⇑ Europas investering i vind minskar

Publ 2023-03-30

Europa investerade bara 17 miljarder euro i nya vindkraftsparker 2022. Det är en minskning från 41 miljarder euro 2021 och den lägsta investeringssiffran sedan 2009. Tyskland investerade mest i nya vindkraftsparker 2022, följt av Finland och Polen.

EU vill påskynda utbyggnaden av vindenergi för att stärka sin energisäkerhet och säkerställa överkomliga elpriser. Men den senaste tidens marknadsinterventioner och kvarvarande hinder avskräcker investerare. Annars kan det se en minskning av nya vindkraftsparker istället för den stora ökning som förutses i REPowerEU.

De nya vindkraftsparkerna 2022 har en total kapacitet på 12 GW i hela Europa, varav 10 GW i EU. De kommer att byggas under de kommande åren och får inte förväxlas med årliga installationer. 2022 installerade EU 16 GW. [1]

⇑ Vindkraften

Publ 2023-03-30

Vindkraften skapas av vindarna som uppstår då jorden och dess atmosfär värms av solen. Uppvärmningen är ojämn, störst vid ekvatorn och minst vid polerna. Dessutom varierar vinden med årstiderna och molnigheten.

Temperaturskillnaderna gör att lufttrycket skiljer sig mellan olika platser. Luften rör sig från högre till lägre lufttryck. Genom corioliseffekten förskjuter jordens rotation vindriktningen.

Vindkraftverk har propellerlika vindturbiner med vanligen tre vingar, vilka direkt eller via en kuggväxel driver en elgenerator. Tillämpningen för storskalig elproduktion till det nationella elnätet domineras av allt större anläggningar med turbindiametrar om 100 - 160 m på torn av ungefär samma storlek. De största verken, med idag upp till 220 m turbindiameter och 12 MW effekt, används för havsbaserad vindkraft.

Vindturbinen hos ett vindkraftverk verkar genom den lyftkraft som alstras på dess vingar/turbinblad. Bladspetsarna rör sig med typiskt 7-8 gånger vindens hastighet och den moderna vindturbinen kallas därför snabblöpande.

En vindturbin är verksam över hela den yta som sveps av turbinbladen, och alltså inte bara av bladytan, som typiskt uppgår till omkring 3 % av den svepta ytan. Men det är bara turbinbladen och de konstruktioner som krävs för dessa (axlar, torn, elutrustning etc) som kostar något.

⇑ Henrik Jönsson

Publ 2022-07-19

Samhällsdebattören och youtubern Henrik Jönsson har publicerat en video om vindkraft på Youtube: VIND-LÖGNER - Vindkraftens verkliga kostnad [2]. I den konstaterar hans att vindkraften inte är billig, inte snabb och inte heller klimatsmart.

⇑ Ekonomi

Publ 2022-05-19

Produktionskostnaden för landbaserad vindkraft år 2020 att uppgå till cirka 36 öre/kWh. Det motsvarar en reduktion på 16 procent under perioden 2016-2020, vilket anses vara i linje med kostnadsutvecklingen sedan 2008. Under de tolv åren 2008 - 2020 kommer kostnaden för el från ny vindkraft i så fall ha sjunkit med nästa 50 procent. [3]

Landbaserad vindkraft kostar cirka 51 öre/kWh och havsbaserad vindkraft 75-79 öre/kWh. Vindkraft är berättigad till elcertifikat som har ett värde på 7-10 öre/kWh vilket leder till att landbaserad vindkraft behöver ett elpris på 40-45 öre för att vara lönsam. Dessa siffror är starkt beroende av investeringskostnaden och elproduktionen.

Ett modernt vindkraftverk har efter cirka 4-6 månaders drift producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning. Livscykelanalyser visar att energiförbrukningen för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar cirka 1 % av dess energiproduktion under livslängden. Motsvarande tal för till exempel ett oljekondenskraftverk är cirka 12 %.[4]

Livslängden på ett vindkraftverk är ca 25-30 år. [5]

Om ca 3 år kommer cirka 36 000 turbinblad i Europa att behöva återvinnas, vilket är komplicerat. Vindkraftsbladen är konstruerade av ett sammansatt material, glasfiberhärdplastkompositer (GFRP), som består av ett olös­ligt 3D-nätverk av glasfiber och plast. Tidigare har det varit tillåtet att skicka bladen till deponi, men ett EU-direktiv stoppar nu den möjligheten. [6]

