Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2021-12-22

Vattenkraft

Innehåll: Energiöverenskommelsen | Miljöprövning av vattenkraften | EUs vattendirektiv | Andra EU-direktiv om vatten | Kritik mot vattendirektivet | Källor

Vattenkraften står för ungefär 45 procent av Sveriges totala elproduktion. År 2020 producerades 159 TWh el i Sverige, varav vattenkraften stod för 71 TWh.

title

Stornorrfors

Vattenkraft är energi som utvinns ur strömmande vatten i ett vattenkraftverk. Strömmarna kan finnas i vattendrag, eller skapas genom temperaturskillnader i världshaven eller som tidvattenströmmar. Även konstgjorda vattendrag kan användas.

Det man vanligen avser med vattenkraft är utvinning av den lägesenergi som vattnet har fått i sitt naturliga kretslopp genom soldriven avdunstning följt av nederbörd på högre liggande markområden. Vatten från regn eller smält is/snö samlas upp i floder och sjöar.

När vattnet från en damm strömmar ner till ett i strömmen anlagt vattenkraftverk utvinns den kraft som definieras av nivåskillnaden i meter mellan vattenytan i dammen och på nedsidan av kraftverket samt vattenflödet i kubikmeter per sekund.

 Energiöverenskommelsen

2021-12-22

Energiöverenskommelsen 2016 är en överenskommelse mellan fem av svenska riksdagens åtta partier om långsiktig inriktning för svensk energipolitik. Den är en kompromiss efter decennier med partipolitiska meningsskiljaktigheter om den energipolitiska färdriktningen.

Överenskommelsen slöts den 10 juni 2016 mellan regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet de Gröna samt oppositionspartierna Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Syftet var att skapa långsiktiga spelregler för den svenska energiförsörjningen. Målet i överenskommelsen är att Sverige ska ha hundra procent förnybart elproduktion år 2040.

Överenskommelsen innebär bland annat följande:

  • Mål om 100% förnybar elproduktion år 2040.
  • Mål om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp år 2045.
  • Avvecklingslagen om kärnkraft kommer inte att återinföras.
  • Kärnkraftsparentesen är förlängd genom att inom ramen för maximalt tio reaktorer tillåta nybyggnation på befintliga platser.
  • Tillstånd kan ges för att successivt ersätta nuvarande reaktorer i takt med att de når sin ekonomiska livslängd.
  • Statligt stöd för kärnkraft i form av subventioner kommer ej införas.
  • Skatten på termisk effekt avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017.
  • Sverige ska ha moderna miljökrav på svensk vattenkraft, där prövningssystemet utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvade miljönyttan.
  • Reglerna för omprövning av vattenverksamheter som vattenkraftverk och dammar ska förenklas med hänsyn till behovet av att säkerställa en hållbar utveckling där våra vattenresurser inte kan betraktas som vilken resurs som helst.
  • Vattenkraftens utbyggnad ska främst ske genom effekthöjning i befintliga verk med moderna miljötillstånd. Nya anläggningar ska ha moderna miljötillstånd.
  • Fastighetsskatten på vattenkraftverk sänks till normalnivån av skatt på elproduktionsanläggningar, det vill säga 0,5%.
  • Elcertifikatssystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030.
  • Det ska utredas hur förenklingar och anpassningar kan ske av befintliga regelverk och skattelagstiftning för att underlätta för nya produkter och tjänster inom energieffektivisering, energilagring och småskalig försäljning av el till olika ändamål samt elektrifieringen av transportsektorn.
  • Ett särskilt energieffektiviseringsprogram för den elintensiva svenska industrin, motsvarande PFE, bör införas givet att man kan hitta ansvarsfull finansiering.
  • Överföringskapaciteten inom Sverige ska öka.
  • Stöd föreslås för vindkraft till havs genom att ta bort kostnaden för anslutningsledningarna i vattnet..

 Miljöprövning av vattenkraften

2021-12-22

Från och med 2022 ska alla svenska vattenkraftverk miljöprövas. Det är en del av energiöverenskommelsen. Enligt den nationella planen ska prövningarna leda till största möjliga nytta för vattenmiljön - och även en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel.

Vattenkraften står för ungefär 45 procent av Sveriges totala elproduktion. År 2020 producerades 159 TWh el i Sverige, varav vattenkraften stod för 71 TWh. Enligt energiöverenskommelsen får som mest 1,5 TWh av vattenkraften försvinna.

När drygt 2 000 svenska vattenkraftverk ska miljöprövas blir det upp till domstolen att i varje enskilt fall göra en avvägning mellan miljönytta och elproduktionen. Svenskt Näringsliv och LRF gjorde beräkningar 2014 som visar att upp till 9 TWh per år riskerar att försvinna vid miljöprövningarna.

