2023-02-26
Den gröna omställningen, "Grüne Wende", är en omställning till ett mer hållbart och ekologiskt samhälle. Begreppet används främst av den tyska gröna rörelsen.
Grüne Wende innebär en övergång till ett samhälle baserat på fossilt bränsle, förnybar energiproduktion, främjande av cirkulär ekonomi och återvinning, minska användningen av kemikalier och bekämpningsmedel, främja ekologiskt jordbruk och skydda biologisk mångfald.
Det är en bred rörelse som syftar till att göra samhället mer anpassat till klimatförändringar och miljöförstöring.
De tre återstående tyska kärnkraftverken var ursprungligen planerade att gå off-line i slutet av 2022. På grund av energikrisen förlängde den tyska koalitionsregeringen villkoren till mitten av april. Tyskland är nu helt beroende av andra energikällor för att möta sitt energibehov.
Inom den gröna rörelsen finns det en tendens att vara negativt inställd till kärnkraft, eftersom många gröna aktivister anser att kärnkraft är en farlig och icke-hållbar energikälla. De gröna förespråkar i stället förnybara energikällor som sol, vind, vatten och geotermisk energi, som de anser vara säkrare, mer hållbara och mindre riskfyllda än kärnkraft. De hävdar också att förnybar energi minskar utsläppen av växthusgaser och bidra till en mer hållbar framtid.
Den gröna rörelsen har historiskt varit emot kärnkraft och var en av de drivande krafterna bakom Tysklands beslut att avveckla alla kärnkraftverk fram till 2022. Denna avvecklingsplan innebär att kärnkraftverk gradvis kommer att stängas ner, samtidigt som förnybara energikällor och energieffektivisering främjas.
Det finns vissa oenigheter inom den gröna rörelsen när det gäller kärnkraft. Vissa har en mer pragmatisk inställning eftersom de anser att det tar tid att helt avveckla kärnkraften och att den kan ha en roll att spela i övergången till en mer förnybar energiförsörjning.
Priserna på energi i Tyskland har ökat betydligt under det senaste decenniet. En stor faktor bakom den ökande priset på energi är landets satsning på förnybar energi, som har krävt stora investeringar i utbyggnad av vindkraft, solenergi och andra former av förnybar energi. Dessa investeringar har lett till en ökning av elkostnaderna för konsumenter och företag.
En annan faktor som har bidragit till ökande energipriser i Tyskland är höga skatter och avgifter på energi. Skatterna och avgifterna på energi i Tyskland är bland de högsta i världen, vilket har ökat kostnaderna för energikonsumenter.
Generellt sett har priset på el i Tyskland ökat sedan år 2000, men det har funnits fluktuationer. Mellan 2000 och 2008 ökade elpriserna i genomsnitt med 20%, men mellan 2009 och 2012 minskade de med 1%. Sedan dess har priserna ökat igen.
Ytterligare en faktor som har bidragit till högre elpriser i Tyskland är utvecklingen av priserna på kol och gas. Tyskland är fortfarande beroende av kol som energikälla, och kolpriserna har ökat sedan 2000, vilket har ökat produktionskostnaderna för el.
Tyskland också genomfört flera åtgärder för att hålla nere elkostnaderna. Till exempel har regeringen infört en skattelättnad för energiintensiva företag för att hjälpa till att minska deras elkostnader.
Under första halvåret 2022 var elpriserna högst i Danmark med 0,4559 euro. Belgien 0,3377 euro, Tyskland 0,3279 euro. Sverige kommer på 10 plats med Sverige 0,2525 euro, ca 2,81 kr. Skatter och rabatter är inkluderade.
Skatter och avgifter stod för över hälften av elpriset i Danmark och Tyskland, medan deras andel var minst i Nederländerna, där värdet var negativt (-3 %), följt av nästan 6 % i Malta, 17 % i Bulgarien och 19 %. % i Irland.
Naturgaspriserna för hushållskonsumenter, inklusive skatter och avgifter, var högst i Sverige (19 euro per 100 kWh), Danmark (12 euro per 100 kWh), Nederländerna och Spanien (båda 11 euro per 100 kWh) och lägst i Ungern (3 EUR per 100 kWh), Kroatien, Litauen, Slovakien och Lettland (4 EUR per 100 kWh vardera).
Andelen skatter och avgifter av gaspriset var högst i Nederländerna (58 %) och lägst i Grekland (6 %).
Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?
Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
CGN - China General Nuclear Power Group
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Elmarknadsdesign
Elsa Widding
Elskatten
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - hållbart näringsliv
EU - klimattullar
EU - Parlamentet och rådet
EU - Socialfonden
EU - statsstödsregler
EU - svenska ordförandeskapet
EU - Val till parlamentet runt 9 maj 2024
EU i Sverige
EU och klimatet
EU om byggnader
EU-kommissionen
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Formas
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Gaskraftverk
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Iskärnor
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Klimatstatistik
Klimatupplysningen
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Kärnkraft - SMR
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Ozon
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska klimatmålen
Svenska klimatpolitiska handlingsplanen
Svenska kraftnät
Sällsynta jordartsmetaller
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
Tyskland
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utredningen Rätt för klimatet
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Väder
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
WEF - World Economic Forum
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Öknar
Översvämning
Översvämning
Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com