2022-03-12
Publ 2022-03-12
Plast kommer nästan alltid från råolja. På ett oljeraffinaderi får oljan genomgå en rad olika behandlingar. Därefter delas oljan upp i mindre beståndsdelar: eten, propen, styren, och andra monomerer som ingår i plast, kan sedan skickas vidare till plastindustrin. [1]
Plast består huvudsakligen av en eller flera polymerer som blandats med tillsatser. En polymer är en stor molekyl som består av många små molekyler som bundit ihop för att skapa en lång kedja. Dessa små upprepande molekyler kallas för monomerer. Med undantag av silikoner består polymererna av organiska föreningar.
Genom att variera vilka tillsatser som används och typ av monomerer och hur lång polymerkedjan tillverkas olika typer av plast med olika egenskaper och användningsområden.
Plaster delas upp i två huvudgrupper, termo- och härdplaster. Termoplaster mjuknar vid smältning och kan formas om medan härdplaster inte kan smältas ner utan att dess kemiska struktur förstörs, detta på grund av att plasten härdas vid tillverkning. Termoplaster kan således smältas ned och formas om men inte härdplaster.
I jämförelse med andra material som trä, metall och glas är plast ett relativt sett ungt material som fick sitt genombrott i mitten av 1900-talet. Sedan dess har användningen ökat med i snitt 9 procent per år, globalt sett, och plast har idag en bred användning inom tillverkningsindustrin. År 2009 var tillverkningen 230 miljoner ton.[2]
Publ 2022-03-12
3D-skrivare är teknik för tillverkning av tredimensionella föremål byggs upp lager på lager. Föremålen kan ha nästan vilken form eller geometri som helst och tillverkas utifrån t.ex. CAD-data, datortomografi eller andra 3D-modeller. [3]
Publ 2022-03-12
Tillsatser är ämnen som tillverkaren blandar ner i plastmassan för att göra plasten exempelvis mjuk, färgad, flamsäker, hållfast eller bakteriedödande. I en del plaster finns nästan inga tillsatser medan det i andra finns stora mängder.
Tillsatserna är till viss del rörliga inne i plasten och kan därför med tiden komma upp på plastens yta och lämna plasten. De kan då hamna på våra händer, i hushållsdammet, i luften och i våra vattendrag. En del av tillsatsämnena kan ha skadliga effekter på hälsan och miljön. Vissa ämnen kan till exempel vara hormonstörande.
Publ 2022-03-12
Ett exempel på en sorts plast som kan innehålla tillsatser är polyvinylklorid, PVC. Det är ett vanligt plastmaterial som finns i mängder av olika prylar. Den kan vara hård eller mjuk beroende på hur mycket mjukgörande tillsatser tillverkaren har blandat ner i plastmassan. Om man låter ren PVC-plastmassa svalna blir plasten hård. Hård PVC används bland annat till vatten- och avloppsrör och till olika plastföremål som till exempel hårda plastleksaker och hushållstillbehör. Men om tillverkaren blandar ner mjukgörande tillsatsämnen i PVC-plastmassan blir plasten mjuk och böjlig. Då kan den användas i exempelvis golv, kablar, regnkläder, skor och mjuka plastleksaker. I en del PVC-plast kan så mycket som 70 procent av plasten utgöras av mjukgörande tillsatsämnen. Exempel på en grupp mjukgörare är ftalater.
Publ 2022-03-12
Ftalater är en grupp ämnen som kan användas för att göra plaster och gummi mjuka och smidiga. De kan finnas i många olika sorters mjuka plast- och gummiprodukter, till exempel gymbollar, träningsmattor, badkarsmattor, trädgårdsslangar, konstläder, plastgolv, elsladdar och plasttryck på kläder. Det kan också finnas ftalater i färg och lim.
Ämnena kan läcka ut ur materialen och tas upp av kroppen. Några ftalater kan vi få i oss genom direktkontakt, om vi till exempel använder något nära kroppen som innehåller dessa ämnen. Ftalater har påträffats i analyser av blod, bröstmjölk och urin.
Alla ftalater är inte skadliga, men vissa kan påverka utvecklingen av testiklarna och göra det svårare att få barn och vissa ftalater är hormonstörande eller misstänks vara hormonstörande.
Idag är många av de skadligaste ftalaterna begränsade eller förbjudna i EU. Men om du har äldre mjukgjorda plastvaror i ditt hem, samt sådana som är tillverkade utanför EU, kan de innehålla ftalater som idag är reglerade inom EU.
För leksaker i EU är reglerna extra hårda och hälsoskadliga ftalater får inte finnas i dessa varor.[4]
Publ 2022-03-14
Det genereras inte mindre än 260 miljoner ton plastavfall i världen varje år, men bara 16 procent återvinns. Pyrolis är en process där man hettar upp plasten till över 300 grader utan att det finns syre eller luft med i processen. Plastmolekylerna sönderfaller och blir till gas, vax eller olja som blir värdefulla kemiska komponenter för industrin.[5]
Plastanvändningen och plastavfall har ökat i Sverige. Avfallet uppgick 2017 till omkring 1,6 miljoner ton. Det visar en rapport som tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket. Siffror för 2017 som är jämförbara med 2010 visar att plastanvändningen i Sverige har ökat med nästan 300 000 ton per år, eller nästan 30 kg mer plast per invånare och år.
