Med klimat menas de genomsnittliga fysiska förhållandena i atmosfären, temperatur, luftfuktighet, lufttryck, vind, nederbörd, atmosfäriska partiklar och flera olika meteorologiska element på en given ort eller region över längre tidsperioder. Sådana förändringar kan ha naturliga orsaker som variationer i solaktivitet eller geologiska processer men kan också vara antropogena, dvs orsakade av människan.

Naturliga orsaker

Det finns flera naturliga orsaker till klimatförändringar, dvs som inte orsakas av människan

• Variationer i solaktiviteten
• Kontinentaldrift
• Vulkanisk aktivitet
• Variationer i jordens bana
• Förändringar i havscirkulationen

Klimatet förändras också antropogent

• Utsläpp av växthusgaser
• Förändring av naturen
• Utsläpp ab aerosoler

Ole Humlums klimatrapporter

Klimatforskaren Ole Humlum[1] ger sedan många år ut en månatliga rapport om klimatet. Rapporten är en redovisning av data från etablerade forskningsinstitutioner. Rapporten består av ett 50-tal sidor och inleds med en sammanfattning.[2]

Sammanfattning av observationer fram till februari 2022:

1: Observerad genomsnittlig global lufttemperaturförändring de senaste 30 åren är cirka +0,17°C per decennium. Om oförändrad kommer ytterligare genomsnittlig global lufttemperaturökning till år 2100 att vara cirka +1,3°C.

2: Tidvattenmätare längs kuster indikerar en typisk global havsnivåhöjning på cirka 1-2 mm/år. De senaste 100 åren har förändringar i kusthavsnivån varit stabila, utan den senaste tidens acceleration. Om oförändrad kommer den globala havsnivån vid kusterna vanligtvis att öka med 8-16 cm år 2100, även om många platser i regioner som påverkades av glaciationen för 20 000 år sedan kommer att uppleva ett relativt havsnivåfall.

3: Sedan 2004 har de globala haven över 1900 m djup i genomsnitt värmts upp med cirka 0,07°C. Den maximala uppvärmningen (ca 0,2°C, 0-100 m djup) påverkar främst hav nära ekvatorn, där den inkommande solstrålningen är maximal.

4: Förändringar i atmosfärisk CO₂, följer förändringar i global lufttemperatur. Förändringar i den globala lufttemperaturen följer förändringar i havsytans temperatur.

5: Det fanns ingen märkbar effekt på atmosfärisk CO₂ på grund av den covid-relaterade minskningen av växthusgasutsläppen 2020-21. Således överväger naturliga sänkor och källor för atmosfärisk CO₂ vida mänskliga bidrag.[3]

Globala temperaturen sedan 1979

Februari 2022, Climate4you

Ovan visas globala månatliga temperaturuppskattningar av flera institut. Eftersom basperioden skiljer sig åt för de olika temperaturuppskattningarna har de alla normaliserats genom att jämföra med medelvärdet på 30 år från januari 1979 till december 2008.

Den tjocka svarta linjen representerar det enkla löpande 37-månaders (ca 3 år) medelvärdet av medelvärdet av alla fem temperaturrekord. Siffrorna som visas i det nedre högra hörnet representerar temperaturavvikelsen i förhållande till genomsnittet ovan. Värden avrundas till närmaste två decimaler, även om vissa av de ursprungliga dataserierna har mer än två decimaler. Senaste månaden som visas: december 2021. Senaste diagramuppdatering: 9 februari 2022.

Som framgår av diagrammet så har den globala temperaturen inte stigit sedan den mycket kraftig El Niño-effekten 2014-2016[4] enligt samtliga institut även om skillnaderna kan vara mycket stora för enskilda månader. Ökningen per decennium sedan 1979 är enligt diagrammet (-0,15 -> 0,5)/40 0,016 grader (dvs betydligt lägre än Humlums uppgift ovan). [5]

Stockholms årstemperatur

Temperaturen registreras av SMHI i Observatorielunden i centrala Stockholm. Mätstationen har varit i drift sedan 1756, vilket gör den till en av världens längsta mätserier. Här redovisas mätdata från 1900-talets början. På grund av den s.k. "värmeöeffekten" då staden har vuxit har medeltemperaturen stigit mer än för omgivande områden i länet.

Årsmedeltemperaturen i Stockholm har stigit sedan 1900-talets början har ökat med 2,3°C utan korrigering av varmeöeffekten. Med korrigeringen har temperaturen ökar med 1,8°C.

Happer och Lindzen

Således, enligt vår mening, visar vetenskapen att det inte finns någon klimatnödsituation och nej
klimatrelaterade risker orsakade av fossila bränslen och CO2. Därför finns det ingen pålitlig vetenskap
bevis som stöder SEC:s föreslagna regel.

Dessutom, i motsats till vad som vanligtvis rapporteras, är CO2 avgörande för livet på jorden.
Utan CO2 skulle det inte finnas någon fotosyntes, och därmed ingen växtföda och inte tillräckligt med syre att andas. Dessutom, utan fossila bränslen kommer det inte att finnas någon pålitlig, lågkostnadsenergi över hela världen och mindre CO2 för fotosyntesframställning av mat. Eliminera fossila bränslen och minska CO2-utsläppen kommer att vara katastrofalt för USA och resten av ordet, särskilt för låginkomsttagare människor.[6]

Källor

• Klimatförändringar, Wikipedie
• The Causes of Climate Change, NASA
• Climate is everything, Judith Curry (2021-05-02)
• Vaer og klima, Meteorologisk institutt, Norge
• Klimat, SMHI, Sverige
• Meteorologiska institutet, Finland
• Temaer om klima, Danmark
• Humlum-State-of-Climate-2022, pdf ( 2022.04)
• Freeman Dyson säger att världen växer grönare, Conversations that matter, Youtube (2015-06-09)
• Stockholms årsmedeltemperatur okorrigerad 1900-2021, Stockholms stad (2022-05-05)
• Stockholms årsmedeltemperatur, korrigerad 1850-2021, Stockholms stad (2022-06-09)
• Happer-Lindzen-SEC-6-17-22.pdf, co2coalition.org (2022-06)
• Klimatförändringar, SGU