⇑ Power purchase agreement

Publ 2022-05-19

Power purchase agreement, PPA, är ett långsiktigt elhandels-avtal som började användas i USA för att finansiera utbyggnad av kolkraft. Avtalen syftar till att ge en långsiktig prisstabilitet och omfattar ursprungsgarantier eller en fysisk koppling och gäller fasta priser på el mellan en köpare (off taker) och elproducent (producer). De PPA som tecknas i Europa idag förknippas med förnybar el, främst sol-och vindkraft. [7]

⇑ Globalt

Publ 2022-05-12

Mellan 2015 och 2020 minskade EU vindproduktionen av el med 31%. Frankrike ökade sin med 43%, men Tyskland minskade sin med hela 79%. Vindkraftslandet Danmark minskade med 86% Lilla Sverige ökade med 60%.

Utanför EU: USA ökade med 396%! UK ökade med 33%. Kina med 134%. Hela världen ökade med 35%. [8]

Den norska energijätten Equinors investering i Dogger Bank - världens största havsbaserade vindprojekt under uppbyggnad - kommer att bli olönsam. Det avslöjar en färsk norsk statsfinansierad studie.[9]

⇑ UK

Publ 2022-05-12

I en ny energiplan satsar UK på kraftig utbyggnad av kärnkraften. Åtta nya kärnkraftverk byggs fram till 2030. Däremot får vindkraftverk på land inte något stöd. Sådana projekt har minskat sedan 2015 efter kritik för buller från vindkraftverken och att de förfular landskapet. [10]

⇑ Tyskland

Publ 2022-05-12

Tyskland framhålls som ett föregångsland vad gäller vindkraft. Under 2021 föll dock vindproducerad elkraft från 130 till 114 TWh. El från all slags förnybar energi minskade med 8 % 2021 jämfört med 2020. Utsläppet av växthusgaser ökade med 4,5%. Viktigare är att priset på el tredubblades. Det steg till €96.85/MWh jämfört med €30.47/MWh 2020. [11]

⇑ Produktion i Sverige

Publ 2023-01-16

I Sverige installerades 357 vindkraftverk under 2020, med 1,4 GW i installerad effekt. Vid slutet av 2020 fanns det 4 333 vindkraftverk. Sammantaget bidrog vindkraften med ungefär 16 procent till Sveriges elproduktion under 2020, vilket motsvarar 27,5 TWh jämfört med 19,8 TWh år 2019. Den totala installerade effekten uppgick till 10 GW år 2020 jämfört med 8,7 GW år 2019.[12]

Under 2021 installerades 456 vindkraftverk, med totalt 2,0 GW i installerad effekt. Vid slutet av 2021 fanns det 4 754 vindkraftverk med en sammanlagd installerad effekt på 12,1 GW Större vindkraftverk fanns 2020 i 189 av landets 290 kommuner. Sammantaget bidrog vindkraften under 2022 med 33,0 TWh el vilket var 20 % av elproduktionen och 24 % av elanvändningen.[13]

Vid slutet av 2022 fanns det 5164 vindkraftverk, dvs en årsökning med 410 verk. Vindkraftverket har 14278 i installerad effekt MW och en elproduktion på 33087 GWh. [14]

Målet om 100 procent förnybart elsystem innebär att den svenska vindkraften behöver bli ungefär lika stor som vattenkraften, dvs en årlig produktion om cirka 65 terawattimmar. Beroende på teknikutvecklingen kan det behövas cirka 4 000-6 000 vindkraftverk år 2040.[15]

Vindbrukskollen är en nationell kartjänst om etablering av vindkraftverk som ges ut av länsstyrelserna. Vindbrukskollen är en frivillig kartjänst som ger en överblicksbild och bör därför ses som en vägledning. [16]

Kriegers flak

Regeringen har beslutat om förnyat tillstånd för Vattenfalls vindkraftspark "Kriegers flak". Grundet Kriegers flak ligger utanför den svenska territorialgränsen men i den ekonomiska zonen mellan Sverige, Danmark och Tyskland.

Det svenska vindkraftsprojektet Kriegers flak i södra Östersjön startades år 2002. På den danska sidan av Kriegers flak stod en park med 72 verk klar sommaren 2021 och den är därmed Danmarks största havsbaserade vindkraftspark. På den tyska sidan står vindkraftsparken Baltic II med 80 vindkraftverk sedan 2015.

