Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-08-09

Värmebölja

Innehåll: Historisk värme i Sverige | Årets högsta temperatur | Antal högsommardagar | Källor

I Sverige har inte värmeböljorna ökat vare sig man ser till högsta årstemperatur eller antal dagar med över 25 grader.

Värmebölja används vanligen som ett begrepp för en längre period med höga dagstemperaturer.

Vad som kan betraktas som höga dagstemperaturer varierar stort mellan olika länder och klimat. Det finns heller ingen allmänt vedertagen internationell definition av värmebölja. Även i Sverige förekommer flera olika definitioner och begrepp.

SMHIs faktablad "Värmeböljor i Sverige" lyder definitionen "en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25.0°C minst fem dagar i sträck".

 Historisk värme i Sverige

2022-08-08

2018 är den varmaste sommaren åtminstone sedan 1945 då statistiken i denna artikel började. Även sommaren 1947 var mycket varm då det nu gällande svenska temperaturrekordet sattes i Målilla med +38,0°. Värmen under 2018 började redan i maj och fortsatte en bit in i augusti. Speciellt maj och juli var mycket varma. 31,2° var det i genomsnitt som högst 2018 vid alla våra väderstationer i landet.

Även sommaren 1975 hade Sverige som helhet mycket höga absoluta maxtemperaturer. Under detta år var den genomsnittligt högsta temperaturen för alla stationer i Sverige 31,0°C. Det var en klassisk värmebölja i början av augusti som skapade detta höga medelvärde. Ytterligare några år har haft ett riksmedelvärde över 30°C. Bland andra 1994 med sin delvis rekordvarma julimånad, 2014 då det var riktigt varmt i slutet av juli och början av augusti samt 2018 och 2019.

 Årets högsta temperatur

2022-08-09

title

Skillnad mellan 1991-2020 och 1961-1990 av årets högsta temperatur, Värmebölja SMHI

Enligt klimatmodellerna ska temperaturen stiga mer i norr än i söder. Det får inte stöd i SMHIs klimatstatistik. Inte heller visar den på mer värmeböljor.

Om man jämför perioderna 1991-2020 med 1961-1990 så har medelvärdet av årets högsta temperatur stigit något i Götaland och upp längs ostkusten. I övrigt är den oförändrad eller något lägre.

Det år som har högst uppmätta genomsnittliga maxtemperatur för landet som helhet är 1947 med 31,9° följt av 2018 med 31,2°, jämför stapeldiagram nedan. Vi kan inte se att årets högsta temperatur har förändrats i Sverige som helhet, under den studerade perioden, även om sommaren 2018 var ovanligt varm.

 Antal högsommardagar

2022-08-09

Högsommardagar är dagar med maximitemperatur under dygnet på 25,0°C eller högre.

I stora delar av Götaland och Svealand samt i sydostligaste Norrland kan man räkna med drygt 15 högsommardagar i genomsnitt lokalt över 20. I nordvästra Norrland har man i medeltal knappt 5 sådana per år.

Om man ser till förändringen från perioden 1961-1990 till 1991-2020 så har antalet högsommardagar ökat i Götaland, östra Svealand och sydöstra Norrland. I övrigt är antalet i stort sett oförändrat.

 Källor

2022-08-08

Mer att läsa

Värmebölja
Inga länkar
SMHI
SMHI
Mätning av luftens temperatur
Moln
Översvämning

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - Socialfonden
EU - svenska ordförandeskapet
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatet sedan istiden
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solceller med sällsynta jordartsmetaller
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska kraftnät
Svårt att datera kolutsläpp
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.