| Klimatfakta.info |
2023-02-26
I Tyskland dominerar den gröna rörelsen energipolitiken med avveckling av kärnkraft som prioriterat mål. Omställningen har lett till höjda elpriser. Tyskland har näst dyrast elpriserna efter Danmark.
Innehåll: Gröna omställningen | Synen på kärnkraft | Prisutvecklingen | Priser | Källor
Publ 2023-02-26
Den gröna omställningen, "Grüne Wende", är en omställning till ett mer hållbart och ekologiskt samhälle. Begreppet används främst av den tyska gröna rörelsen.
Grüne Wende innebär en övergång till ett samhälle baserat på fossilt bränsle, förnybar energiproduktion, främjande av cirkulär ekonomi och återvinning, minska användningen av kemikalier och bekämpningsmedel, främja ekologiskt jordbruk och skydda biologisk mångfald.
Det är en bred rörelse som syftar till att göra samhället mer anpassat till klimatförändringar och miljöförstöring.
Publ 2023-02-26
De tre återstående tyska kärnkraftverken var ursprungligen planerade att gå off-line i slutet av 2022. [1] På grund av energikrisen förlängde den tyska koalitionsregeringen villkoren till mitten av april. Tyskland är nu helt beroende av andra energikällor för att möta sitt energibehov.
Inom den gröna rörelsen finns det en tendens att vara negativt inställd till kärnkraft, eftersom många gröna aktivister anser att kärnkraft är en farlig och icke-hållbar energikälla. De gröna förespråkar i stället förnybara energikällor som sol, vind, vatten och geotermisk energi, som de anser vara säkrare, mer hållbara och mindre riskfyllda än kärnkraft. De hävdar också att förnybar energi minskar utsläppen av växthusgaser och bidra till en mer hållbar framtid.
Den gröna rörelsen har historiskt varit emot kärnkraft och var en av de drivande krafterna bakom Tysklands beslut att avveckla alla kärnkraftverk fram till 2022. Denna avvecklingsplan innebär att kärnkraftverk gradvis kommer att stängas ner, samtidigt som förnybara energikällor och energieffektivisering främjas.
Det finns vissa oenigheter inom den gröna rörelsen när det gäller kärnkraft. Vissa har en mer pragmatisk inställning eftersom de anser att det tar tid att helt avveckla kärnkraften och att den kan ha en roll att spela i övergången till en mer förnybar energiförsörjning.
Publ 2023-02-26
Priserna på energi i Tyskland har ökat betydligt under det senaste decenniet. En stor faktor bakom den ökande priset på energi är landets satsning på förnybar energi, som har krävt stora investeringar i utbyggnad av vindkraft, solenergi och andra former av förnybar energi. Dessa investeringar har lett till en ökning av elkostnaderna för konsumenter och företag.
En annan faktor som har bidragit till ökande energipriser i Tyskland är höga skatter och avgifter på energi. Skatterna och avgifterna på energi i Tyskland är bland de högsta i världen, vilket har ökat kostnaderna för energikonsumenter.
Generellt sett har priset på el i Tyskland ökat sedan år 2000, men det har funnits fluktuationer. Mellan 2000 och 2008 ökade elpriserna i genomsnitt med 20%, men mellan 2009 och 2012 minskade de med 1%. Sedan dess har priserna ökat igen.
Ytterligare en faktor som har bidragit till högre elpriser i Tyskland är utvecklingen av priserna på kol och gas. Tyskland är fortfarande beroende av kol som energikälla, och kolpriserna har ökat sedan 2000, vilket har ökat produktionskostnaderna för el.
Tyskland också genomfört flera åtgärder för att hålla nere elkostnaderna. Till exempel har regeringen infört en skattelättnad för energiintensiva företag för att hjälpa till att minska deras elkostnader.
Publ 2023-02-26
Under första halvåret 2022 var elpriserna högst i Danmark med 0,4559 euro. Belgien 0,3377 euro, Tyskland 0,3279 euro. Sverige kommer på 10 plats med Sverige 0,2525 euro, ca 2,81 kr. Skatter och rabatter är inkluderade. [2]
Skatter och avgifter stod för över hälften av elpriset i Danmark och Tyskland, medan deras andel var minst i Nederländerna, där värdet var negativt (-3 %), följt av nästan 6 % i Malta, 17 % i Bulgarien och 19 %. % i Irland.
Naturgaspriserna för hushållskonsumenter, inklusive skatter och avgifter, var högst i Sverige (19 euro per 100 kWh), Danmark (12 euro per 100 kWh), Nederländerna och Spanien (båda 11 euro per 100 kWh) och lägst i Ungern (3 EUR per 100 kWh), Kroatien, Litauen, Slovakien och Lettland (4 EUR per 100 kWh vardera).
Andelen skatter och avgifter av gaspriset var högst i Nederländerna (58 %) och lägst i Grekland (6 %). [3]
Publ 2023-09-11
Mer att läsa
Elpriser
1) Definitivt stopp för tyska kärnkraftverk under våren, Energinyheter
2)
3) How much does the energy we consume cost?, Eurostat
Klimatfakta
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.se | 241012