År 2006 beslutade regeringen att ge Vattenfall tillstånd att bygga upp till 128 verk vid Kriegers flak. Produktionen beräknas till omkring 2,6 TWh per år, vilket motsvarar behovet av förnybar hushållsel för drygt 500 000 hem. För tillståndet gällde att anläggningen måste vara uppförd senast den 1 oktober 2018.

Teknikutvecklingen har gjort betydligt större turbiner tillgängliga än vad som tidigare projekterats för. När verken blir större och mer effektiva kan man reducera antalet verk. Därför har en ansökan lämnats till regeringen med en ökad totalhöjd upp till 280 meter samt förlängd anläggningstid till 10 år. Sedan 2016 har projektet nätkoncession för en anslutning av vindkraftsparken till befintliga ställverk vid Arrie respektive Trelleborg. [17]

⇑ Export

Publ 2023-04-29

Enligt prognosen ökar vindkraften kraftigt de kommande åren, med mer än en dubblering från 20 TWh 2019 till 42 TWh 2023. Solel ökar också kraftigt, om än från låga nivåer och väntas öka från 0,7 TWh 2019 till 2,5 TWh 2023. Eftersom elanvändningen endast väntas öka marginellt de kommande åren, leder den ökade elproduktionen till en ökad elexport, från 25 TWh 2020 till närmare 38 TWh 2023. [18]

⇑ Livscykelanalys

Publ källans datum

De flesta moderna vindkraftverk består till största del, mellan 80 och 90% av vikten, av stål och järn. Metallerna kan återvinnas om de inte återanvänds när vindkraftverket nedmonteras. Återvinning av rotorblad som är gjorda av glasfiberkomposit är mer osäker, då incitamenten för återvinning varit låga på grund av låga kostnader för nytt material. Det finns dock redan idag flera olika återvinningstekniker, som t ex malning och inblandning som fyllnadsmedel i byggnadsmaterial och andra kompositmaterial. Flera olika kemiska återvinningsprocesser är också under utveckling och det pågår initiativ för att återanvända hela rotorblad i olika applikationer. [19]

Urspungsmärkning och miljöpåverkan på vår el, Vattenfall

Vid produktion av el med olika energikällor uppstår miljöpåverkan, bland annat i form av koldioxidutsläpp (CO2). Livscykelanalysen beskriver elens totala miljöpåverkan, från bränsleproduktion, byggande, drift och underhåll till hantering av restprodukter och nedmontering av kraftverken.[20]

⇑ Ägare

Publ källans datum

Ett kinesiskt statligt ägt kärnkraftsbolag står bakom närmare en femtedel av de mångmiljardinvesteringar som görs i svensk vindkraft.

- Kinas investeringar utanför Kina har en direkt koppling till Kinas nationella säkerhetsintressen, kärnintressen, säger Oscar Almén som är Kinaanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

Den absoluta majoriteten av alla investeringar som görs i svensk vindkraft kommer från utländska investerare. Det är en brokig skara av bland annat pensionsbolag, investmentbanker, kapitalförvaltare och energibolag som ser en möjlighet att tjäna pengar när den svenska vindkraften byggs ut.

En av de allra största investerarna är en statligt ägd kinesisk kärnkraftsjätte som på kort tid även blivit en av de största energiinvesterarna i resten av världen, inte minst i Europa.

Av de 90 miljarder kronor som investerats i ny vindkraft i Sverige mellan 2017 och 2022 är China General Nuclear Power Corporation, CGN, inblandat i nästan en femtedel.[21]

En statlig utredning lämnade ett förslag om utländska investeringar i november 2021. Det väntas leda till en lag om att företagsköp som är känsliga från nationell säkerhetssynpunkt ska kunna stoppas. Dit hör bland annat transporter, kritisk infrastruktur och energi.[22]

⇑ Buller

Publ källans datum

Vid mätning av buller används instrument, som filtrerar bort en del av signalen. Vanligen används filter av typ A, som efterliknar det mänskliga örats känslighet. Det betyder att frekvenser lägre än 20 Hz och högre än 20.000 Hz inte registreras. Filter typ C dämpar de låga frekvenserna något mindre medan typ G dämpar frekvenser högre än 20 Hz. Typ Z registrerar alla frekvenser i full styrka, vilket emellertid kräver speciell utrustning, som inte är så vanlig. [23]

