Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-11-30

Koldioxid

Innehåll: Fotosyntesen | Haven roll | Kolcykeln NYTT | Utsläpp av växthusgaser | Fördelningen av koldioxiden NYTT | Orbiting Carbon Observatory, 2 | Logaritmiskt samband | Koldioxid i atmosfären NYTT | Källor NYTT

Koldioxid är en växthusgas, som minskar utstrålningen av värme från jorden. Det är oklart hur mycket värmen ökar. Växter kräver tillgång på tillräcklig mängd koldioxid som således är en förutsättning för livet på jorden.

title

Koldioxid

Koldioxid, kemisk formel CO2, är en molekyl. Vid är vid rumstemperatur en färglös gas. Vid låga koncentrationer är koldioxid lukt- och smaklöst. Höga koncentrationer gör att koldioxiden löser sig i slemhinnanornas vatten och bildar kolsyra som smakar surt och sticker i näsan.

Koldioxid fyller viktiga biologiska funktioner och spelar en central roll för jordens växtlighet. Koldioxid är även en viktig växthusgas. Koldioxid används för många olika industriella tillämpningar.

 Fotosyntesen

ändringsdatum

Koldioxid bildas vid förbränning samt genom andning hos aeroba organismer (växter, djur, svampar och många mikroorganismer). Med hjälp av fotosyntesen omvandlar, å andra sidan, växterna koldioxid till syre, vatten och sockerarter som de dels använder i sin egen metabolism, dels lagrar i sina celler.

Med naturvetenskapligt språkbruk är kolsyra vattenlösningen av koldioxid. I vardagligt tal kallas koldioxid för kolsyra. Bubblorna i öl och läskedrycker är gasformig koldioxid löst i vätskan.

Havet innehåller cirka 37 400 miljarder ton kol i form av koldioxid, landmassor innehåller cirka 3 000 miljarder ton, medan atmosfären innehåller cirka 720 miljarder ton. För närvarande (april 2020) utgör koldioxidhalten omkring 416 ppm av atmosfärens volym.

Halten i atmosfären ökar och bidrar till jordens uppvärmning genom växthuseffekten. Mellan år 1982 till 2010 ökade koldioxidhalten med cirka 14 procent.[1]

 Haven roll

ändringsdatum

Haven både fångar och släpper ut CO2 påverkat av en rad faktorer. Exempel på sådana är vind, strömmar. Haven absorberar ungefär en fjärdedel av den mängd CO2 som människan skapar med förbränning av fossila bränslen. [2]

Det är oklart i vilka volymer och i vilken grad utväxlingen påverkas av ökad mängd CO2 i atmosfären.

 Kolcykeln

2022-11-30

I IPCCs rapport AR5 anges gällande CO2: Med mycket högt säkerhet är ökningen av CO2-utsläppen från förbränning av fossila bränslen och från förändrad markanvändning den dominerande orsaken till den observerade ökningen av CO2-koncentrationen i atmosfären. Ungefär hälften av utsläppen fanns kvar i atmosfären (240 ± 10 PgC) sedan 1750. [3]

Emitterad koldioxid/år i Gt (gigaton) uppgick enligt AR4 (datum) till
29 Gt från fossil förbränning
439 Gt från vegetation och land
332 Gt från hav
= 800 totalt

Det betyder att 4% av koldioxidutsläppen kommer från fossil förbränning.

I AR5 uppskattas fossila utsläppet uppgå till 7,8 Gt (+- 0,6)

Enligt NASAs projekt OCO-2 så bidrar förbränning av fossila bränslen och andra mänskliga aktiviteter för närvarande med cirka 39 miljarder ton eller 39 gigaton CO2 till atmosfären varje år. Så för varje ton kol som stoppas in får vi 3,7 ton CO2.

Detta är bara en liten bråkdel (4%) av de 770 Gigaton CO2 som släpps ut i atmosfären varje år av naturliga processer i havet och på land. Men till skillnad från mänskliga aktiviteter, som bara släpper ut CO2 i atmosfären, så svarar de naturliga processer både för utsläpp och absorption av CO2.

