Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-08-21

Strålning

Innehåll: Elektromagnetisk strålning | Termisk strålning | Röntgenstrålning | Partikelstrålning | Joniserande strålning | Källor

Strålning är både vågor och partiklar. En viss kunskap är nödvändiga för att förstå grunderna om klimatförändringen och kärnkraft.

Strålning (även radiation) är överföring av energi i form av vågor eller partiklar. Det finns tre former av strålning:

  • Elektromagnetisk strålning består av vågor av ett elektriskt fält och ett magnetiskt fält. Exempel är synligt ljus, mikrovågsstrålning, infraröd strålning, röntgenstrålning och gammastrålning.
  • Partikelstrålning är strålning av partiklar. Exempel är alfastrålning, betastrålning och neutronstrålning.
  • Gravitationsstrålning är krusningar i krökningen av rumstiden som från källan utbreder sig som vågor. Foton är det elektromagnetiska fältets minsta energimängd som kan överföras av elektromagnetisk strålning.

 Elektromagnetisk strålning

2022-08-21

Elektromagnetisk strålning är strålning i form av vågor, som består av ett elektriskt fält och ett magnetiskt fält. Exempel på elektromagnetisk strålning av olika våglängd är synligt ljus, mikrovågsstrålning, infraröd strålning, röntgenstrålning och gammastrålning.

Elektromagnetiska strålningen har olika frekvenser, eller våglängder. De kan indelas i

  • Radiovågor (våglängderna kan vara kilometerlånga)
  • Mikrovågor
  • Infrarött ljus
  • Synligt ljus
  • Ultraviolett ljus
  • Röntgenstrålning
  • Gammastrålning (pikometerlånga våglängder)

Foton är det elektromagnetiska fältets energikvantum, den minsta energimängd som kan överföras av elektromagnetisk strålning.

Vissa observationer förstås bäst om ljuset uppfattas som en vågrörelse, och andra om ljuset uppfattas som en partikelström. [1]

Det är den elektromagnetiska strålningen som är av intresse för klimatet.

 Termisk strålning

ändringsdatum

Termisk strålning, värmestrålning, är den elektromagnetiska strålning, som en kropp emitterar p.g.a. sin
temperatur.

Elektromagnetisk strålning uppstår när en laddning, dvs ett elektriskt och magnetiskt fält, rör sig. Vid långsammare svängning (frekvens) strålar värme, vid snabbare svängning strålar ljus. Det som inte har en laddning avger heller inte någon strålning.

I en kropp svänger atomerna runt sina jämviktslägen genom förskjutningar mellan atomkärnan (positivt laddad) och omgivande elektroner (negativt laddade). Svängningen skapar elektromagnetiskt fält i kroppen. (Enligt Maxwells ekvationer [2])

När en kropp uppvärms svänger det elektromagnetiska fältet snabbare och får större amplitud. Fältet sprids inom kroppen. När det når ytan fortsätter det ut i omgivningen. Kroppen avger då värmestrålning. Det är alltså atomernas vibration i materialet som skapar värmestrålningen. [3]

Stefan-Boltzmans lag[4] säger att utstrålningen från en kropp är proportionell mot temperaturen upphöjt till 4 (T*T*T*T).

S= e*k*T^4
S är utstrålad effekt
k är en konstant
e är emissivitet (värde mellan 0 och 1)
T är temperaturen

Stefan Boltzmanns lag i dess grundform gäller för hur strålningen ser ut vid jämvikt i ett ihåligt utrymme. Max Planck räknade ut spektralfördelningen, d.v.s. intensiteten för varje våglängd.

Det finns ingen teori som säger att värmestrålningen inne i ett material ska vara samma som värmestrålningen i en ihålig låda. Det är inte säkert att strålningen inne i ett material är proportionellt mot temperaturen upphöjt till 4. Det kan mycket väl finnas andra komponenter som är proportionella mot temperaturen upphöjt till ett, två eller tre.

Idag "hanterar" man detta genom att säga att emissiviteten[5], dvs hur mycket av inkommande strålning som reflekteras, kan variera beroende på material, våglängd och temperatur. Man har helt enkelt skaffat en godtycklig korrektionsfaktor.

Det fungerar inte att göra så om man har fel temperaturberoende (utstrålningen bara beror av temperaturen upphöjt till 4). Om temperaturberoendet är fel så kommer man att få fel resultat för utstrålningen när man använder Stefan Boltzmanns lag.

 Röntgenstrålning

2022-08-21

Röntgenstrålning är en typ av fotonstrålning, det vill säga joniserande elektromagnetisk strålning med kort våglängd (cirka 0,01-10 nm) och höga fotonenergier (100 eV - 100 keV).

De kortare våglängderna förmår tränga igenom en människokropp, bättre genom vävnad än genom ben, vilket gör denna strålning lämplig att använda inom till exempel sjukvården för röntgenundersökningar.[6]

 Partikelstrålning

2022-08-21

Partikelstrålning är en form av joniserande strålning som har massa och består av ett flöde av antingen atomer eller delar av atomer. Exempel på partikelstrålning är alfa- , beta-, och neutronstrålning.

 Joniserande strålning

2022-08-21

Joniserande strålning är ett samlingsbegrepp på strålning som har förmågan att slå ut elektroner ur atomer som den kolliderar med, vilket förvandlar atomerna till joner. Joniserande strålning kan antingen vara elektromagnetisk strålning (ultraviolett, röntgen-, och gammastrålning) eller partikelstrålning (energirika elektroner, protoner med mera som har en energi på några elektronvolt).

Joniserande strålning är en naturlig miljöfaktor som funnits sedan jorden bildades. All utveckling på jorden av t.ex. liv har alltså skett i en miljö med joniserande strålning.

Radioaktiva substanser avger joniserande strålning. Begreppet "radioaktiv strålning" är missvisande och bör inte användas.[7]

 Källor

2022-08-21

Fotnoter

Etiketter med länkar

Strålning
Jordens strålningsbalans (Artikel)
Foton (Artikel)
Upparbetning av kärnkraftsbränsle (Artikel)
Växthusgaser (Artikel)
Elektromagnetisk strålning
Inga länkar
Partikelstrålning
Inga länkar
Gravitationsstrålning
Inga länkar
Foton
Foton (Artikel)

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Clive Best
COP 26 FNs klimatkonferens 2021
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
Energimyndigheten: Solceller
EU - Europeiska unionen
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Geotermisk energi
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC: Översvämning
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatet sedan istiden
Klimatförändring
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Mätning av luftens temperatur
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Regn, nederbörd
Roger A. Pielke Jr.
Ryssland
Satelliter
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solceller med sällsynta jordartsmetaller
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk politik
Svenska kraftnät
Svårt att datera kolutsläpp
Tege Tornvall
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.