Ljudet från vindkraftverk påverkar sömnen negativt enligt en utredning vid Göteborgs universitet. "Jag tycker resultatet är väldigt intressant. Dels med tanke på att vi ser påverkan vid så pass låga nivåer, och dels för att vi ser att objektiva data stöttas av det som testpersonerna själva säger att de upplevt. " säger Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin.[24]

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har i flera avgöranden uttalat sig om buller från vindkraftverk. Av avgörandena går att utläsa att fast praxis är att bullret från vindkraftverken inte får överstiga 40 dB(A) ekvivalent nivå utomhus vid bostäder och att sökanden ska visa att han har tekniska och faktiska förutsättningar att klara den nivån. Det krävs inte någon marginal till detta värde.

MÖD har vidare uttalat att bullervillkor 35 dB(A) kan behövas i naturreservat som särskilt pekats ut som tyst område i den fördjupade översiktsplanen. Det finns exempel på att lågfrekvent buller villkorsreglerats.[25]

Regler om omgivningsbuller anges i Plan- och Bygglagen (2010:900) 4§.[26]

I en forskningsrapport sammanfattas bullerproblemet:

"Det råder enighet om att det infraljud som genereras av vindkraftverk har nivåer långt under vad som är möjligt att uppfatta, detta även på nära avstånd till verken men förstås i ännu högre utsträckning på avstånd där bostäder är belägna. Det infraljud som uppmätts från vindkraftverk tycks inte vara högre än den exponering människor utsätts för dagligen från andra ljudkällor i omgivningen. Mätningar av infraljud har ibland visat sig överskrida bakgrundsnivåer i frekvenserna då bladen passerar tornet och dess övertoner men det finns även mätningar där dessa frekvenser inte kan observeras. Nivåerna av infraljud ligger långt under svenska riktvärden för nivåer i arbetslivet, vilka ligger 5-10 dB över nivåer där infraljud börjar bli hörbart (Arbetsmiljöverket 2005). Det finns för närvarande inga belägg för att infraljud vid dessa nivåer bidrar till bullerstörning eller har andra hälsoeffekter (Arbetsmiljöverket 2005)."[27]

⇑ Mikroplaster

Publ 2023-01-19

Riksdagsledamoten Alexandra Amstrell (m) skrev på Facebook "Den storskaliga utbyggnaden av vindkraft kan komma att bli en betydande källa till spridning av mikroplaster. Turbinbladen, som kan väga över 20 ton styck, består till största del av kompositplast. De snurrande bladen eroderar när de utsätts för vind, regn, snö och is, och små bitar av plast lossnar från ytan och sprids i naturen.

Exakt hur mycket plast som lossnar är inte allmänt känt, men uppskattningar har gjorts där man utgått från att bladen på ett verk kan tappa omkring 10 procent av totalvikten under sin livslängd, vilket skulle kunna innebära sex ton lossnad plast, beräknat på bladens totalvikt på 60 ton (3 x 20 ton) och en livslängd på 15 år." [28]

Interpellationsdebatt 31 maj 2021
Interpellation 2020/21:718 Vindkraft och spridning av mikroplaster av Alexandra Anstrell (M)
till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) [29]

⇑ Ekonomiska förluster

Publ 2022-01-14

Ägare av villor och andra fastigheter gör stora förluster vid planering, byggande och drift av vindkraftverk.

I studien, som är den första i sitt slag i Sverige, har man analyserat nära 100 000 försäljningar av småhusfastigheter under perioden 2013-2018, deras försäljningspris och avstånd till närmaste vindkraftverk. Resultatet visar bland annat ett 20 procent lägre genomsnittligt försäljningspris för fastigheter två kilometer från vindkraft jämfört med priset på fastigheter 20 kilometer eller längre ifrån.

Allra störst prisfall noteras för fastigheter på mellan noll och två kilometer från vindkraftsetableringar med tio eller fler verk, med ett genomsnittligt fall på 30 procent.

