2022-12-16
Berner RA, Kothavala Z (2001) GEOCARB III: A revised model of atmospheric CO2 over Phanerozoic time IGBP PAGES and World Data Center for Paleoclimatology, Paleoclimatology Program, Boulder CO, USA
Wrightstone publicerar en intressant bild med upphovsbeskrivningen "Berner RA, Kothavala Z (2001) GEOCARB III: A revised model of atmospheric CO2 over Phanerozoic time IGBP PAGES and World Data Center for Paleoclimatology, Paleoclimatology Program, Boulder CO, USA". Tyvärr kan jag inte hitta detta dokument på nätet. Många refererar till den, men utan tillgång till källan kan jag inte bedöma dess grunder,
https://inconvenientfacts.xyz/blog/f/statement-to-the-pa-environmental-resources-energy-committee
Bilden finns inte i Geocarb III: A Revised Model of Atmospheric CO2 over Phanerozoic Time, https://earth.geology.yale.edu/~ajs/2001/Feb/qn020100182.pdf
Den nuvarande atmosfäriska koncentrationen av CO2 är den högsta på 14 miljoner år. Koncentrationerna av CO2 i atmosfären var så höga som 4 000 ppm under den kambriska perioden för cirka 500 miljoner år sedan, då koncentrationen var 20 gånger högre än idag, och så låg som 180 ppm under de senaste två miljoner årens kvartära glaciation. Rekonstruerade temperaturrekord för de senaste 420 miljoner åren indikerar att atmosfäriska CO2-koncentrationer nådde en topp vid ~2 000 ppm under devonperioden (~400 Ma) och återigen under triasperioden (220-200 Ma) och var fyra gånger nuvarande nivåer under juraperioden period (201-145 Ma). [1]
Vid tider av superkontinentbildning (vid 2,5 miljarder, 2,1 till 1,8 miljarder och 1,0 miljarder till 900 miljoner år sedan), var det totala antalet vulkaner begränsat. Denna relativa brist på vulkaner resulterade i låga utsläpp av växthusgasen koldioxid (CO2). Detta bidrog till låga yttemperaturer och omfattande nedisningar.
Däremot förekom höga utsläpp av CO2 från många vulkaner vid tider av kontinental upplösning, vilket ledde till maximal spridning och subduktion av havsbotten (vid 2,3 till 1,8 miljarder, 1,7 till 1,2 miljarder och 800 till 500 miljoner år sedan). oceaniska åsar och öbågar. Den atmosfäriska växthuseffekten förstärktes, värmde upp jordens yta och glaciation saknades. [2]
I IPCCs rapport AR6 behandlas atmosfärens temperatur i kapitel 2.
2. Changing State of the Climate System
2.2 Changes in Climate Drivers
2.2.3 Well-mixed Greenhouse Gases (WMGHGs)
2.3 Changes in Large-scale Climate
2.3.1 Atmosphere and Earth's Surface
2.3.1.1 Surface Temperatures
2.3.1.1.1 Temperatures of the deep past (65 Ma to 8 ka)
Ordförklaringar
EECO. Early Eocene Climatic Optimum, 56-47.8 miljoner år fvt
GMST. Global mean surface temperature, Genomsnittlig global yttemperatur
LIG. Last Interglacial
MPWP. Mid-Pliocene Warm Period. 3.3 to 3.15
PETM. Paleocene-Eocene Thermal Maximum. 55.9-55.7 miljoner år fvt
SROCC. Special Report on the Ocean and Cryosphere. IPCC-rapport
Bedömning av paleo-referensperioderna bygger på studier som till största delen eller helt och hållet baseras på indirekta observationer från geologiska arkiv (d.v.s. proxy-register) snarare än rekonstruktioner som i högre grad bygger på modellerade parametrar och de som bygger på djuphavstemperaturer. [3]
Till skillnad från AR5 ingår inte temperaturuppskattningar från klimatmodeller i de bedömda värdena för paleoreferensperioder i detta kapitel.
AR5 drog slutsatsen att den rekonstruerade GMST under PETM var 4°C-7°C varmare än pre-PETM medelklimat (lågt konfidens), och att EECO och MPWP var 9°C-14°C och 1,9°C- 3,6°C varmare än förindustriellt respektive (medellång konfidens).
