i medlemsländerna besvara en enkät om vilket det allvarligaste problemet som världen står inför. Inom EU anser 18% att klimatproblemet är värst. I Sverige har 43% den uppfattningen.

Efter klimatet pekar svenskarna ut försämring i demokrati och rättsstat, sedan en växande världsbefolkning som de allvarligaste problemen världen har.

Källor:

2021-07-03

Ännu fler vindkraftverk vid Piteå

Vindkraftparken Markbygden utanför Piteå har nu 300 kraftverk, men ska byggas ut till 800 vindkraftverk under fem år.

Markbygden utanför Piteå är Europas största landbaserade vindkraftspark. Fullt utbyggd ska den kunna leverera upp till åtta procent av Sveriges totala elkonsumtion.

/Regeringens samordnare förutspår kraftig ökning: "Det behöver byggas vindkraft i hela Sverige"

2021-07-02

Skogsbruket ska vara nationellt

EU-kommissionens outtalade ambition är att "bakvägen styra medlemsstaternas skogsbruk via de politikområden där EU har befogenhet. Sveriges regering måste vara tydlig med att den inte accepterar kommissionens förslag till skogs­strategi och stå fast vid att skogspolitiken är nationell", skriver tidigare lantbruksministrarna Sven-Erik Bucht (S) och Eskil Erlandsson (C).

/EU ska inte styra svensk skogspolitik, SvD

2021-06-29

EU vill stoppa engelska TV-program

I förra veckan kom nyheten att EU vill begränsa EU-medborgarnas möjlighet att titta på brittisk film och tv.

The Guardian har kommit över ett internt EU-dokument. Där står att brittisk underhållning är ett hot mot EU:s kulturella mångfald. I "efterdyningarna av Brexit" vill unionen därför lyfta frågan om hur tillgången på brittisk underhållning kan begränsas.

Redan i dag måste strömningstjänster och marksända tv-kanaler i EU visa minst 30 procent europeisk produktion.

EU:s mål att skapa en "allt närmare union". Makt flyttas från de nationella parlamenten till Bryssel. Det handlar om allt från socialpolitik, arbetsmarknadspolitik och steg mot en gemensam finanspolitik. EU vill också tvinga på Sverige en helt ny arbetsmarknadsmodell med minimilöner.

2021-06-28

EU: Minska utsläppen med 55% 2050

EU har antagit en lag om att unionen ska vara klimatneutralt 2050. Det följer efter beslut om detta i parlamentet den 24 juni. Beslutet innebär att utsläppen av koldioxid ska vara max 55% 2050 av utsläppen 1990. Beslutet gäller EU som helhet, inte enskilda medlemsländer.

Dessutom skapas ett råd kallat European Scientific Advisory Board on Climate Change. EU ska återkomma med förslag om mål 2040.

/EU

2021-06-23

Utkast till kommande IPCC-rapport

Nyhetsbyrån AFP har kommit över ett utkast till en kommande rapport om klimatet från IPCC. Utkastet har 4000 sidor och är tänkt att bli en uppdatering av motsvarande rapport som IPCC gav ut 2014. Och rapporten är mer alarmerande än den föregående.

Tyvärr har inte AFP publicerat rapporten utan har i stället gjort en Youtube-film. Här en sju och en halv minut av filmen. Själva rapporten beräknas komma i februari 2022.

Filmen innehåller inte mycket fakta. En uppgift är att havsnivån kan "vara 60 cm högre i slutet av seklet" och det låter inte så orimligt utan en kanske väl försiktig bedömning.

2021-06-19

Största kolproducenterna i Europa

Största producenten 2018 var Tyskland med 69 mteo. Därefter följer Polen (49 mtoe) och Urkraina (28 mtoe). Sverige producerade 2 mteo. (mteo = miljoner ton olje-ekvivalenter).

Källa IEA

2021-06-17

Test av vätgaslager i Luleå

Naturgas kan lagras i bergrum, men kraven på täthet blir större vid lagring av vätgas.

