Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-01-12

Havsnivå

Innehåll: Istidernas inverkan på havsnivån | Landhöjning | Havsnivåstigning sedan 1880 | Satellitmätningar | Landmätningar | Stockholm | Källor

Havsyta, havets nivå, är en punkt som man refererar till i angivelser om höjder, till exempel meter över havet. Dess läge påverkas av en mängd faktorer över kortare och längre tidsperioder.

 Istidernas inverkan på havsnivån
2022-01-11

Solens instrålning till jorden ändras i ett astronomiskt cykliskt förlopp och gör att jordens klimat växlar mellan kalla perioder (istider) och varma perioder (mellanistider). Detta förlopp kallas den glaciala cykeln.

Under istiderna sjunker havets nivå när det bildas is på land. Under mellanistiderna sker det omvända, isarna smälter och havet höjs. På grund av isarnas enorma volym sker denna smältning i en utdragen process. Smältningen av den senaste inlandsisen tog 12 000 år. Polarisarnas smältning är en ännu mer utdragen process. Ingen mellanistid har hittills lyckats smälta en hel polaris.

Havets volym ökar när vattnet värms upp. När vattnet kyls av så krymper det. Denna process kallas termoexpansion och styrs helt av temperaturens växlingar. Termoexpansionen gör att havet ibland stiger och ibland sjunker, men dessa förändringar är relativt små. De stora bestående förändringarna beror helt på tillskottet av smältvatten dvs. på den glaciala cykeln. Denna drivkraft har gjort att havet stigit med 120 m i ett kumulativt förlopp under dom senaste 20 000 åren.[1]

 Landhöjning
2022-01-11

Jorden består av en hård skorpa av berg, men under denna har berget en mjuk konsistens, astenosfären. När jordens skorpa belastas, exempelvis med is, trycks jordskorpan nedåt men också ut mot sidorna. Om belastningen upphör går det astenosfären och jordskorpan långsamt tillbaka och landet höjs.

Även vatten belastar jordskorpan. Smältvatten från inlandsisarnas pressar ned havets botten och pressas det jordskorpan in mot kusterna som stiger. Detta innebär att alla världens kustområden har stigit efter istiden.

 Havsnivåstigning sedan 1880

Stigningen bedöms ha varit ca 1,5 mm/år sedan 1880 i relativt jämn trend.[2]. Förändringar av havsnivå har främst fem orsaker:

  • Lokalt och regionalt lufttryck och vind och tidvatten orsakat av månen.
  • Tektoniska (geologiska) krafter som ändrat havsbassängens storlek, t.ex landhöjning och sänkning efter istiden.
  • Strömmar, vattnets temperatur och salthet ändrar havsvattnets täthet .
  • Smältvatten från glaciärer.
  • Mängden grundvatten, vatten i sjöar och floder, avdunstat vatten och vatten i moln.

När vattnet värms upp expanderar det. Fram till 1970-talet svarade värmeökning för ungefär lika mycket som tillskottet från glaciärer. Under perioden 2005-2013 svarade den ökade värmen för ungefär en tredjedel av höjningen beroende på ökad avsmältning från glaciärer.[3] Trots detta steg inte havsytan snabbare.

 Satellitmätningar

Mätningar av havsnivån har skett per satellit sedan 1992. De visar en stigningen på 3,3 mm/år. Det finns ingen etablerad förklaring till skillnaden i stigningen mellan satellit och markmätning. Dock varierar mätresultaten mellan 1992 och 2000 kraftig på ett slumpmässigt sätt +-10%. [4]

 Landmätningar

Mätning av tidvattnet på många stationer runt jorden från slutet av 1800.talet sammanställs av organisationen PSMSL [5] De visar stora skillnader i förändring av nivån på olika platser.

 Stockholm

Trots en viss höjning av havsnivån har nivån sänkts i jämn takt vid Stockholm från 1770-2009, med något minskad takt sedan 1980.[6]

title

Mean Sea Level at Stockholm, Sweden, SeaLevel.info

 Källor
2022-01-11

Fotnoter

Etiketter med länkar

Havsnivåsänkning
Inga länkar
PSML
Inga länkar
Havsnivå
Västantarktis (Artikel)
Utkast till kommande IPCC-rapport (Nyhet)
Sjunker öarna i stilla havet? (Artikel)
Antarktis (Artikel)

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Center for Industrial Progress - CIP
Climate4you
COP 26 FNs klimatkonferens 2021
Covering Climate Now
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
EU - Europeiska unionen
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
EUs taxonomiförordning
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Geotermisk energi
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur
IPCC
IPCC
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Istider
John Christy
John Hassler
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Klimatförändring
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Mätning av luftens temperatur
Natura 2000
Naturgas
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinionen om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Regn, nederbörd
Roger A. Pielke Jr.
Ryssland
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Strålning
Svensk politik
Tege Tornvall
Termodynamik
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
World Meteorological Organization (WMO)
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.