Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-05-18

Biologisk mångfald

Innehåll: Reglering | Utrotning? | Antal arter | Rödlistning | Sverige | Natura 2000 | Källor

Biologisk mångfald är variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung och kan åsyfta hela vår planet, ett land, ett landskap, ett kärr eller något annat specifikt område.

title

Mångfald av blommor

Den biologiska mångfalden påverkas av förändringar i klimatet liksom av en rad andra faktorer. Mångfalden påverkas också av åtgärder som vidtas för att påverka klimatet och energiproduktionen. Som exempel kan nämnas vindkraftverk och skogsbruk.

 Reglering

ändringsdatum

Den biologiska mångfalden regleras i Convention on Biological Diversity - CBD[1]. Den kallas också för Biodiversitetskonventionen, Mångfalskonventionen och Riokonventionen[2]. Den innebär att varje land har ansvar för att bevara mångfalden på gennivå, artnivå och ekosystemnivå. Sverige undertecknade Convention on Biological Diversity 1992-06-08[3]

Biologisk mångfald eller biodiversitet är definierad i Konventionen om biologisk mångfald som:

"Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem." [4]

  • Genetisk diversitet är variationsrikedom bland individer eller populationer inom en art.
  • Artdiversitet är variationsrikedom av arter inom ett ekosystem eller område.
  • Ekosystemdiversitet är en mångfald av ekosystem inom ett område.

 Utrotning?

ändringsdatum

Biologisk mångfald kan åsyfta hela vår planet, ett land, ett landskap, ett kärr eller något annat specifikt område. Vissa områden har naturligt en låg grad, andra en hög grad av biologisk mångfald. Till exempel har ofta varma och fuktiga områden en större biologisk mångfald än kalla och torra områden. Sammanfattat beskriver Biologisk mångfald livet på jorden i sin helhet.[5]

Det är oundvikligt att den biologiska mångfald påverkas när över sju miljarder människor[6] att leva på samma yta som en miljard, vilket vi var för 200 år sedan.

Utrotning har varit en naturlig del av planetens evolutionära historia. 99% av de fyra miljarder arter som har utvecklats på jorden är nu borta. De flesta arter har utrotats. IUCN har uppskattat antalet utrotade arter sedan år 1500 till 900 st. Många okända arter har utrotats vilket gör att antalet underskattas. [7] [8]

Den återkommande rubriceringen "artutrotningen tilltar" leder fel, eftersom den i regel inte handlar om att arter dokumenterat försvinner för gott från jordens yta utan om att antalet individer av olika arter decimerats kraftigt. Dessutom upptäcks ständigt nya arter. För att återknyta till groddjuren: Dessa hör till de mest hotade på senare tid, och forskare tror att över 100 arter försvunnit, men A) det beror främst på en svampsjukdom och B) det hittas över 100 nya amfibiearter - varje år. [9]

 Antal arter

ändringsdatum

Det finns flera svårigheter att uppskatta hur många arter det finns på jorden. Med tanke på problematiken kring kategorisering av arter skiljer sig uppskattningarna kring hur många arter väldigt mycket mellan de olika artbegreppen.[10]

Livet på jorden domineras av växter - de utgör 82% av den globala biomassan. Djurriket utgör bara 0,4% av den globala biomassan. Människor står för bara 0,01% av biomassan. Men våra boskap väger tyngre än vilda däggdjur och fåglar. 86% av livet är i markbundna miljöer; 13% i under vattenytan; och bara 1% i marina miljöer.

Det finns över två miljoner identifierade och beskrivna arter på jorden. Uppskattningar av det sanna antalet arter varierar. Den mest citerade uppskattningen är 8,7 miljoner arter (men detta varierar från cirka 5 till 10 miljoner). Tropiken är hem för de mest mångsidiga och unika ekosystemen. De tenderar att ha de mest endemiska arterna. [11]

I en studie, som publiceras i Public Library of Science har forskarna visat först att antalet arter inom varje grupp i den taxonomiska hierarkin (klass, ordning, familj, släkte) följer ett bestämt och regelbundet mönster som har stora likheter med en pyramid.

Forskarna, som ingår i det globala vetenskapliga nätverket Census of Marine Life[12], kom fram till följande
7,77 miljoner arter av djur, varav drygt 5 miljoner är insekter.
298 000 arter av växter.
611 000 arter av svampar.
36 400 arter av protozoer (encelliga organismer med djurliknande beteende, exempelvis amöbor).
27 500 arter av chromister (brunalger och närbesläktade arter).

