Elcertifikat

⇑ Subvention av förnybar el

Elcertifikatsystemet infördes den 1 maj 2003 med syftet att öka elproduktion från förnyelsebara energikällor och torv i Sverige. Sedan 2012 är marknaden gemensam för Sverige och Norge. Målsättningen är att gemensamt med Norge öka produktionen av förnybar el med 46,4 TWh före 2030.

Elcertifikatsystemet innebär att producenterna av förnyelsebar el får elcertifikat av staten, som de sedan säljer vidare till kvotpliktiga. En megawattimme el från förnyelsebara energikällor motsvarar ett elcertifikat.

⇑ Kvotplikt

Enligt lagen utgörs kvotpliktiga av:

• Elleverantörer som levererar el till elanvändare
• Elanvändare i den utsträckning som de använt el som de själva har producerat, importerat eller köpt på den nordiska elbörsen
• Elintensiva företag

Dessa kvotpliktiga företag är skyldiga att köpa in ett visst antal elcertifikat, som bestäms av hur stor deras totala elleverans/elanvändning är. Om en elleverantör till exempel säljer 1 000 megawattimmar el och kvoten för året ligger på 15 procent, måste elleverantören köpa in 150 elcertifikat.

När leverantörerna köper elcertifikat för att möta kvotplikterna, drar de på sig extra kostnader, vilka betalas av konsumenterna via deras elräkningar. Samtidigt som elcertifikaten innebär en kostnad för leverantörer och konsumenter får producenter av förnyelsebar el en extra intäkt när de säljer sina certifikat. På så vis stimulerar elcertifikatsystemet produktionen av el från förnyelsebara energikällor.

⇑ Marknadspris

Elcertifikaten handlas på en marknad och prissätts enligt den grundläggande principen om utbud och efterfrågan. Om det produceras lite el från förnyelsebara energikällor minskar utbudet av elcertifikat. Därmed stiger också priset på dessa certifikat. Det blir då mer lukrativt att producera el från förnyelsebara energikällor vilket kommer att stimulera fler producenter att öka sin förnyelsebara elproduktion. [1]

Prisutveckling elcertifikat, Ekonomifakta