I Gällivare planeras ett 1 000 gånger större lager för Hybrits demoanläggning. Det ska kunna försörja produktionen i 4-5 dygn.

I maj 2021 ska testlagret tas i drift och testkörs under två år.

/svt

2021-06-17

Pris för nanosolceller

Svenskduon Henrik Lindström och Giovanni Fili får stora uppfinnar- och entreprenörspriset av Europeiska patentverket (EPO) i kategorin små- och medelstora företag. De har vidareutvecklat nanosolcellstekniken. Det är mer flexibelt, tunt, mer effektivt och hållbart och kan produceras i en mängd variationer av storlekar, former, färger och ytskikt.

Det nya materialet har bland annat tusen gånger högre ledningsförmåga, vilket gör det betydligt billigare att producera.

/SvD 2021-06-17

2021-06-17

Skogsbruket under angrepp

Skogsbruket har på kort tid gått från hjälte till skurk i klimat- och miljödebatten. Bakom ligger bl.a. Miljöpartiet genom sin talesman för biologisk mångfald, Rebecka Le Moine tillsammans med Carl Schlyter, fd Miljöpartiet och idag kampanjledare på Greenpeace.

De har gjort klimatpolitik av detta. Den gamla konflikten mellan ökad produktion och biologisk mångfald har blivit en fråga om kollagring och kolutsläpp. Och därmed ifrågasätts basen i svensk energipolitik och svensk klimatstrategi.

/SvD 2021-06-17

2021-06-17

BMW kommer med vätgasbil

Tyska BMW har börjat testa en prototyp till vätgasbil på "europeiska vägar under vardagliga förhållanden". Biljätten skriver att bränsleceller med vätgas har potential att på lång sikt bli ett komplement till förbränningsmotorer, hybrid-system och batteridrivna fordon.

/Omni 2021-06-17

2021-06-09

Fossilfritt kräver utrymme

Kärnkraftverk behöver 570 gånger mindre utrymme än vindkraftverk i Nederländerna.

Och 370 gånger mindre än solpaneler.

Läs om 22 ytterligare exempel om det fossilfritas markbehov.

/Environmental progress

2021-06-08

EUs gigantiska fond

EU:s medlemsländer har nu godkänt unionens omställningsfond. Fonden uppgår till 176 miljarder kronor och syftar till att göra EU mindre beroende av fossila bränslen och stötta områden och samhällen som behöver göra stora förändringar.

För att få omställningsbidrag ska länder lämna sina planer till EU-kommissionen för godkännande med en detaljplan för hur pengarna ska användas för att skapa en mer klimatvänlig ekonomi.

Polen väntas vara den största bidragstagaren, följd av Tyskland och Rumänien.

2021-06-07

Ingen monstertromb på åtta år

Det har aldrig varit en så lång paus som sedan den senaste monstertornadon, den typ av tromb som skapar mest skada. Pausen har nu varat i över åtta år.

/Climate Connection, Yale

2021-06-07

Klimatordlista

Klimatordlistan förklarar vad ord och förkortningar som har med klimat att göra betyder. Klimatordlistan drivs utan vinstintresse av den ideella föreningen Emisso som även finns på Facebook och Twitter.

Klimatordlistan är mer inriktad på klimatfrågans politiska sidor än de naturvetenskapliga sidorna. Klimatförhandlingarna under FNs klimatkonvention UNFCCC får därför mycket utrymme i ordlistan.

2021-06-06

Mycket koldioxid från uppodling av torvmark

En ny studie har upptäckt ett stort, tidigare okänt bidrag till klimatförändringen orsakat av mänsklig omvandling av torvmark för jordbruk.

Torvbränder och dränering av torv släpper ut nästan 6% av den antropogena koldioxiden. Det är nästan 25% av utsläppen från markanvändning och skogsbruket. Förlorad torv kan inte ersättas. Bevarande av torvmark är en av de enklaste åtgärderna för att minska utsläppen av koldioxid.

/Science advances
/Peatlands - guidance for climate change mitigation through conservation, rehabilitation and sustainable use

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com