Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-03-12

Plast

Innehåll: Vad är plast? | 3D-skrivare | Tillsatser | Avfall | Återvinning | Förpackningsinsamling | Site Zero | Källor

Plast är ett material som används inom alla samhällsområden, t.ex. förpackningar, isolering, kläder och mycket mera. Plast varken rostar eller ruttnar och kräver därför litet underhåll. Plast är motståndskraftigt mot vatten och många kemikalier, vilket innebär minskat slitage och ökad livslängd.

 Vad är plast?

2022-03-12

Plast kommer nästan alltid från råolja. På ett oljeraffinaderi får oljan genomgå en rad olika behandlingar. Därefter delas oljan upp i mindre beståndsdelar: eten, propen, styren, och andra monomerer som ingår i plast, kan sedan skickas vidare till plastindustrin. [1]

Plast består huvudsakligen av en eller flera polymerer som blandats med tillsatser. En polymer är en stor molekyl som består av många små molekyler som bundit ihop för att skapa en lång kedja. Dessa små upprepande molekyler kallas för monomerer. Med undantag av silikoner består polymererna av organiska föreningar.

Genom att variera vilka tillsatser som används och typ av monomerer och hur lång polymerkedjan tillverkas olika typer av plast med olika egenskaper och användningsområden.

Plaster delas upp i två huvudgrupper, termo- och härdplaster. Termoplaster mjuknar vid smältning och kan formas om medan härdplaster inte kan smältas ner utan att dess kemiska struktur förstörs, detta på grund av att plasten härdas vid tillverkning. Termoplaster kan således smältas ned och formas om men inte härdplaster.

I jämförelse med andra material som trä, metall och glas är plast ett relativt sett ungt material som fick sitt genombrott i mitten av 1900-talet. Sedan dess har användningen ökat med i snitt 9 procent per år, globalt sett, och plast har idag en bred användning inom tillverkningsindustrin. År 2009 var tillverkningen 230 miljoner ton.[2]

 3D-skrivare

2022-03-12

3D-skrivare är teknik för tillverkning av tredimensionella föremål byggs upp lager på lager. Föremålen kan ha nästan vilken form eller geometri som helst och tillverkas utifrån t.ex. CAD-data, datortomografi eller andra 3D-modeller. [3]

 Tillsatser

2022-03-12

Tillsatser är ämnen som tillverkaren blandar ner i plastmassan för att göra plasten exempelvis mjuk, färgad, flamsäker, hållfast eller bakteriedödande. I en del plaster finns nästan inga tillsatser medan det i andra finns stora mängder.

Tillsatserna är till viss del rörliga inne i plasten och kan därför med tiden komma upp på plastens yta och lämna plasten. De kan då hamna på våra händer, i hushållsdammet, i luften och i våra vattendrag. En del av tillsatsämnena kan ha skadliga effekter på hälsan och miljön. Vissa ämnen kan till exempel vara hormonstörande.

PVC

Ett exempel på en sorts plast som kan innehålla tillsatser är polyvinylklorid, PVC. Det är ett vanligt plastmaterial som finns i mängder av olika prylar. Den kan vara hård eller mjuk beroende på hur mycket mjukgörande tillsatser tillverkaren har blandat ner i plastmassan. Om man låter ren PVC-plastmassa svalna blir plasten hård. Hård PVC används bland annat till vatten- och avloppsrör och till olika plastföremål som till exempel hårda plastleksaker och hushållstillbehör. Men om tillverkaren blandar ner mjukgörande tillsatsämnen i PVC-plastmassan blir plasten mjuk och böjlig. Då kan den användas i exempelvis golv, kablar, regnkläder, skor och mjuka plastleksaker. I en del PVC-plast kan så mycket som 70 procent av plasten utgöras av mjukgörande tillsatsämnen. Exempel på en grupp mjukgörare är ftalater.

Ftalater

Ftalater är en grupp ämnen som kan användas för att göra plaster och gummi mjuka och smidiga. De kan finnas i många olika sorters mjuka plast- och gummiprodukter, till exempel gymbollar, träningsmattor, badkarsmattor, trädgårdsslangar, konstläder, plastgolv, elsladdar och plasttryck på kläder. Det kan också finnas ftalater i färg och lim.

Ämnena kan läcka ut ur materialen och tas upp av kroppen. Några ftalater kan vi få i oss genom direktkontakt, om vi till exempel använder något nära kroppen som innehåller dessa ämnen. Ftalater har påträffats i analyser av blod, bröstmjölk och urin.

Alla ftalater är inte skadliga, men vissa kan påverka utvecklingen av testiklarna och göra det svårare att få barn och vissa ftalater är hormonstörande eller misstänks vara hormonstörande.

Idag är många av de skadligaste ftalaterna begränsade eller förbjudna i EU. Men om du har äldre mjukgjorda plastvaror i ditt hem, samt sådana som är tillverkade utanför EU, kan de innehålla ftalater som idag är reglerade inom EU.

För leksaker i EU är reglerna extra hårda och hälsoskadliga ftalater får inte finnas i dessa varor.[4]

 Avfall

2022-03-14

Det genereras inte mindre än 260 miljoner ton plastavfall i världen varje år, men bara 16 procent återvinns. Pyrolis är en process där man hettar upp plasten till över 300 grader utan att det finns syre eller luft med i processen. Plastmolekylerna sönderfaller och blir till gas, vax eller olja som blir värdefulla kemiska komponenter för industrin.[5]

Plastanvändningen och plastavfall har ökat i Sverige. Avfallet uppgick 2017 till omkring 1,6 miljoner ton. Det visar en rapport som tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket. Siffror för 2017 som är jämförbara med 2010 visar att plastanvändningen i Sverige har ökat med nästan 300 000 ton per år, eller nästan 30 kg mer plast per invånare och år.

