Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-11-11

Temperaturmätning

Innehåll: Termometrar | Kalibrering | Historik | Miljökrav | Problem vid mätning | Källor

Luften och havens temperatur har mätts under lång tid. Metoderna har varierat. Det gör det svårt att jämföra från olika platser och tider.

 Termometrar

2022-10-28

Termometrar finns av en rad utförande för olika tillämpningsområden. Mätningen bygger oftast på att en vätska eller metall utvidgar sig vid uppvärmning.

Exempel på sådana termometrar är sprit- och kvicksilvertermometern, samt bimetalltermometern där två olika metaller med olika längdutvidgningskoefficienter kan utnyttjas för att mekaniskt påverka en visare. Elektroniska termometrar bygger oftast på att ledningsförmågan (konduktiviteten) hos metaller ändras vid ändrad temperatur. Detta kan enkelt mätas med ett instrument som mäter spänningsförändringen över känselkroppen. Slungtermometer är ett meteorologiskt instrument för noggrann mätning av lufttemperatur.

Kvicksilvertermometer kan inte användas under ca -38 °C, då fryser kvicksilver till fast tillstånd. Tallium (Tl) sänker kvicksilvrets fryspunkt och har därför använts som tillsats i kvicksilvertermometrar för låg temperatur. Med 8,5 % Tl kan -60 °C nås. För mätning av ännu lägre temperatur används sprittermometer där kvicksilvret ersatts med etanol, som fryser först vid ca -114 °C.

Kvicksilvers kokpunkt, ca 356 °C, sätter en gräns för de högsta temperaturer som en kvicksilvertermometer kan mäta. För mätning av högre temperaturer än så kan man övergå till mätning med strålningspyrometer m fl metoder.

 Kalibrering

2022-10-28

Termometrar måste kalibreras dvs jämföras med metoder som fastställer att mätvärdet överensstämmer med en angiven skala. Det kan ske genom vattens smält- och kokpunkter vid angivet lufttryck. Numera används de definierande punkterna i den internationella temperaturskalan från 1990.

 Historik

2022-11-11

Termometrar började användas redan på 1600-talet, och de äldsta kända temperaturmätningarna i Sverige är från Uppsala år 1722. Under 1800-talet och under större delen av 1900-talet utfördes temperaturobservationer till största delen genom avläsning av kvicksilver- och sprittermometrar. Vid automatiseringen av väderstationer i mitten av 1990-talet och avvecklingen av kvicksilvertermometrar vid övriga stationer i början av 2000-talet installerades elektronisk mätutrustning. [1]

 Miljökrav

2022-11-11

Det kan vara stora temperaturskillnader inom luftskiktet närmast marken beroende på den underliggande markytans egenskaper. Exempelvis uppvärms luften vid soligt väder på sommaren betydligt mer över torr sandmark än över en fuktig och gräsbevuxen markyta.

Temperaturen påverkas också av om marken lutar kraftigt och av hus eller träd i närheten.

För att få så enhetliga mätningar som möjligt mäter man därför temperaturen om möjligt på en öppen plan plats där marken är täckt med kort gräs och på en höjd av 1,5-2 m över marken.

För att termometern ska ange luftens temperatur så bra som möjligt måste den skuggas för solen. Ett mätinstrument som värms upp av solens strålning visar för hög temperatur. Ett vanligt missförstånd är att temperaturmätningen ska utföras på en plats som befinner sig i skugga. Så är det inte, utan det är endast själva termometern som ska vara skyddad mot sol.

Termometern måste också skyddas mot nederbörd. När vatten på termometern avdunstar visar den för låg temperatur. [2]

 Problem vid mätning

2022-10-28

Statistiska fel. Vid analys av insamlade uppgifter används olika regressionstekniker

Proxydata är data som indirekt ger en uppfattningen om temperaturen när säker mätning med temperatur inte var möjlig.

Modelldata. När uppgifter från en plats saknas beräknas temperaturen med hjälp av närliggande mätningar.

Varma tätorter. Jordens befolkning har ökat enormt under de senaste 100 åren främst genom utvidgning av tätorter där en stor del av mätningarna sker. Det har lett till högre temperaturer på dessa platser som trots att de täcker en mindre del av jorden får stor inverkan på den globala temperaturen.

Havstemperaturen har tidigqre mätts från fartyg. Den metoden används fortfarande med kompletterats med bojar som mäter temperaturen från ytan till ca 2000 meter djup. Resultaten från bojerna avviker markant från fartygsmätningarna.

Äldre mätvärden av marktemperaturen modifieras ofta utan tydlig redovisning. Motivet kan vara ett rapporterade värden inte stämmer med förväntat värde. Ändringarna är ofta till högre temperatur och förklarar en betydande del av den registrerade globala temperaturökning, vilket framgår av skillnaderna mellan markmätningar och mätningar med ballonger och satelliter. [3]

Satellitmätning sker med hjälp av flera satelliter och instrumenten har utvecklats successivt. Satelliternas banor ändras också efter tid. Det måste kompenseras med olika metoder och valideringar. forskare kommer också till olika resultat utifrån samma mätningar.

 Källor

2022-10-28

Fotnoter

1) Hur mäts lufttemperatur?, SMHI (2021-09-27)
2) Hur mäts lufttemperatur?, SMHI (2021-09-27)
3) Mer att läsa
Temperatur
Climate Action Tracker
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur
Global temperatur 1750-1900
Berkelay Earth
Jetströmmar
Temperatur
Climate4you: Oktober 2022
Iskärnor

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Elsa Widding
Elskatten
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - klimattullar
EU - Socialfonden
EU - statsstödsregler
EU - svenska ordförandeskapet
EU hållbart näringsliv
EU i Sverige
EU och klimatet
EU om byggnader
EU-kommissionen
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Formas
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Gaskraftverk
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Iskärnor
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatmodellerna överskattar koldioxidens påverkan
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Klimatstatistik
Klimatupplysningen
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Kärnkraft - SMR
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Ozon
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska klimatmålen
Svenska klimatpolitiska handlingsplanen
Svenska kraftnät
Sällsynta jordartsmetaller
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utredningen Rätt för klimatet
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Väder
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
WEF - World Economic Forum
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Öknar
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

htm