Nyheter

Textsök

Innehåll

Logga in

  Klimatfakta.info

2022-12-11

Gaskraftverk

Innehåll: Sverige | El och värme | Källor |

Naturgas står för en fjärdedel av världens produktion av el. Nya fyndigheter och nya metoder ökar tillgången på gas. Svenska stadsnät får gas från Danmark.

Gaskraftverk bränner naturgas för att koka upp vatten som sedan driver en ångturbin.

Naturgas innehåller inte lika mycket föroreningar som kol och olja, men bidrar till växthuseffekten genom att släppa ut koldioxid vid förbränningen. Nya fyndigheter och metoder för utvinning gör att gasen blir alltmer populär som ett sätt att generera el.

Gas står idag för nästan en cirka en fjärdedel av världens elproduktion och används allt mer. Nya fyndigheter och nya metoder för att utvinna gas har gjort flera länder självförsörjande. Gas kan också transporteras i ledningar och pipelines vilket minskar kostnaden och ökar tillgängligheten.

Sverige

I Sverige finns det stadsgasnätet i flera städer. Gasen består då ofta av en blandning av biogas och naturgas. Omkring 27 000 hushåll är anslutna till det västsvenska gasnätet. Drygt 12 500 av dessa hushåll använder gas för uppvärmning.

Gasen står endast för enstaka procent i Sverige. El produceras i kraftvärmeverk i Malmö och Göteborg som idag drivs av naturgas importerat via ledning från Danmark. En del av denna gas används även inom industrin vid olika tillverkningsprocesser.

Gas transporteras antingen i tankar i flytande form eller i ledningar. I Sverige finns ett mindre nät med pipelines som förser städer i sydvästra delen av landet med naturgas från Danmark.

Vattenfall har nio gaskraftverk.

El och värme

Gasen uppfyller de krav som ställs på det framtida energisystemet - den är möjlig att planera, garanterar effekt och bidrar till ett helt förnybart energisystem.

Andelen icke-planerbar elproduktion i energisystemet ökar. Energisystemet behöver kunna hantera ökade behov. Gasen bidrar med flera olika energisystemtjänster, som exempelvis planerbar elproduktion, möjlighet att lagra el-överskott som gas via Power-to-gas och ökad inhemsk storskalig energiproduktion.

Gastekniker, såsom gasturbiner och gasmotorer, kan startas upp snabbt, nå hög effekt och har därmed stor potential att fungera som balanskraft och även som reservkraft, det vill säga som en försäkring mot effektbrist. De klarar också industrins krav på leveranssäkerhet.

Källor

Mer att läsa

Naturgas
Inga länkar
Gaskraftverk
Inga länkar
Metan
Inga länkar

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
CGN - China General Nuclear Power Group
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Elmarknadsdesign
Elsa Widding
Elskatten
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - hållbart näringsliv
EU - klimattullar
EU - Parlamentet och rådet
EU - Socialfonden
EU - statsstödsregler
EU - svenska ordförandeskapet
EU - Val till parlamentet runt 9 maj 2024
EU i Sverige
EU och klimatet
EU om byggnader
EU-kommissionen
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Formas
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Gaskraftverk
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Iskärnor
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Klimatstatistik
Klimatupplysningen
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Kärnkraft - SMR
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Ozon
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska klimatmålen
Svenska klimatpolitiska handlingsplanen
Svenska kraftnät
Sällsynta jordartsmetaller
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
Tyskland
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utredningen Rätt för klimatet
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Väder
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
WEF - World Economic Forum
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Öknar
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com