Faktum är att atmosfäriska CO2-mätningar som samlats in av ett globalt nätverk av ytstationer indikerar att dessa naturliga CO2 "sänkor" inte bara absorberar nästan all CO2 som släpps ut av naturliga processer, de absorberar också nästan hälften av den CO2 som släpps ut av mänskliga aktiviteter också.[4]

 Utsläpp av växthusgaser

2022-10-24

EDGAR är EUs global databas över antropogena utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar på jorden. Databasen har uppskattningar av utsläpp jämförda med vad som rapporterats av europeiska medlemsstater eller av parter under FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), med hjälp av internationell statistik. Databasen har nationella totaler och rutnätskartor med 0,1 x 0,1 graders upplösning på global nivå, med års-, månads- och timdata.

Enligt databasen var det globala utsläppen av CO2 2020 35,962,871 kt. Av det kom 0,13% från Sverige. Kinas andel var 32,48% av CO2-utsläppen. [5]

title

Globalt sett har tendensen varit tydlig under hela 1900-talet: utsläppen av koldioxid har ökat. För svensk del skedde dock ett trendbrott i början på 1970-talet. I stället för att följa den globala trenden med ökande utsläpp, började Sveriges koldioxidutsläpp då att minska. Ekonomifakta

 Fördelningen av koldioxiden

2022-11-30

title

CO2 seasonal changes, EarthSky, Röd färg över genomsnittet, Blå färg under genomsnittet

Satelliter ger kontinuerligt data om globala CO2. De visar att CO2 sprids ojämnt i atmosfären. Klimatmodeller baserade dock på ett globalt enhetligt medelvärde. Simuleringar med rumsligt inhomogen CO2 återskapar temperaturen bättre än när rumsligt homogena simuleringar används. Om den heterogena CO2-spridningen används i klimatmodellerna skulle de bli mer realistiska.

Nyligen genomförda satellitmätningar ger kontinuerliga globala data av både kolumn CO2, och även mellantroposfärisk CO2. De avslöjar de olikformiga fördelningarna av CO2-koncentrationerna i mitten av troposfären.

Områdena med låga CO2-koncentrationer i atmosfären ligger på de höga breddgraderna. Områdena med relativt höga CO2-koncentrationer (30°S-60°N) bildas på grund av höga CO2-utsläpp från markkällor och vindarnas horisontella och vertikala rörelser.

Mätningen av CO2-koncentrationer ger möjlighet att undersöka effekten av spridningen av CO2 runt jorden. [6]

 Orbiting Carbon Observatory, 2

2022-07-14

NASA:s Orbiting Carbon Observatory, 2 (OCO-2) tillhandahåller den mest kompletta datamängden som spårar koncentrationen av atmosfärisk koldioxid (CO2).

Varje dag mäter OCO-2 solljus som reflekteras från jordens yta för att härleda det genomsnittliga CO2-blandningsförhållandet för torrluftskolonnen och ger cirka 100 000 molnfria observationer.

Trots dessa framsteg innehåller OCO-2-data många luckor där solljus inte är närvarande eller där moln eller aerosoler är för tjocka för att hämta CO2-data. För att fylla luckor och ge vetenskap och applikationsanvändare en rumsligt komplett produkt, assimileras OCO-2-data i NASA:s Goddard Earth Observing System (GEOS), ett komplext modellering- och dataassimileringssystem som används för att studera jordens väder och klimat.

GEOS mottar satellitobservationer om nattljus och grönska i vegetationen tillsammans med cirka 1 miljon väderobservationer som samlas in varje timme. Dessa data hjälper forskare att dra slutsatser om CO2-blandningsförhållanden även utan en direkt OCO-2-observation och ger ytterligare information om höjden av CO2-plymer som satelliten inte kan se.

Tillsammans skapar OCO-2 och GEOS en av de mest kompletta bilderna av CO2.[7]

 Logaritmiskt samband

2022-07-14

Det logaritmiska sambandet innebär att om mer CO2 tillförs till atmosfären, så minskar effekten av extra CO2. Utgående från 0,4 ºC höjd temperatur under 1900-talet kan alltså en ökning till ca 500 ppm koldioxid år 2050 ge endast ca 0,3 ºC ökad global temperatur. Atmosfären blir mer mättad (eng saturated).