"Allt detta tyder på behovet av en nationell politik, inte bara för att bygga ut vindkraftsproduktionen (som pågår), och eventuellt avskaffa kommuners möjlighet att lägga in sitt veto mot planerade vindkraftsetableringar (som utreds just nu), utan också för att hantera individuella krav på ersättning. och förstörd natur orsakad av vindparker. För närvarande analyserar en statlig utredning möjligheten att avskaffa kommuners möjlighet att lägga veto mot planerade vindkraftsetableringar. Som internationell forskning visar skulle en sådan åtgärd sannolikt stärka lokala intressenters känsla av maktlöshet och minska deras förtroende för samhällets institutioner. Detta är ett tema utanför denna artikels omfattning, men ett mycket viktigt ämne för framtida forskning." [30]

Boende i Västervik överlämnade 2022-01-13 1.023 skadeståndskrav till kommunen avseende tre vindkraftsetableringar i Tribbhult, Lervik och Lebo. Fastigheter har nästan helt förlorar sitt värde upp till 2 km från ett vindkraftverk. I Lerviks har byggnadsnämnden godkänt 200m höga vindkraftsverk på mindre än 600m avstånd från bostäder. [31]

⇑ Kommunalt veto

Publ 2022-05-12

⇑ Utredning

Publ 2022-03-12

Miljöpartisten Lise Nordin har lagt fram en statlig utredning "En rättssäker vindkraftsprövning" om att begränsa den kommunala påverkan vid byggande av vindkraft i kommunen.

Det är en ändring av regeln i miljöbalken "Tillstånd till en anläggning för vindkraft får endast ges om den kommun där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det."

Nordin föreslår att kommunen måste ta ställning till uppförande på ett tidigt stadium, men då finns risken att de boende inte får tillfälle att sätta sig in i projektet. Hon föreslår också att kommunens beslut endast får gälla lokaliseringen och inte vindkraftens konsekvenser.

Det finns olika uppgifter om hur ofta kommuner stoppar vindkraftprojekt. Mellan 2014-2018 stoppades sju procent i de nordligaste länen. Antalet var dubbelt upp för övriga Sverige. Under 2010-2019 stoppades 25% av projekten. Det tyder på att antalet stopp minskar.

Enligt Svensk Vindenergi har vindkraften i Sverige byggts ut så att den 2021 redan uppnått det statliga målet för 2030. [32]

⇑ Mängden veton

Publ 2022-03-12

En ny undersökning visar att kommunala veton stoppar 78% av alla ansökningar om vindkraftverk på land förra året. Det är en dramatisk ökning jämfört med året innan då 38 % av alla ansökningar stoppades.

Rapporten från Svensk Vindenergi säger att elförbrukningen kommer fördubblas inom 20 år enligt prognoserna. Orsaken är elbilar och gröna industrier för fossilfri järn och stål. Det skulle innebära 3-5 gånger mer vindkraft än idag! [33]

⇑ Vindkraftpaket

Publ 2022-03-12

Regeringen la 2022-04-06 fram ett vindkraftspaket för att snabba på utbyggnaden av grön el. Paketet består av fyra beslut för att möta det ökade elbehovet.

1. Proposition om tidigare kommunalt ställningstagande till vindkraft.

2. Utredning om stärkta incitament till kommuner och lokalsamhällen för utbyggd vindkraft. Utredningen ska redovisa senast 31 mars 2023.

3. Utredning som effektiviserar regeringens roll vid ärenden enligt miljöbalken, bland annat ärenden om havsbaserad vindkraft. Utredningen ska redovisa senast 30 juni 2023.

4. Havs- och vattenmyndigheten ska utreda konkurrerande vindkraftparker till havs. Myndigheten ska redovisa uppdraget senast 30 november 2022. [34] [35]

⇑ Riksdagen säger nej

Publ 2022-03-12

En riksdagsmajoritet - M, L, C, KD och SD - yrkar i motioner nu att riksdagen ska avslå förslaget. [36]

⇑ Politiska partierna

Publ 2022-01-04

⇑ Överenskommelse om den svenska energipolitiken

Publ källans datum

Regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har enats om en överenskommelse om Sveriges långsiktiga energipolitik. Överenskommelsen utgör en gemensam färdplan för en kontrollerad övergång till ett helt förnybart elsystem, med mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040.[37]

⇑ Socialdemokraterna

Publ källans datum

Många vill bygga och investera i förnybara energislag så som vindkraft i Sverige. Därför har vi fattat beslut för att förenkla utbyggnaden av vindkraft till havs, som kan ge kraftigt ökad energiproduktion särskilt i södra Sverige.

Idag finns det ansökningar [alla kommer ej realiseras] om anslutning hos Svenska Kraftnät som motsvarar över 350 TWh el, bara för södra Sverige. Det är mer än dubbelt så mycket som vår årsförbrukning i hela Sverige. [Nu förbrukar vi 140 TWh el per år - i hela Sverige.]