Plastflöden i Sverige [6]

Typ Ton
Blandat avfall, verksamheter 791 000
Hushållen 236 000
Bygg och rivningsavfall 152 000
Utsorterad plast från verksamheter 143 000
Bygg och rivningsavfall ?

Största delen av plast som blir avfall går till energiåtervinning eller bränsle inom industrin, väldigt lite materialåtervinns och blir ny plast. Pantflaskor i plast och delar av förpackningsplasten är några kategorier som materialåtervinns.[5]

 Återvinning

2022-03-12

Plaståtervinning innebär återvinning av någon form av plast. Hur detta sker, skiljer sig från andra material som glas, metall, trä eller keramik. EU har fastställt målet att 55% av all plast ska samlas in 2030.[7]

Återvinning av plast är något som blir allt vanligare med tiden, detta för att minska miljöpåverkan och oljeberoende. Plasttillverkning konsumerar ca 4 % av all råolja att jämföra med bränsle som konsumerar 87 %. Sverige återvann, enligt PlastForum nordica 2001/7, 79 % av all plast, 17 % materialåtervanns och resterande 62 % energiåtervanns, dvs förbrändes. Enligt rapporten Ett värdebeständigt svenskt materialsystem går drygt 8,5 miljarder i materialvärde förlorade varje år när plasten bränns eller deponeras istället för att materialåtervinnas.

Materialåtervinning

Åtta procent av det svenska plastavfallet, främst förpackningar, går till materialåtervinning. [8]

Vid materialåtervinning källsorteras plasten vanligtvis (i Sverige) först av användaren för att sedan insamlas och grovsorteras. Efter det sker fraktionering, finsortering, tvättning och torkning av plasten. För att kunna använda plasten ställs stora krav på att rätt plastsort valts ut, här kan den plastklassningskod som ofta är ingjuten i plasten användas. Därefter säkerställs kvaliteten med nya tillsatser för stabilisering och blandbarhet varvid plasten kan bearbetas på nytt. Detta är enkelt att göra med termoplaster men mycket svårt att göra med gummi och härdplaster.

Processen kan bli dyr beroende på hur väl man sorterat respektive plastsort, hur gammal plasten är (plast har en begränsad teknisk livslängd) samt kostnaden för maskiner och processen i sig. Bäst lämpar sig därför spill från plastindustrin som inte blandats, inte åldrats eller haft olika tillsatser.

Man kan även mala ner polymeren och använda som fyllnadsmedel. Detta är exempelvis bra att göra med en härdplast eller gummi som annars knappt lönar sig att materialåtervinna.

Energiåtervinning

Vid energiåtervinning förbränns plasten varvid man utvinner elkraft och värme för uppvärmning. Stor vikt läggs vid minimering av utsläpp (på grund av tillsatser eller grupper i kedjan såsom klor) samt restavfall i form av aska. Ett kg råavfall ger ca 11 MJ energi vid förbränning, vilket minskar elberoendet och deponeringen. Nämnas kan att ett kg polyeten nästan är likvärdigt med ett kg råolja.[9]

 Förpackningsinsamling

2022-03-12

Regeringen har remitterat promemorian En förbättrad förpackningsinsamling - nya roller för kommuner och producenter. Remisstiden utlöpte 2022-02-07. [10]

Svenskt Producentansvar[11] har analyserat hur remissinstanserna har yttrat sig om promemorian. Den visar att 65% av remissinstanserna (106 av 164 st) stödjer förslaget att kommunerna ska ta över ansvaret för insamling av förpackningsavfall och att näringslivet ska ersätta kommunerna för detta. På flera punkter är dock remissinstanserna tydligt kritiska.

 Site Zero

2022-03-13

I Motala bygger Svensk Plaståtervinng Site Zero som kommer att återvinna alla våra producentkunders plastförpackningar och skapa cirkulära plastflöden - helt utan negativ klimatpåverkan. Första etappen kommer att stå färdig 2023. Under 2019-2023 investeras ca 1 miljard i anläggningen.

Med en ny teknologi kommer i princip all plast kunna återvinnas. Det lär inte finnas någon anläggning i världen i dag med den förmågan.

Även förpackningar bestående av sammansatta plastmaterial kommer att kunna avskiljas och återvinnas kemiskt eller bli nya kompositprodukter.

Site Zero kommer att vara klimatneutral med noll utsläpp. Anläggningen drivs av förnybar energi och den lilla del plast och övrigt avfall som inte kan återvinnas kommer kunna skickas till energiutvinning utan klimatutsläpp, så kallad CCS, Carbon Capture Storage. [12]

 Källor

2022-04-25

Fotnoter

Etiketter med länkar

Ftalater
Inga länkar
PVC
Inga länkar
Återvinning
Inga länkar
Plast
Regeringens vill minska plastsvinnet (Nyhet)
Miljö
Vattenkraft (Artikel)

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Clive Best
COP 26 FNs klimatkonferens 2021
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
Energimyndigheten: Solceller
EU - Europeiska unionen
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Geotermisk energi
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC: Översvämning
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatet sedan istiden
Klimatförändring
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Mätning av luftens temperatur
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Regn, nederbörd
Roger A. Pielke Jr.
Ryssland
Satelliter
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solceller med sällsynta jordartsmetaller
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk politik
Svenska kraftnät
Svårt att datera kolutsläpp
Tege Tornvall
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.