 Koldioxid i atmosfären

2022-11-30

Mängden koldioxid i atmosfären mäts vid ett antal mätstationer runt världen som ingår i Global Monitoring Laboratory (GML) vid National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA). [8] Där bedrivs forskning om
- återkopplingar av växthusgaser och kolkretslopp,
- förändringar i moln, aerosoler och ytstrålning
- återvinning av stratosfäriskt ozon.

Antalet provtagningsställen utökades under 1980-talet till ca 50 platser. I mitten av 2000-talet utökade GML flaskprovtagning och växthusgasmätningar på plats till torn och från flygplan över Nordamerika. Under de senaste åren har GML använt ballongburen provtagning av den atmosfäriska kolonnen för växthusgaser. Dessa data är kritiska för att övervaka, kartlägga och förstå distributionen av växthusgaser från regional till global skala.[9]

Provtagningen sker främst i USA och i stort antal länder, dock inte i Ryssland. Mätning sker också med flyg. Med klick på karta får man uppgifter om stationen och gjorda mätningar. Av dem framgår också vilka värden som exkluderats från redovisningen.[10].

Den äldsta och mest omtalade mätstationen Mauna Loa Observatory (MLO) som ligger på norra flanken av vulkanen Mauna Loa, på Big Island of Hawaii, på en höjd av 3397 meter, eller 11 135 fot över havet. Observatoriet är en atmosfärisk forskningsanläggning som kontinuerligt har övervakat och samlat in data relaterade till atmosfäriska förändringar sedan 1950-talet.

Observatoriet sticker upp genom den lägre förorenade marina atmosfären i regionen till övre renare troposfären. Den ostörda luften, avlägset läge och minimal påverkan av vegetation och mänsklig aktivitet vid MLO är idealiska för att övervaka beståndsdelar i atmosfären som kan orsaka klimatförändringar. [11]

Mätningen går till så att man samlar luft i öppen flaska som tas till laboratoriet. Där tar man bort luftprovets vattenånga varefter man räknar antalet koldioxidmolekyler och det totala antalet molekyler. Till exempel betyder 413 miljondelar CO2 (förkortat ppm) att det i varje miljon molekyler (torr) luft finns i genomsnitt 413 CO2-molekyler. Alla molekyler anges i ppm, vilket förvandlar 78,09 % kväve till 780 900 ppm. [12]

Mauna Loa är en aktiv vulkan; den bröt senast ut 1950, 1975 och 1984. Mellan utbrotten släpper den ut varierande mängder koldioxid (CO2) och svaveldioxid (SO2) från sprickor vid toppmötet. Observatoriet ligger på bergets norra sluttning, 4 mil bort från och 2 600 fot lägre än toppen, som är 13 675 fot över havet.

När de vulkaniska utsläppen anländer till observatoriet ökar CO2-analysatorns värden med flera miljondelar, och de uppmätta mängderna blir mycket varierande under perioder från flera minuter till några timmar.[13]

 Källor

2022-11-30

Fotnoter

Mer att läsa

OCO-2
Inga länkar
Växthusgas
Växthuseffekten
Metan
Manua Loa
Vulkaner
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Cementa vill ta hand om sin koldioxid
Hav
Mycket koldioxid från uppodling av torvmark
Klimatmodellerna överskattar koldioxidens påverkan
Växthuseffekten
Fotosyntes
Klimatskatter
Lagring av koldioxid
Svårt att datera kolutsläpp
The Great Global Warming Swindle
Klimatekonomi
Växthusgaser
EU: Minska utsläppen med 55% 2050
Mätning av växthusgaser
Climate4you: Oktober 2022
Grönt stål
Fotosyntes
Fotosyntes

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - Socialfonden
EU - svenska ordförandeskapet
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatet sedan istiden
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solceller med sällsynta jordartsmetaller
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska kraftnät
Svårt att datera kolutsläpp
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.