Plastflöden i Sverige [6]
| Typ | Ton |
|---|---|
| Blandat avfall, verksamheter | 791 000 |
| Hushållen | 236 000 |
| Bygg och rivningsavfall | 152 000 |
| Utsorterad plast från verksamheter | 143 000 |
| Bygg och rivningsavfall | ? |
Största delen av plast som blir avfall går till energiåtervinning eller bränsle inom industrin, väldigt lite materialåtervinns och blir ny plast. Pantflaskor i plast och delar av förpackningsplasten är några kategorier som materialåtervinns.[5]
Publ 2022-03-12
Plaståtervinning innebär återvinning av någon form av plast. Hur detta sker, skiljer sig från andra material som glas, metall, trä eller keramik. EU har fastställt målet att 55% av all plast ska samlas in 2030.[7]
Återvinning av plast är något som blir allt vanligare med tiden, detta för att minska miljöpåverkan och oljeberoende. Plasttillverkning konsumerar ca 4 % av all råolja att jämföra med bränsle som konsumerar 87 %. Sverige återvann, enligt PlastForum nordica 2001/7, 79 % av all plast, 17 % materialåtervanns och resterande 62 % energiåtervanns, dvs förbrändes. Enligt rapporten Ett värdebeständigt svenskt materialsystem går drygt 8,5 miljarder i materialvärde förlorade varje år när plasten bränns eller deponeras istället för att materialåtervinnas.
Publ 2202-02-13
Åtta procent av det svenska plastavfallet, främst förpackningar, går till materialåtervinning. [8]
Vid materialåtervinning källsorteras plasten vanligtvis (i Sverige) först av användaren för att sedan insamlas och grovsorteras. Efter det sker fraktionering, finsortering, tvättning och torkning av plasten. För att kunna använda plasten ställs stora krav på att rätt plastsort valts ut, här kan den plastklassningskod som ofta är ingjuten i plasten användas. Därefter säkerställs kvaliteten med nya tillsatser för stabilisering och blandbarhet varvid plasten kan bearbetas på nytt. Detta är enkelt att göra med termoplaster men mycket svårt att göra med gummi och härdplaster.
Processen kan bli dyr beroende på hur väl man sorterat respektive plastsort, hur gammal plasten är (plast har en begränsad teknisk livslängd) samt kostnaden för maskiner och processen i sig. Bäst lämpar sig därför spill från plastindustrin som inte blandats, inte åldrats eller haft olika tillsatser.
Man kan även mala ner polymeren och använda som fyllnadsmedel. Detta är exempelvis bra att göra med en härdplast eller gummi som annars knappt lönar sig att materialåtervinna.
Publ 2202-02-12
Vid energiåtervinning förbränns plasten varvid man utvinner elkraft och värme för uppvärmning. Stor vikt läggs vid minimering av utsläpp (på grund av tillsatser eller grupper i kedjan såsom klor) samt restavfall i form av aska. Ett kg råavfall ger ca 11 MJ energi vid förbränning, vilket minskar elberoendet och deponeringen. Nämnas kan att ett kg polyeten nästan är likvärdigt med ett kg råolja.[9]
Publ 2022-03-12
Regeringen har remitterat promemorian En förbättrad förpackningsinsamling - nya roller för kommuner och producenter. Remisstiden utlöpte 2022-02-07. [10]
Svenskt Producentansvar[11] har analyserat hur remissinstanserna har yttrat sig om promemorian. Den visar att 65% av remissinstanserna (106 av 164 st) stödjer förslaget att kommunerna ska ta över ansvaret för insamling av förpackningsavfall och att näringslivet ska ersätta kommunerna för detta. På flera punkter är dock remissinstanserna tydligt kritiska.
Publ 2022-03-13
I Motala bygger Svensk Plaståtervinng Site Zero som kommer att återvinna alla våra producentkunders plastförpackningar och skapa cirkulära plastflöden - helt utan negativ klimatpåverkan. Första etappen kommer att stå färdig 2023. Under 2019-2023 investeras ca 1 miljard i anläggningen.
Med en ny teknologi kommer i princip all plast kunna återvinnas. Det lär inte finnas någon anläggning i världen i dag med den förmågan.
Även förpackningar bestående av sammansatta plastmaterial kommer att kunna avskiljas och återvinnas kemiskt eller bli nya kompositprodukter.
Site Zero kommer att vara klimatneutral med noll utsläpp. Anläggningen drivs av förnybar energi och den lilla del plast och övrigt avfall som inte kan återvinnas kommer kunna skickas till energiutvinning utan klimatutsläpp, så kallad CCS, Carbon Capture Storage. [12]
Publ 2023-06-15
Den 3 juli 2021 förbjöds tillverkning av engångsplast i EU. Ett EU-mål är att 55 procent av allt förpackningsavfall i plast ska återvinnas år 2030.
Nästan en tredjedel av plastavfallet i EU återvinns. Med vår grafik får du lära dig mer om plaståtervinningen i EU.
Tillverkningen av plast har ökat exponentiellt på bara några årtionden - från 1,5 miljoner ton 1950 till 359 miljoner ton 2018 (globalt) - och med det även plastavfallet. Efter en markant minskning av produktionen under första halvåret 2020 till följd av covid-19 har produktionen återupptagits igen under andra halvan av året.
EU vidtar redan åtgärder för att minska mängden plastavfall, men vad händer med det skräp som finns trots alla ansträngningar? Hur ska plaståtervinningen ökas? [13]
Publ 2023-06-15
Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?
Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt,
hibratt@gmail.se