Den lagstiftning som vattenkraften ska prövas mot har som mål att alla vattendrag och sjöar i EU ska uppnå en status som om människan inte hade påverkat dem. Det vill säga om man inte har undantagit vattendragen eller sjöarna från det målet. För att genomföra EU:s mål klassificeras alla vattendrag och sjöar av myndigheterna utifrån en skala.

I Sverige har myndigheterna, trots intentionerna i energiöverenskommelsen, inte velat undanta så många vattendrag från EU:s mål. I vattenkraftens fall är det tydligt. Hittills har runt 1300 vattendrag klassats. Av de har endast fyra procent fått ett klassificeringsundantag som kraftigt modifierat.

 EUs vattendirektiv

2021-12-22

EU:s vattendirektiv har tagits fram av EU för att skapa en likadan förvaltning av medlemsländernas vatten. Syftet är att vi ska ta hand om våra vattenresurser så att kommande generationer ska få tillgång till vatten av bra kvalitet i tillräcklig mängd.

Vatten är en gemensam resurs som inte följer de administrativa gränser som människan har skapat. Floder rinner genom flera länder på sin väg ut till havet. Sjöar ingår i omfattande vattensystem. Grundvattnet följer också bara naturens gränser. EU:s vattendirektiv slår därför fast att arbetet med vattenförvaltning behöver utgå från hur vattnet rinner, så kallade avrinningsområden. EU har delats in i 110 vattendistrikt, som avgränsas av hur vattendragen rinner utan hänsyn till administrativa gränser.

Med EU:s vattendirektiv från år 2000 finns det ett gemensamt regelverk som gäller för alla vattendistrikt i Europa. Det innebär att samma regler gäller och att alla bedömningar görs på samma sätt för att säkra en god vattenkvalitet i europeiska vatten.

Även om det var EU som införde direktivet så ingår förutom alla EU-länder även Norge i arbetet. EU:s vattendirektiv infördes i svensk lagstiftning år 2004 genom bland annat vattenförvaltningsförordningen.

 Andra EU-direktiv om vatten

2021-12-22

EU:s vattendirektiv har kompletterats med ett direktiv om grundvatten, ett om miljögifter och ett om kemiska analyser. Dessutom finns ytterligare direktiv som handlar om bland annat avloppsvatten, badvatten, Natura 2000-områden, dricksvatten, översvämning, havsmiljö och havsplanering.

 Kritik mot vattendirektivet

2021-12-22

title

Skogaholms bruk

Roland Utbult, kd, är skarpt kritisk mot vattendirektivet: det "riskerar att utradera värdefulla tillgångar såsom naturmiljöer, småskalig energiproduktion, jordbruksmark och, inte minst, kulturmiljöer vid vatten. En stor del av vårt industriella kulturarv från medeltiden och framåt är knutet till rinnande vatten och vattenkraft. Här finns lämningar och anläggningar som fortfarande fungerar, som kvarnar, sågar, hamrar och hyttor, trösklogar, flottningsanläggningar, damm- och översilningsängar."[1]

 Källor

2021-12-22

Fotnoter

Etiketter med länkar

Energi
Jordens strålningsbalans (Artikel)
Lyckat försök med fusion (Nyhet)
Kol (Artikel)
Energi (Artikel)
EU
EUs gigantiska fond (Nyhet)
Muf om EU (Nyhet)
Koldioxidlagring - CCS (Artikel)
Copernicus klimattjänst om klimatet i Europa 2020 (Nyhet)
Plastpåseskatten (Nyhet)
Elkraftsystem (Artikel)
EU: Minska utsläppen med 55% 2050 (Nyhet)
EU vill stoppa engelska TV-program (Nyhet)
EUs taxonomiförordning (Artikel)
Skogsbruket ska vara nationellt (Nyhet)
EU-parlamentariker lobbar för kärnkraft (Nyhet)
COP 26 FNs klimatkonferens 2021 (Artikel)
EU vill socialisera näringslivet (Artikel)
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022 (Artikel)
EU och klimatet (Artikel)
Solpaneler (Artikel)
Yttrandefrihet (Artikel)
Utsläppshandel (Artikel)
Naturvårdsverket (Artikel)
Kärnkraft (Artikel)
Parisavtalet (Artikel)
Järnväg och tåg (Artikel)
Energi (Artikel)
EUs utveckling (Artikel)
EU - Europeiska unionen (Artikel)
Miljö
Plast (Artikel)

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Clive Best
COP 26 FNs klimatkonferens 2021
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
Energimyndigheten: Solceller
EU - Europeiska unionen
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Geotermisk energi
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC: Översvämning
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatet sedan istiden
Klimatförändring
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Mätning av luftens temperatur
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Regn, nederbörd
Roger A. Pielke Jr.
Ryssland
Satelliter
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solceller med sällsynta jordartsmetaller
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk politik
Svenska kraftnät
Svårt att datera kolutsläpp
Tege Tornvall
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.