Genom att göra det lättare att bygga ut havsbaserade vindkraft så bidrar vi till ett elsystem med hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Sveriges elproduktion har bidragit till Sveriges välstånd historiskt och är avgörande även i framtiden.[38]

⇑ Moderaterna

Publ källans datum

Sveriges välfärd, jobb och konkurrenskraft är beroende av att vi har en fungerande energitillförsel. Den svenska energipolitiken ska värna klimatet, säkra el till konkurrenskraftiga priser och garantera att el finns när vi behöver den.

(Det finns inget om vindkraft på Moderaternas hemsida!)[39]

⇑ Sverigedemokraterna

Publ källans datum

(Det finns inget om vindkraft på Sverigedemokraternas hemsida!)[40]

⇑ Vänsterpartiet

Publ källans datum

Genom att satsa på energieffektivisering och förnybar energi som sol-, vind-, bio- och geoenergi skapar vi ett ekologiskt hållbart samhälle.

Vänsterpartiet vill till exempel se satsningar på insatser för förnybar elproduktion och stöd för att offentliga byggnader ska få möjlighet att installera sol- och vindkraft.[41]

⇑ Centerpartiet

Publ källans datum

Vindkraft är ett av de viktigaste förnybara energislagen i Sverige. Den är också relativt enkel att i liten skala producera själv.

Vindkraft är ett rent och förnybart energislag och andelen el som kommer från just vindkraft ökar snabbt. Under Alliansens tid i regeringen ökade elen från vindkraft tiofalt. Vi kan ändå inte nöja oss, utan måste fortsätta jobba för att den förnybara energiproduktionen ska kunna fortsätta att växa. Det vill vi göra genom tydliga delmål för ökad förnybar energi och energieffektivisering.

Genom energiöverenskommelsen har vi medverkat till att fler ska få tillverka förnybar el. Det är bra och kommer göra att bland annat vindkraften kan byggas ut ytterligare. Men fastighetsskatten på vindkraft är fortfarande kvar. På grund av låga elpriser befinner sig många förnybara kraftproducenter i en ansträngd ekonomisk situation. För att stärka arbetet mot ett helt förnybart elsystem vill vi avskaffa fastighetsskatten på vindkraft för att stärka konkurrenskraften i vindkraftsbranschen.

Vi tycker också att man ska satsa mer på att bygga ut havsbaserad vindkraft, alltså vindkraftverk ut i havet. Det är en outnyttjad källa idag.[42]

⇑ Kristdemokraterna

Publ källans datum

Vindkraft Vindkraften är en inhemsk förnybar energikälla och fyller därför en viktig roll i Sveriges energiförsörjning. Nationella riktlinjer bör finnas för hur lokalsamhället ska få del av vinsten vid vindkraftsetablering.[43]

⇑ Liberalerna

Publ källans datum

(Det finns inget om vindkraft på Liberalernas hemsida!)[44]

⇑ Miljöpartiet

Publ källans datum

I vårt Sverige glittrar solceller på taken och till havs står parker med vindkraftverk.

Miljöpartiet vill satsa stort på solceller och vindkraft.

Vi vill göra Sverige världsledande med hundra procent förnybar energi från sol-, vind-, vatten- och bioenergi.

Havsbaserad vindkraft kan ersätta hela Sveriges elproduktion från kärnkraft och mer därtill. Det blåser mer till havs vilket gör att den havsbaserade vindkraften är en stabilare energikälla och har en större årsproduktion än den landbaserade.

Vi vill att Sverige sätter upp ett mål att bygga ut den havsbaserade vindkraften med 90 TWh till 2040. Det är nästan dubbelt så mycket som dagens kärnkraft producerar.

