Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

_ Klimatfakta.info

2022-02-14

Vulkaner

Innehåll: Kiseloxid (SiO2) | IPCC AR6 | Vulkaner under vatten | Källor

Vulkaner kan under vissa tider vara en dominerande kraft för klimatförändringar.

En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur i luft eller vatten. Magman kan tränga upp från manteln genom berggrunden eftersom den har en större volym och lägre densitet än det fasta berget.

Innan magman når ytan samlas den i stora magmakammare där den förblir tills sprickor och hålrum i berget gör att den kan fortsätta att stiga uppåt. När magman når markytan eller havsbotten har vi ett vulkanutbrott och magman övergår till att kallas lava.

 Kiseloxid (SiO2)
2021-12-08

Vulkaner kan delas upp i två olika kategorier. De som har explosiva förlopp och de som bara rinner ut över omgivningen. Vilken typ av vulkan som bildas beror bland annat på halten kiseldioxid (SiO2), vilket påverkar hur lös magman är samt mängden gas. Om magman är trögflytande innehåller den mer än 65 % kiseldioxid.

Magmans konsistens gör att gasen inte försvinner på ett lätt sätt och trycket ökar nere i kammaren. Det kan leda till ett explosivt förlopp där berget rämnar och lava kastas långt upp i luften. Lättflytande magma innehåller mindre än 52 % kiseldioxid.[1]

 IPCC AR6
2021-12-08

Citat från IPCC AR6:

"Den föregående IPCC-rapporten AR5 drog slutsatsen att de strålnings­effekter av vulkaniska aerosoler, på tidsskalor mellan år, är en dominerande naturlig drivkraft för klimatförändringar, med de största effekterna som inträffar inom de första 2-5 åren efter ett starkt utbrott.

Rekonstruktioner av strålningskraft från vulkaniska aerosoler som användes i simuleringarna av Paleoclimate Modeling Intercomparison Project Phase III (PMIP3) och i AR5 innehöll kortlivade störningar av olika storleksordningar, med händelser av större magnitud än -1 W m-2 (årsmedelvärde) inträffar i genomsnitt vart 35-40:e år, även om ingen tillhörande bedömning av förtroende gjordes.

Detta avsnitt fokuserar på framsteg i rekonstruktioner av stratosfäriska aerosolers optiska djup (SAOD), medan kapitel 7 fokuserar på den effektiva strålkraften av vulkaniska aerosoler, och kapitel 5 bedömer vulkaniska utsläpp av CO2 och CH4; troposfäriska aerosoler diskuteras i avsnitt 2.2.6. Cross-Chapter Box 4.1 genomför en integrerande bedömning av vulkaniska effekter inklusive potential för 2000-talets effekter.

Framsteg i analys av sulfatposter från Grönlands istäcke (GrIS) och AIS har resulterat i förbättrad datering och fullständighet av SAOD-rekonstruktioner under de senaste 2,5 kyr (Sigl et al., 2015), en mer osäker förlängning tillbaka till 10 ka (Kobashi) et al., 2017; Toohey och Sigl, 2017), och en bättre differentiering av sulfater som når höga breddgrader via stratosfäriska (starka utbrott) kontra troposfäriska vägar (Burke et al., 2019; Gautier et al., 2019).

Den vulkaniska rekonstruktionen av PMIP4 förlänger perioden som analyserades i AR5 med 1 kyr (Jungclaus et al., 2017; figur 2.2c) och innehåller flera starka händelser som tidigare var feldaterade, underskattade eller inte upptäckts, särskilt före omkring 1500 CE. Perioden mellan successiva stora vulkanutbrott (Negativ ERF större än -1 W m-2), sträcker sig från 3-130 år, med ett genomsnitt på 43 ± 7,5 år mellan sådana utbrott under de senaste 2,5 kyr (data från Toohey & Sigl, 2017).

Det senaste sådana utbrottet var det av Pinatubo 1991. Århundraden långa perioder som saknar så stora utbrott inträffade en gång vart 400:e år i genomsnitt. Systematiska osäkerheter relaterade till skalningen av sulfatförekomsten i glaciäris till strålningskraft har uppskattats till cirka 60 % (Hegerl et al., 2006).

Osäkerheten i tidpunkten för utbrott i proxyposten är ± 2 år (95 % konfidensintervall) tillbaka till 1,5 ka och ± 4 år innan (Toohey och Sigl, 2017).[2]"

 Vulkaner under vatten
2022-02-15

Två tredjedelar av all vulkanisk aktivitet sker i djuphavet. Utbrotten sker tyst och upptäckts inte. Det exakta antalet aktiva undervattensvulkaner är därför inte känt, men uppskattningar sträcker sig från hundratals till tusentals.

Vulkaner bildas när smält sten produceras i det andra lagret av jordens inre - den mestadels solida övre manteln - och tar sig igenom jordskorpan. De flesta bildas längs åsar i mitten av havet, där två tektoniska plattor dras isär,

Kollisionen av två plattor kan också orsaka en vulkan. Om båda tektoniska plattorna är under havet, kommer vulkanen att utvecklas under vattnet. Med tiden kan de växa till vulkaniska öar.

Vulkanisk aktivitet inom en enda tektonisk platta kan också resultera i bildandet av en vulkan. Detta kan hända när det finns en hotspot under en oceanisk platta, vilket skapar en kedja av vulkaniska öar som Hawaii.

Om utbrottet sker på mycket stora djup under vattnet, så fungerar vikten av det överliggande vattnet som ett trycklock.

Om smält sten når havsvatten mer än två kilometer under ytan svalnar mycket snabbt. Vattnet blir väldigt varmt, men det förvandlas inte till ånga. Men om vattnet är tillräckligt grunt börjar magman värma vattnet, som sedan omvandlas till ånga. Detta skapar en stor volymförändring. Sådana ångexplosioner är verkligen destruktiva.

Undervattensvulkaner svåra att studera. Endast ett fåtal aktiva platser har studerats i detalj på grund av deras inneboende otillgänglighet.

Forskare som arbetar på land kan lära sig om en vulkans historia genom att besöka vulkanplatsen och samla in data. Detta kan göras med hjälp av klippsekvenser eller att gräva hål och samla material.

För undervattensvulkaner måste forskare vanligtvis lita på marina undersökningar och kartläggningsteknik som ekolod.[3]

 Källor
2022-02-15

Fotnoter

1) Vulkaner, Wikipedia
2) IPCC AR6 WG2 2.2.2 Volcanic Aerosol Forcing (2021)
3) How does an underwater volcano form? (2022-01-17) (2022-01-17)

Etiketter med länkar

Aerosoler
Inga länkar
Magma
Inga länkar
Lava
Inga länkar
Kiseloxid
Inga länkar
SIO2
Inga länkar

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Center for Industrial Progress - CIP
Climate4you
COP 26 FNs klimatkonferens 2021
Covering Climate Now
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
EU - Europeiska unionen
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
EUs taxonomiförordning
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Geotermisk energi
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur
IPCC
IPCC
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Istider
John Christy
John Hassler
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Klimatförändring
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Mätning av luftens temperatur
Naturgas
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinionen om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Regn, nederbörd
Roger A. Pielke Jr.
Ryssland
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
SMR - Små modulära reaktorer
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Strålning
Svensk politik
Tege Tornvall
Termodynamik
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenkraft
Vattenånga
Vindkraft
Vulkaner
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
World Meteorological Organization (WMO)
Översvämning
Översvämning

 

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.