Summan av detta blir 8,74 miljoner, varav 6,5 miljoner är landlevande och 2,2 miljoner finns i haven. Forskarna tror att detta är mycket nära sanningen, men för säkerhets skull har man angett en felmarginal på 1,3 miljoner åt ena eller andra hållet dvs minst 7,4 miljoner, högst 10 miljoner.

Studien omfattar bara organismer med cellkärna. Organismer som saknar cellkärna, bakterier och arkéer, är i princip inte medräknade. Hos dem är artgränserna mer flytande och hur många arter som finns är tills vidare skrivet i stjärnorna. Det kan röra sig om så få som 10 000 eller många miljoner. [13] [14]

Efter flera hundra års arbete har omkring 86 procent av jordens arter, eller livsformer, fortfarande inte beskrivits. Det betyder att forskare har kategoriserat mindre än 15 procent av alla nu levande arter, och att många okända organismer med den nuvarande utrotningstakten kommer att försvinna innan de hinner registreras. [15]

 Rödlistning

ändringsdatum

Rödlistning är en klassificering av arter efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.

Internationellt samordnas arbetet med rödlistning av Internationella naturvårdsunionen (IUCN). IUCN listar i januari 2013 10935 växter, 3 svampar, 6 protister och 14106 djur som nära hotad till akut hotad, varav 4476 växter, 3 svampar, 5 protister och 5526 djur tillhör kategorierna starkt hotad och akut hotad.

2021 anger IUCN att ner än 38500 arter hotas av utrotning och att det är 28% av alla bedömda arter: groddjur 41%, ryggradsdjur 26%, barrträd (conifers) 34%, fåglar 14%, hajar 37%, koraller 33% och kräftdjur 28%.[16]

I Sverige tas nationella rödlistor fram av ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Listorna slås slutligen fast av Naturvårdsverket och revideras normalt vart femte år. [17]

 Sverige

2021-12-19

Utarmningen av den biologiska mångfalden i Sverige beror till stor del på att det moderna skogs- och jordbruket har förändrat eller förstört många arters livsmiljöer[5][6][7]. Äldre tiders variationsrika landsbygd har ersatts av vidsträckta och likformiga skogsområden eller åkrar där ett mindre antal växt- och djurarter kan leva. Samtidigt har igenväxning av jordbruksmarker försämrat förutsättningarna för arter som behöver öppna, hävdade miljöer.

Sedan mitten av 1800-talet anses drygt 200 arter ha försvunnit från Sverige, men mörkertalet kan vara betydande. Flertalet av dem var aldrig särskilt vanliga här. Att de nu är borta har därför fått begränsad inverkan på de svenska ekosystemen. Samtliga dessa arter finns dessutom fortfarande kvar i andra delar världen. Av mycket större betydelse för ekosystemens funktion är förmodligen att många vanliga arter har minskat och blivit sällsynta eller fått en mer begränsad utbredning inom Sverige. Under samma tid har ungefär 800 nya växt- och djurarter kommit till Sverige. Några har tagit sig hit av egen kraft, andra har avsiktligt eller oavsiktligt förts in av människan.[18]

Arbetet för att nå de svenska så kallade miljökvalitetsmålen bidrar till att bevara den biologiska mångfalden i Sverige. Sju av miljökvalitetsmålen är nästan helt inriktade på biologisk mångfald:

  • Ett rikt odlingslandskap
  • Ett rikt växt- och djurliv
  • Hav i balans samt levande kust och skärgård
  • Levande sjöar och vattendrag
  • Levande skogar
  • Myllrande våtmarker
  • Storslagen fjällmiljö

10 etappmål finns för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Etappmålen är övergripande och bidrar till att nå flera av miljökvalitetsmålen.[19]

Artdatabanken är en avdelning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala med uppgift att samla in och bearbeta data om den biologiska mångfalden. Artdatabanken bedömer arternas överlevnadsförutsättningar och upprättar därefter Röda listor som lämnas vidare till Naturvårdsverket. Man informerar också allmänhet, företag, press och skolor.