GMST under LIG bedömdes till 1°C-2°C varmare än förindustriellt (medium konfidens), medan SROCC minskade intervallet till 0,5°C-1,0°C varmare, men angav ingen konfidensnivå.
AR5 drog vidare slutsatsen att det var mycket troligt att LGM var 3°C-8°C kallare än förindustriellt, och sannolikt att den maximala hastigheten för global uppvärmning under den efterföljande deglacialperioden var 1°C-1,5°C kyr - 1.
----- Under omarbetning -----
PETM Paleocene Eocene thermal maximum. Period: 55.9-55.7 MA[4]. En geologiskt snabb, stor uppvärmningshändelse i början av eocen när en stor puls av kol släpptes ut till havs-atmosfärsystemet, vilket minskade havets pH och syrehalt. Landlevande växt- och djursamhällen förändrades utrotade och tropiska korallrev minskade. DeepMIP-sammansättningen och artfördelningen skiftade mot polen. Många djuphavsarter gick
Temperaturer från det djupa förflutna (65 Ma till 8 ka)
Denna bedömning av paleo-referensperioderna bygger på studier baserade mestadels eller helt på indirekt observation bevis från geologiska arkiv snarare än rekonstruktioner som förlitar sig mer på modellerade parametrar och de som baseras på djuphavstemperaturer.
Till skillnad från AR5 ingår inte temperaturuppskattningar från klimatmodeller i de bedömda värdena för paleoreferensperioder i detta kapitel.
AR5
AR5 drog slutsatsen att den rekonstruerade GMST under PETM var 4°C-7°C varmare än pre-PETM medelklimat (lågt konfidens), och att EECO och MPWP var 9°C-14°C och 1,9°C-3,6 °C varmare än förindustriellt respektive (medelkonfidens).
GMST under LIG bedömdes till 1°C-2°C varmare än förindustriellt (medium konfidens), medan SROCC minskade intervallet till 0,5°C-1,0°C varmare, men angav ingen konfidensnivå.
AR5 drog vidare slutsatsen att det var mycket troligt att LGM var 3°C-8°C kallare än förindustriellt, och sannolikt att den maximala hastigheten för global uppvärmning under den efterföljande deglacialperioden var 1°C-1,5°C kyr-1
PETM varmare
För PETM överensstämmer nya rekonstruktioner med de som bedömts av AR5. En stor ny sammanställning av proxytemperaturdata analyserade med hjälp av flera statistiska tillvägagångssätt indikerar att GMST var 10°C-25°C (90 % intervall) varmare än 1850-1900, eller cirka 5°C varmare i förhållande till tillståndet före PETM.
En relaterad syntesstudie uppskattar också att PETM värmdes upp med 5°C. En nyligen sammanställd bentisk isotopsammanställning transformerad till GMST baserat på formuleringen av Hansen et al. (2013c), och justerad till 1850-1900 genom att lägga till 0,36°C, visar en ökning av GMST med cirka 10°C under PETM.
Detta återspeglar den förväntade högre variabiliteten på enstaka platser som användes för att skarva samman den sammansatta tidsserien, jämfört med den globalt genomsnittliga sammansatta tidsserien av Zachos et al. (2008). Den senare användes ursprungligen av Hansen et al. (2013c) för att rekonstruera GMST, och är den föredragna representationen av de globala genomsnittliga bottenvattenförhållandena, trots dess mindre väl förfinade kronologi.
Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
CGN - China General Nuclear Power Group
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Elmarknadsdesign
Elsa Widding
Elskatten
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - hållbart näringsliv
EU - klimattullar
EU - Parlamentet och rådet
EU - Socialfonden
EU - statsstödsregler
EU - svenska ordförandeskapet
EU - Val till parlamentet runt 9 maj 2024
EU i Sverige
EU och klimatet
EU om byggnader
EU-kommissionen
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Formas
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Gaskraftverk
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Iskärnor
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Klimatstatistik
Klimatupplysningen
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Kärnkraft - SMR
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Ozon
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska klimatmålen
Svenska klimatpolitiska handlingsplanen
Svenska kraftnät
Sällsynta jordartsmetaller
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
Tyskland
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utredningen Rätt för klimatet
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Väder
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
WEF - World Economic Forum
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Öknar
Översvämning
Översvämning
Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt,
hibratt@gmail.se