Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-12-20

Biologisk mångfald

Innehåll: Regeringsförklaringen | FN | Global Biodiversity Framework (GBF) | Utrotning | Antal arter | Rödlistning | Nya arter | Sverige | Levande sjöar och vattendrag | EU | Natura 2000 | Källor

Biologisk mångfald är variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung och kan åsyfta hela vår planet, ett land, ett landskap, ett kärr eller något annat specifikt område.

title

Mångfald av blommor

Den biologiska mångfalden påverkas av förändringar i klimatet liksom av en rad andra faktorer. Mångfalden påverkas också av åtgärder som vidtas för att påverka klimatet och energiproduktionen. Som exempel kan nämnas vindkraftverk och skogsbruk.

 Regeringsförklaringen

2022-12-12

Regeringsförklaringen om miljö:

Miljöproblemen är en av vår tids stora gränsöverskridande frågor. Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös. Ett program för internationella klimatinvesteringar i enlighet med Parisavtalets artikel sex utvecklas. Investeringarna bidrar till att nå det svenska klimatmålet om nettonollutsläpp 2045. Stora satsningar på laddinfrastruktur genomförs och teknik för koldioxidinfångning genomförs.

Särskilda insatser görs också för att motverka övergödning av Östersjön och för att flytta ut gränsen för storskaligt trålfiske. [1]

 FN

2022-12-12

Den biologiska mångfalden regleras i Convention on Biological Diversity - CBD[2]. Den kallas också för Biodiversitetskonventionen, Mångfalskonventionen och Riokonventionen[3]. Den innebär att varje land har ansvar för att bevara mångfalden på gennivå, artnivå och ekosystemnivå. Sverige undertecknade Convention on Biological Diversity 1992-06-08[4]

Biologisk mångfald eller biodiversitet är definierad i Konventionen om biologisk mångfald som:

"Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem." [5]

  • Genetisk diversitet är variationsrikedom bland individer eller populationer inom en art.
  • Artdiversitet är variationsrikedom av arter inom ett ekosystem eller område.
  • Ekosystemdiversitet är en mångfald av ekosystem inom ett område.

 Global Biodiversity Framework (GBF)

2022-12-20

Regeringar från hela världen har beslutat om ett ramverk Global Biodiversity Framework (GBF) med åtgärder för att "stoppa och ändra naturförluster" fram till 2030. Beslutet togs vid FNs konferens COP 15 om Biologisk mångfald (Biodiversity) 7 - 19 december 2022 i Montreal, Kanada. Av FNs 193 medlemsländer deltog 188. USA hör till dem som inte deltog. Flera av de närvarande länderna protesterade mot konferensens beslut

Beslut vid COP 15:

  • Antagande av en rättvis och heltäckande ram som matchas av de resurser som behövs för genomförandet
  • Tydliga mål för att hantera överexploatering, föroreningar, fragmentering och ohållbara jordbruksmetoder
  • En plan som skyddar ursprungsbefolkningens rättigheter och erkänner deras bidrag som förvaltare av naturen
  • Finansiering för biologisk mångfald och anpassning av finansiella flöden till naturen för att driva finanser mot hållbara investeringar och bort från miljöskadliga investeringar
  • Skydda 30 % av världens land och hav före årtiondets slut, ett mål som kallas 30 gånger 30.

Avtalet uppmanar länder att anslå 200 miljarder dollar per år till initiativ för biologisk mångfald från både offentlig och privat sektor.

Utvecklade länder ska tillhandahålla 25 miljarder dollar i årlig finansiering från och med 2025 och 30 miljarder dollar per år från 2030.

Avtalet, som innehåller totalt 23 mål, ersätter 2010 års Aichi biologiska mångfaldsmål som var avsedda att vägleda bevarandet till 2020. Inget av dessa mål uppnåddes, och inget enskilt land uppfyllde alla 20 Aichi-målen.[6]

Ramverket GBF innehåller 23 mål att uppnå till 2030, inklusive:

  • Effektivt bevarande och förvaltning av minst 30 procent av världens land, kustområden och hav. För närvarande är 17 procent av land och *8 procent av marina områden under skydd
  • Återställande av 30 procent av terrestra och marina ekosystem
  • Minska förlusten av områden med hög biologisk mångfald och hög ekologisk integritet till nära noll
  • Halvera globalt matsvinn
  • Fasas ut eller reformera subventioner som skadar den biologiska mångfalden med minst 500 miljarder dollar per år, samtidigt som de positiva incitamenten för bevarande av biologisk mångfald och hållbar användning ökas
  • Mobilisera minst 200 miljarder dollar per år från offentliga och privata källor för biologisk mångfaldsrelaterad finansiering
  • Öka internationella finansiella flöden från utvecklade länder till utvecklingsländer till minst 30 miljarder USD per år
  • Att kräva att transnationella företag och finansiella institutioner övervakar, bedömer och öppet avslöjar risker och effekter på biologisk mångfald genom deras verksamhet, portföljer, leverans- och värdekedjor

Finans spelade en nyckelroll vid COP15, med diskussioner som fokuserade på hur mycket pengar utvecklade länder kommer att skicka till utvecklingsländer för att ta itu med förlusten av biologisk mångfald. Det begärdes att den globala miljöfaciliteten skulle inrätta en särskild förvaltningsfond - GBF-fonden - för att stödja genomförandet av GBF, för att säkerställa ett adekvat, förutsägbart och lägligt flöde av medel.

Länder godkände också en rad relaterade avtal för att implementera GBF, inklusive planering, övervakning, rapportering och granskning, som alla är avgörande för att säkerställa att framsteg görs - med GBF:s ord, för att säkerställa att det inte sker "en ytterligare acceleration i den globala takten för utrotning av arter, som redan är minst tio till hundratals gånger högre än den har varit i genomsnitt under de senaste 10 miljoner åren."

Det nya avtalet är inte bindande utan varje land får avgöra hur mycket det vill bidra med.

Konventionen om biologisk mångfald antogs för 30 år sedan i Rio 1993-06-04. Konkreta mål fastställds 2010 Aichi, Japan och anges i Nagoya Protocol.[7] Inget av de 20 mål en har uppnåtts.

Från svensk sida betonade miljöministern Romina Pourmokhtari inför konferensen att regeringen eftersträvar de mest kostnadseffektiva åtgärderna som inte skadar näringar och landsbygd samt vikten av tidsbundna, mätbara mål med tydlig uppföljning.

Förhandlingarna om ett nytt ramverk har pågått i fyra år. Brasilien krävde, på uppdrag av den afrikanska kontinenten och 14 andra länder inklusive Indien och Indonesien, "Finansiella subventioner på minst 100 miljarder dollar per år eller 1% av världens BNP fram till 2030."[8]

Sverige kommer att ge ett rekordhögt bidrag till Globala miljöfonden om 4,1 miljarder under den kommande programperioden[9]. som är den "finansiella mekanismen" för konventionen. [10]

 Utrotning

ändringsdatum

Biologisk mångfald kan åsyfta hela vår planet, ett land, ett landskap, ett kärr eller något annat specifikt område. Vissa områden har naturligt en låg grad, andra en hög grad av biologisk mångfald. Till exempel har ofta varma och fuktiga områden en större biologisk mångfald än kalla och torra områden. Sammanfattat beskriver Biologisk mångfald livet på jorden i sin helhet.[11]

Det är oundvikligt att den biologiska mångfald påverkas när över åtta miljarder människor[12] att leva på samma yta som en miljard, vilket vi var för 200 år sedan.

Utrotning har varit en naturlig del av planetens evolutionära historia. 99% av de fyra miljarder arter som har utvecklats på jorden är nu borta. De flesta arter har utrotats. IUCN har uppskattat antalet utrotade arter sedan år 1500 till 900 st. Många okända arter har utrotats vilket gör att antalet underskattas. [13] [14]

Den återkommande rubriceringen "artutrotningen tilltar" leder fel, eftersom den i regel inte handlar om att arter dokumenterat försvinner för gott från jordens yta utan om att antalet individer av olika arter decimerats kraftigt. Dessutom upptäcks ständigt nya arter. För att återknyta till groddjuren: Dessa hör till de mest hotade på senare tid, och forskare tror att över 100 arter försvunnit, men A) det beror främst på en svampsjukdom och B) det hittas över 100 nya amfibiearter - varje år. [15]

 Antal arter

ändringsdatum

Det finns flera svårigheter att uppskatta hur många arter det finns på jorden. Med tanke på problematiken kring kategorisering av arter skiljer sig uppskattningarna kring hur många arter väldigt mycket mellan de olika artbegreppen.[16]

Livet på jorden domineras av växter - de utgör 82% av den globala biomassan. Djurriket utgör bara 0,4% av den globala biomassan. Människor står för bara 0,01% av biomassan. Men vår boskap väger tyngre än vilda däggdjur och fåglar. 86% av livet är i markbundna miljöer; 13% i under vattenytan; och bara 1% i marina miljöer.