I Sverige lever uppemot 60 000 vilda arter. Några grupper är väl kända, men för de allra flesta finns ett stort kunskapsbehov. 4 127 arter är klassade som rödlistade varav

  • 212 är kategoriserades som Akut hotad,
  • 634 som Starkt hotad,
  • 1 096 som Sårbar,
  • 1 440 som Nära hotad,
  • 521 som Kunskapsbrist
  • 224 arter som Nationellt utdöd.[20]

Boken Rödlistade arter i Sverige 2020. [21]

 Natura 2000

2022-05-18

Natura 2000 är ett nätverk inom EU som verkar för att skydda och bevara den biologiska mångfalden.

Områden vars natur är värdefull ur ett EU-perspektiv ska ingå i Natura 2000, vilket innebär att de klassas som områden med särskilda skydds- eller bevarandevärden. Dessa områden ska ha en bevarandeplan som pekar ut naturvärdena och ska beskriva vad som krävs för att värdena långsiktigt ska kunna finnas kvar.

Natura 2000 sträcker sig över 18 % av EU:s landareal och 6 % av EU:s marina territorium, vilket gör det till det största koordinerade nätverket av skyddade områden i världen.

Natura 2000 är ett nätverk för uppfödning och viloplatser för ovanliga och hotade arter, och flera ovanliga habitattyper skyddas för att kunna finnas naturligt. Målet med nätverket är att se till på lång sikt att Europas mest värdefulla och hotade arter och habitat överlever.

Natura 2000 är inte strikta naturreservat. Det innefattar strikt skyddade naturreservat också, dock är den mesta marken privat ägd. Tillvägagångssättet för bevaring och hållbar användning av områdena i Natura 2000 är mycket vidare, centrerat kring människor som arbetar med naturen snarare än emot den. Medlemsländerna måste säkerställa att områdena förvaltas på ett hållbart sätt, både ekologiskt och ekonomiskt.

EU-medlemskap
Ett av kraven för att bli ett medlemsland i EU är att lämna in förslag på områden som möter samma natura 2000-krav som resten av medlemsstaterna. En del nya medlemmar har stora områden som faller under natura 2000 och implementeringen av dessa skyddszoner har inte alltid varit enkel.

Val av skyddsområden görs av medlemsstaterna och Europeiska kommissionen där man följer stränga vetenskapliga kriterier som definieras enligt direktiven nämnda ovan.

Medlemsländerna väljer själva vilka områden som innefattas av SPA medan SAC:s områden väljs i en mer ingående process: varje medlemsland måste göra en lista med landets främsta områden för vilda djur och växter vilka innefattas av habitatdirektivet; denna lista måste sedan skickas in till Europakommissionen. När detta är gjort genomgås en evaluerings- samt urvalsprocess på europeisk nivå där dessa områdens status som Natura 2000-områden avgörs.[22]

 Källor

2022-05-24

Fotnoter

Etiketter med länkar

Biodiversitetskonventionen
Inga länkar
CBD
Inga länkar
Convention on Biological Diver
Inga länkar
Biologisk mångfald
Skogsbruket under angrepp (Nyhet)
Så kan styrmedel minska konsumtionens miljöpåverkan (Nyhet)
Mångfalskonventionen
Inga länkar
IPCC
Klimatmodellerna överskattar koldioxidens påverkan (Nyhet)
Koldioxidlagring - CCS (Artikel)
Modeller, prognoser, scenarier och RCP (Artikel)
Utkast till kommande IPCC-rapport (Nyhet)
Mallen Baker om IPCC AR6 (Artikel)
COP 26 FNs klimatkonferens 2021 (Artikel)
IPCC AR6 (Artikel)
UNEP (Artikel)
Global temperatur 1750-1900
IPCC AR6 WG2 (Artikel)
Vetenskap och klimatet (Artikel)
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led (Artikel)
EPA: Causes of Climate Change (Artikel)
Klimatkänslighet (Artikel)
IPCC AR5 (Artikel)

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Clive Best
COP 26 FNs klimatkonferens 2021
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
Energimyndigheten: Solceller
EU - Europeiska unionen
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Geotermisk energi
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC: Översvämning
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatet sedan istiden
Klimatförändring
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Mätning av luftens temperatur
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Regn, nederbörd
Roger A. Pielke Jr.
Ryssland
Satelliter
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solceller med sällsynta jordartsmetaller
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk politik
Svenska kraftnät
Svårt att datera kolutsläpp
Tege Tornvall
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.