Fyra av tio kärnreaktorer har ersatts med vindkraft och energisparande. Vindkraft och solceller byggs ut stort och slår rekord. [45]

⇑ Källor

Publ 2024-02-07

• Energiforsk
• Vindforsk
• Svensk Vindkraftförening
• Svensk Vindenergi
• Vindkraft, Energiföretagen
• Vindkraft, Wikipedia
• Vindkraftnyheter
• Vindkraft, Energimyndigheten
• Hur fungerar vindkraft? Naturskyddsföreningen (2021-09-12)
• Fakta om vindkraft, Power Väst, Västragötalandsregionen
• Vindprojekt i Sverige, Vattenfall
• Återbruk och återvinning av vindkraftverk, Energimyndigheten (2016) (pdf, 36 sidor)
• SWPTC Svenskt Vindkraftstekniskt Centrum, Chalmers
• Forskning i medvind, Svenskt VindkraftsTeknisk Centrum. Chalmers (pdf)
• Fördjupad studie Drift och underhåll, Energimyndigheten (2018) (pdf, 87 sidor)
• Föreningen Svenskt Landskapsskydd
• Robert Norling, Politisk debatt, Facebook
• Svenska kraftnät
• Reidar Svedahl, Facebook
• Vindkraft - räddning eller fördärv? Del 1: Hotet mot människan, Samnytt, Youtube (2021-11-04)
• Vägledning om buller från vindkraftverk, Naturvårdsverket (2021-12-01)
• Vindkraftens påverkan på människors intressen, Vindval, Naturvårdsverket (2021-10-07)
• Konsekvenser av regeringsbeslut rörande vindkraftverk, Klimatupplysningen (2021-11-08)
• Kinesiskt bolag äger svensk vindkraft - expert varnar, Omni (2021-11-13)
• Karin Pihl: Farligt att Kina äger svenska vindkraftverk, GP (2021-11-16)
• Färdplan 2040 Vindkraft för klimatnytta och konkurrenskraft, Svensk Vindenergi. pdf (2021-01)
• Vindkraften driver oss mot total systemkollaps, Jan Blomgren, Expressen Debatt (2021-11-29)
• Vindkraftsparker i Tyskland, Offshore-Windindustrie.de
• VINDKRAFTS-BLÅSNINGEN - Olönsam omställning, Henrik Jönsson, youtube (2022-04-02)
• Vindkraft i Sverige, Energimyndigheten (2020-04-03)
• Ny statistik över installerad vindkraft 2020, Energimyndigheten (2021-04-02)
• Vindkraftverk, Wikipedia (2022-04-08)
• Vindkartering, Energimyndigheten (2021-12-07)
• Nulägesbeskrivning -vindkraftens förutsättningar (2021-01-27)
• Couple wins €100k for symptoms of wind turbine syndrome. But are they ?worrying themselves sick?? Euronews (2021-11-20)
• Wind action
• Vindkraftsprojekt Kriegers flak, Vattenfall
• Varför går det så dåligt för vindkraftsbolagen?, Ledarsidorna (2022-02-26)
• Det stora språnget ner i galen vindtunna, Henrik Jönsson, GP (2022-04-06)
• Bedrägeriet: "Vindkraften" avslöjas av Henrik Jönsson, Klimatsans (2022-04-12)
• Hur avvecklas en vindkraftspark?, Vattenfall
• Ekonomisk säkerhet för avveckling av vindkraftverk. Motion 2017/18:2471 av Finn Bengtsson (M)
• Avgränsningssamråd enligt 6 kap miljöbalken för vindkraftpark Norrmogen, Lindesberg kommun, Örebro län pdf (2021-10-29)
• Inför rivningsskatt på vindkraftverk - för att skydda markägarna, Cornucopia (2022-01-18)
• Havsbaserad vindkraft - en blåsning, Jan Blomgren, Smedjan, Timbro (2022-02-22)
• Medierna måste sluta krama vindkraften, Anna Dahlberg, Expressen (2022-11-28)
• VINDKRAFTVÄRK - Grönt slöseri del 2, Henrik Jönsson, Youtube (2022-11-26)
• Ogrön vindkraft, Uppsala universitet, Klimatupplysningen (2022-06-15)
• Is offshore wind the energy of the future, Planet A, DW, Youtube (2022-03)
• Så ska ny vindkraft bli verklighet - "Vissa knutar kan lösas direkt", tn (2023-03-30)
• M-topp: Dags att ändra vetot för vindkraft, SvD (2023-09-18)
• Christian Sandström: Grön bubbla inom vindkraften - många bolag nära konkurs, GP (2023-12-13)
• Christian Sandström: 15 kinesiska vindkrafts-miljarder och noll anställda, GP (2024-02-07)
• Christian Sandström: Kinesiska vindkraftverk - trojanska hästar i Sverige? GP (2024-02-01)
• Professor om vindkraft: Lönsamheten är obefintlig, Christian Sandström, DN, Omni (2024-02-10)