2022-08-21
Strålning (även radiation) är överföring av energi i form av vågor eller partiklar. Det finns tre former av strålning:
Elektromagnetisk strålning är strålning i form av vågor, som består av ett elektriskt fält och ett magnetiskt fält. Exempel på elektromagnetisk strålning av olika våglängd är synligt ljus, mikrovågsstrålning, infraröd strålning, röntgenstrålning och gammastrålning.
Elektromagnetiska strålningen har olika frekvenser, eller våglängder. De kan indelas i
Foton är det elektromagnetiska fältets energikvantum, den minsta energimängd som kan överföras av elektromagnetisk strålning.
Vissa observationer förstås bäst om ljuset uppfattas som en vågrörelse, och andra om ljuset uppfattas som en partikelström.
Det är den elektromagnetiska strålningen som är av intresse för klimatet.
Termisk strålning, värmestrålning, är den elektromagnetiska strålning, som en kropp emitterar p.g.a. sin
temperatur.
Elektromagnetisk strålning uppstår när en laddning, dvs ett elektriskt och magnetiskt fält, rör sig. Vid långsammare svängning (frekvens) strålar värme, vid snabbare svängning strålar ljus. Det som inte har en laddning avger heller inte någon strålning.
I en kropp svänger atomerna runt sina jämviktslägen genom förskjutningar mellan atomkärnan (positivt laddad) och omgivande elektroner (negativt laddade). Svängningen skapar elektromagnetiskt fält i kroppen. (Enligt Maxwells ekvationer )
När en kropp uppvärms svänger det elektromagnetiska fältet snabbare och får större amplitud. Fältet sprids inom kroppen. När det når ytan fortsätter det ut i omgivningen. Kroppen avger då värmestrålning. Det är alltså atomernas vibration i materialet som skapar värmestrålningen.
Stefan-Boltzmans lag säger att utstrålningen från en kropp är proportionell mot temperaturen upphöjt till 4 (T*T*T*T).
S= e*k*T^4
S är utstrålad effekt
k är en konstant
e är emissivitet (värde mellan 0 och 1)
T är temperaturen
Stefan Boltzmanns lag i dess grundform gäller för hur strålningen ser ut vid jämvikt i ett ihåligt utrymme. Max Planck räknade ut spektralfördelningen, d.v.s. intensiteten för varje våglängd.
Det finns ingen teori som säger att värmestrålningen inne i ett material ska vara samma som värmestrålningen i en ihålig låda. Det är inte säkert att strålningen inne i ett material är proportionellt mot temperaturen upphöjt till 4. Det kan mycket väl finnas andra komponenter som är proportionella mot temperaturen upphöjt till ett, två eller tre.
Idag "hanterar" man detta genom att säga att emissiviteten, dvs hur mycket av inkommande strålning som reflekteras, kan variera beroende på material, våglängd och temperatur. Man har helt enkelt skaffat en godtycklig korrektionsfaktor.
Det fungerar inte att göra så om man har fel temperaturberoende (utstrålningen bara beror av temperaturen upphöjt till 4). Om temperaturberoendet är fel så kommer man att få fel resultat för utstrålningen när man använder Stefan Boltzmanns lag.
Röntgenstrålning är en typ av fotonstrålning, det vill säga joniserande elektromagnetisk strålning med kort våglängd (cirka 0,01-10 nm) och höga fotonenergier (100 eV - 100 keV).
De kortare våglängderna förmår tränga igenom en människokropp, bättre genom vävnad än genom ben, vilket gör denna strålning lämplig att använda inom till exempel sjukvården för röntgenundersökningar.
Partikelstrålning är en form av joniserande strålning som har massa och består av ett flöde av antingen atomer eller delar av atomer. Exempel på partikelstrålning är alfa- , beta-, och neutronstrålning.
Joniserande strålning är ett samlingsbegrepp på strålning som har förmågan att slå ut elektroner ur atomer som den kolliderar med, vilket förvandlar atomerna till joner. Joniserande strålning kan antingen vara elektromagnetisk strålning (ultraviolett, röntgen-, och gammastrålning) eller partikelstrålning (energirika elektroner, protoner med mera som har en energi på några elektronvolt).
Joniserande strålning är en naturlig miljöfaktor som funnits sedan jorden bildades. All utveckling på jorden av t.ex. liv har alltså skett i en miljö med joniserande strålning.
Radioaktiva substanser avger joniserande strålning. Begreppet "radioaktiv strålning" är missvisande och bör inte användas.
Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?
Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
CGN - China General Nuclear Power Group
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Elmarknadsdesign
Elsa Widding
Elskatten
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - hållbart näringsliv
EU - klimattullar
EU - Parlamentet och rådet
EU - Socialfonden
EU - statsstödsregler
EU - svenska ordförandeskapet
EU - Val till parlamentet runt 9 maj 2024
EU i Sverige
EU och klimatet
EU om byggnader
EU-kommissionen
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Formas
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Gaskraftverk
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Iskärnor
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Klimatstatistik
Klimatupplysningen
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Kärnkraft - SMR
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Ozon
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska klimatmålen
Svenska klimatpolitiska handlingsplanen
Svenska kraftnät
Sällsynta jordartsmetaller
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
Tyskland
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utredningen Rätt för klimatet
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Väder
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
WEF - World Economic Forum
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Öknar
Översvämning
Översvämning
Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com