Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-01-06

Atmosfären

Innehåll: Troposfären | Stratosfären | Mesosfären | Termosfären | AR6 | Källor

Jordens atmosfär är de gaser som omsluter jorden och hålls kvar av jordens gravitationskraft.

title

Atmosfären skyddar livet på jorden genom att absorbera skadlig ultraviolett strålning från solen och kosmisk strålning från rymden och även genom att minska temperaturskillnaderna mellan dag och natt samt att höja medeltemperaturen på jorden.

Atmosfären tunnas gradvis ut i rymden. Inom rymdfarten definieras rymden som 100 km ovanför havsnivå. Spår av atmosfären finns till ungefär 1 000 km höjd.

Atmosfärens volym består, exkl vattenånga, av 78 % kväve, 21 % syre, 1 % argon, 0,04 % koldioxid och 0,01 % andra gaser. Tillsammans utgör de mer än 99,9% av atmosfären. Denna gasblandning kallas allmänt för luft.

Vattenånga utgör normalt 1 till 4 procent av luften, men varierar stort beroende på tid på dygnet, årstid, klimat, temperatur och höjd.

I höjdled delas atmosfären upp i

  • Troposfären (0 - 11 km)
  • Stratosfären (11 - 55 km)
  • Mesosfären (55 - 85 km)
  • Termosfären (85 - 600 km)

 Troposfären

2022-01-06

Troposfären når i medeltal 11 km över jordytan, 7 km vid polerna och 17 km vid ekvatorn och innehåller omkring 80 % av atmosfärens gaser. Temperaturen minskar med höjden. I troposfären blandas luften livligt vertikalt på grund av att varm luft stiger uppåt där temperaturen är lägre, däremot blandas luften mycket lite mellan norra och södra halvklotet. Blandningen mellan troposfären och stratosfären är också liten. Allt väder äger rum i troposfären, och nästan alla moln finns i troposfären.

 Stratosfären

2022-01-06

Temperaturen ökar i höjdled till skillnad mot i troposfären. Detta beror på att ozonlagret i mitten av stratosfären absorberar ultraviolett ljus och den övre delen av stratosfären absorberar mer energirik kosmisk strålning. Luften blandas mycket mindre vertikalt i stratosfären eftersom temperaturens stigning med höjden hämmar stigningen hos eventuell varmluft. I stratosfären förekommer ibland pärlemormoln.

 Mesosfären

ändringsdatum

I Mesosfären avtar återigen temperaturen med höjden. Mesopausen, dvs i området mellan Termosfären och Mesosfären, är atmosfärens kallaste område. Mesopausen är allra kallast under sommaren. Det är också då som det kan bildas nattlysande moln på omkring 85 km höjd.

 Termosfären

2022-01-06

Från mesopausen och några tiotals km upp ökar temperaturen snabbt med höjden. Hur mycket temperaturen stiger beror på hur aktiv solen är. Denna känslighet för solaktiviteten beror på att luften på dessa höga höjder effektivt absorberar röntgen och extremt kortvågig UV-strålning (<170 nm) från solen. Energin från solen sätter snabbt fart på atmosfären och vid hög solaktivitet kan temperaturen vara långt över 1500oC i de övre delarna av termosfären.

 AR6

2022-10-20

I IPCCs rapport AR6 behandlas atmosfärens temperatur i kapitel 2.

PETM Paleocene Eocene thermal maximum. Period: 55.9-55.7 MA. En geologiskt snabb, stor uppvärmningshändelse i början av eocen när en stor puls av kol släpptes ut till havs-atmosfärsystemet, vilket minskade havets pH och syrehalt. Landlevande växt- och djursamhällen förändrades utrotade och tropiska korallrev minskade. DeepMIP-sammansättningen och artfördelningen skiftade mot polen. Många djuphavsarter gick

Temperaturer från det djupa förflutna (65 Ma till 8 ka)

Denna bedömning av paleo-referensperioderna bygger på studier baserade mestadels eller helt på indirekt observation bevis från geologiska arkiv snarare än rekonstruktioner som förlitar sig mer på modellerade parametrar och de som baseras på djuphavstemperaturer.

Till skillnad från AR5 ingår inte temperaturuppskattningar från klimatmodeller i de bedömda värdena för paleoreferensperioder i detta kapitel.

AR5
AR5 drog slutsatsen att den rekonstruerade GMST under PETM var 4°C-7°C varmare än pre-PETM medelklimat (lågt konfidens), och att EECO och MPWP var 9°C-14°C och 1,9°C-3,6 °C varmare än förindustriellt respektive (medelkonfidens).

GMST under LIG bedömdes till 1°C-2°C varmare än förindustriellt (medium konfidens), medan SROCC minskade intervallet till 0,5°C-1,0°C varmare, men angav ingen konfidensnivå.

AR5 drog vidare slutsatsen att det var mycket troligt att LGM var 3°C-8°C kallare än förindustriellt, och sannolikt att den maximala hastigheten för global uppvärmning under den efterföljande deglacialperioden var 1°C-1,5°C kyr-1

Nytt
För PETM överensstämmer nya rekonstruktioner med de som bedömts av AR5. En stor ny sammanställning av proxytemperaturdata analyserade med hjälp av flera statistiska tillvägagångssätt indikerar att GMST var 10°C-25°C (90 % intervall) varmare än 1850-1900, eller cirka 5°C varmare i förhållande till tillståndet före PETM.

En relaterad syntesstudie uppskattar också att PETM värmdes upp med 5°C. En nyligen sammanställd bentisk isotopsammanställning transformerad till GMST baserat på formuleringen av Hansen et al. (2013c), och justerad till 1850-1900 genom att lägga till 0,36°C, visar en ökning av GMST med cirka 10°C under PETM.

Detta återspeglar den förväntade högre variabiliteten på enstaka platser som användes för att skarva samman den sammansatta tidsserien, jämfört med den globalt genomsnittliga sammansatta tidsserien av Zachos et al. (2008). Den senare användes ursprungligen av Hansen et al. (2013c) för att rekonstruera GMST, och är den föredragna representationen av de globala genomsnittliga bottenvattenförhållandena, trots dess mindre väl förfinade kronologi.

 Källor

2022-10-31

Mer att läsa

Vattenånga
Vattenånga
Växthuseffekten
Växthusgaser
Ultraviolett strålning
Inga länkar
Troposfären
Inga länkar
Kosmisk strålning
Inga länkar
Stratosfären
Inga länkar
Termosfären
Inga länkar
Mesosfären
Inga länkar

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - Socialfonden
EU - svenska ordförandeskapet
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatet sedan istiden
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solceller med sällsynta jordartsmetaller
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska kraftnät
Svårt att datera kolutsläpp
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.