Våtmark, även sankmark och sumpmark, är enligt den svenska våtmarksinventeringens definition, mark där vatten till stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan samt vegetationstäckta vattenområden.

I de flesta fall kan vegetationen användas för att skilja våtmark från annan mark. Minst 50 procent av vegetationen ska vara hydrofil för att man ska kalla ett område för våtmark.

Huvudindelningen av våtmarker i typer grundar sig på vattnets ursprung och om marken är torvbildande eller ej. Begreppet innefattar en mängd olika naturtyper såsom myrar, stränder, kärr och mossar. Även träsk är en benämning som kan avse en typ av våtmark.[1]

⇑ Ekologi

Publ 2022-11-13

Den ekologiska betydelsen av våtmarker är stor. Floran och faunan i en våtmark är anpassade till de speciella fuktiga förhållanden som råder permanent eller säsongsvis. Det finns våtmarker där vattnet är sötvatten och det finns våtmarker som är påverkade av saltvatten eller brackvatten. I tempererade klimat finns våtmarker som karaktäriseras av mycket växlande produktivitet beroende på årstidsväxlingarna. Vissa våtmarker i tropiskt klimat kan säsongsvis drabbas av torka.

Sammantaget är begreppet våtmarker alltså mycket varierande miljöer som erbjuder livsförutsättningar för en mängd olika växter och djur. Hot mot våtmarker världen över är utdikning och föroreningar. Internationella överenskommelser som Ramsarkonventionen har därför antagits för att skydda dem.[2]

⇑ Klimatet

Publ 2022-11-13

Våtmarker som bildat eller bildar torv spelar en viktig roll för klimatet eftersom torv innehåller stora mängder kol. Att skydda och restaurera kolrika ekosystem som torvmarker gynnar klimatet, då detta kan bidra till en minskning av växthusgaser och till och med en inbindning av kol.

För att minska utsläppen från de dränerade torvmarkerna är återvätning en metod. Återvätning innebär att tidigare grävda diken, som dränerat marken från vatten, antingen tillåts växa igen eller fylls igen och därmed höjer grundvattennivån i marken.

Vid återvätning med en grundvattennivå strax under markytan återställs de grundförutsättningar som behövs för att marken ska kunna bli en kolsänka igen, och de kollager som finns på platsen kan bevaras.

Metan släpps ut från torvmarker återvätta och blivit våtmark. [3]

⇑ Sverige

Publ 2022-11-13

Sverige är ett av världens tio våtmarksrikaste länder. Inom Europa har vi tillsammans med de övriga nordiska länderna den mest varierande uppsättningen av våtmarkstyper. Många hotade arter är knutna till våtmarker, särskilt till rikkärr och hävdade våtmarker. Det är dock nästan bara i norra Sverige som vidsträckta myrarealer utan mänsklig påverkan finns kvar. [4]

I Sverige uppgår våtmarksarealen till 6-9 miljoner ha, men särskilt i söder har en stor del av de mest produktiva våtmarkerna dikats ut. Arealen våtmark har minskat till följd av ca 20 000 sänkningar för att få fram mer produktiv skogs- och jordbruksmark. Detta har inneburit att flera våtmarksberoende växter och djur hotas av utrotning. Detta gäller flera fågelarter, grodarter och växter. I Skåne räknar man med att mellan 80 och 90% av alla blöta eller fuktiga ängar dikats ur vilket lett till att bland annat storken haft mycket svårt att klara sig i Sverige. Andra arter som påverkats negativt av markavvattningar är skärfläcka, brushane och svarthakedopping. Exempel på våtmarksområden i Sverige är Florarna, Kristianstads vattenrike, Muddus, Sjaunja och Store Mosse.[5]

⇑ Regeringen

Publ 2022-11-13

Regeringen ökar anslaget för att finansiera återvätning av dikade våtmarker med 200 miljoner kronor per år fr.o.m. 2023.

Många våtmarker binder kol i marken i form av torv, men kolet övergår i bl a koldioxid när våtmarkerna dikas ut. När våtmarkerna restaureras och återfår nödvändigt vatten minskar utsläppen.

Våtmarkerna har även andra egenskaper som kan återfås vid en restaurering. De bidrar till att minska övergödning, förbättra vattenhushållning, ta hand om vatten efter skyfall och gynnar den biologiska mångfalden.

Tidigare satsningar har genomförts genom den lokala naturvårdssatsningen Lona, genom insatser från länsstyrelserna och Skogsstyrelsen. Detta har gett goda resultat, men om de ska ge mätbar effekt behövs en långsiktig satsning av den typen regeringen nu gör. Våtmarkernas ekosystemtjänster för klimatet, vattnen och den biologiska mångfalden har stor betydelse för flera miljökvalitetsmål och för Sveriges åtaganden i internationella miljökonventioner och Agenda 2030.Regeringen satsar på återvätning av dikade våtmarker, Regeringen

⇑ Källa

Publ 2024-06-17

• Våtmark, WIkipedia
• Ramsarkonventionen, Wikipedia
• Våtmarker och klimat, Naturvårdsverket
• Håkan Boström: Lyssna på forskarna - återställ inte alla våtmarker, GP (2023-07-17)
• Forskning: Därför kan inte våtmarker fixa Sveriges klimatutsläpp, SVT (2024-06-16)