Höga vattennivåer och kraften hos framforsande vatten kan orsaka stora skador på bebyggelse och infrastruktur. Globalt sett är översvämningar en av de stora naturkatastrofer som årligen orsakar flest dödsoffer och störst ekonomisk skada.

I Sverige är vi relativt förskonade från sådana stora översvämningskatastrofer och dödsfall i samband med översvämningar är här mycket sällsynta. De materiella skadorna och kostnaderna för samhället till följd av översvämningar är dock betydande.

SMHI har en förteckning över kända översvämningar och höga flöden i Sverige. Sammanställningen bygger på den information om översvämningar som finns på SMHI och urvalet har påverkats av vilken dokumentation som finns tillgänglig. [1]

En högre lufttemperatur ökar upptaget av vatten vilket resulterar i mer regn.

Årsnederbörden Observatorilunden, Miljöbarometern, Stockholms stad

SMHIs mätningar i Stockholm visar dock inte på mer nederbörd. Tidsserien visar att variationen i nederbörd varierar stort från år till år. Medelvärdet för referensnormalperioden 1961-1990 var 539 mm för denna mätstation. Medelvärdet för den efterföljande perioden 1991-2020 är 547 mm. Förändring i årsnederbörd mellan de två 30-årsperioderna är således mycket liten (+1,3 %).