Det finns över två miljoner identifierade och beskrivna arter på jorden. Uppskattningar av det sanna antalet arter varierar. Den mest citerade uppskattningen är 8,7 miljoner arter (men detta varierar från cirka 5 till 10 miljoner). Tropiken är hem för de mest mångsidiga och unika ekosystemen. De tenderar att ha de mest endemiska arterna, som bara finns inom ett avgränsat område. [17]

I en studie, som publiceras i Public Library of Science har forskarna visat först att antalet arter inom varje grupp i den taxonomiska hierarkin (klass, ordning, familj, släkte) följer ett bestämt och regelbundet mönster som har stora likheter med en pyramid.

Forskarna, som ingår i det globala vetenskapliga nätverket Census of Marine Life[18], kom fram till följande
7,77 miljoner arter av djur, varav drygt 5 miljoner är insekter.
298 000 arter av växter.
611 000 arter av svampar.
36 400 arter av protozoer (encelliga organismer med djurliknande beteende, exempelvis amöbor).
27 500 arter av chromister (brunalger och närbesläktade arter).

Summan av detta blir 8,74 miljoner, varav 6,5 miljoner är landlevande och 2,2 miljoner finns i haven. Forskarna tror att detta är mycket nära sanningen, men för säkerhets skull har man angett en felmarginal på 1,3 miljoner åt ena eller andra hållet dvs minst 7,4 miljoner, högst 10 miljoner.

Studien omfattar bara organismer med cellkärna. Organismer som saknar cellkärna, bakterier och arkéer, är i princip inte medräknade. Hos dem är artgränserna mer flytande och hur många arter som finns är tills vidare skrivet i stjärnorna. Det kan röra sig om så få som 10 000 eller många miljoner. [19] [20]

Efter flera hundra års arbete har omkring 86 procent av jordens arter, eller livsformer, fortfarande inte beskrivits. Det betyder att forskare har kategoriserat mindre än 15 procent av alla nu levande arter, och att många okända organismer med den nuvarande utrotningstakten kommer att försvinna innan de hinner registreras. [21]

 Rödlistning

ändringsdatum

Rödlistning är en klassificering av arter efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.

Internationellt samordnas arbetet med rödlistning av Internationella naturvårdsunionen (IUCN). IUCN listar i januari 2013 10935 växter, 3 svampar, 6 protister och 14106 djur som nära hotad till akut hotad, varav 4476 växter, 3 svampar, 5 protister och 5526 djur tillhör kategorierna starkt hotad och akut hotad.

2021 anger IUCN att ner än 38500 arter hotas av utrotning och att det är 28% av alla bedömda arter: groddjur 41%, ryggradsdjur 26%, barrträd (conifers) 34%, fåglar 14%, hajar 37%, koraller 33% och kräftdjur 28%.[22]

I Sverige tas nationella rödlistor fram av ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Listorna slås slutligen fast av Naturvårdsverket och revideras normalt vart femte år. [23]

 Nya arter

2022-12-18

Det tillkommer ständigt nya arter av djur, växter och svampar. Nya arter kan upptäckas på olika sätt, till exempel genom att undersöka områden som tidigare inte har undersökts noga, genom att studera befintliga arter närmare och upptäcka att de faktiskt är olika arter, eller genom att skapa nya arter genom korsningar eller genetisk manipulering.

Det är svårt att säga exakt hur många nya arter som upptäcks varje år eftersom det finns många olika faktorer som påverkar detta. En studie från 2019 uppskattade att det finns ungefär 1,9 miljoner beskrivna arter av djur, växter och svampar[24], men det finns många fler arter som inte har upptäckts än. Nya arter kan också försvinna, så det finns en ständig förändring i antalet arter på jorden.

Det är viktigt att upptäcka och beskriva nya arter eftersom det ger oss en bättre förståelse för biologisk mångfald och hjälper oss att skydda hotade arter. Det kan också ge oss nya medicinska lösningar och ekonomiska möjligheter. [25]

 Sverige

2022-12-20

Den biologiska mångfalden i Sverige påverkas av utvecklingen skogs- och jordbruket liksom av städer och kommunikationer. Äldre tiders variationsrika landsbygd har ersatts av vidsträckta skogsområden eller åkrar där ett mindre antal växt- och djurarter kan leva. Samtidigt har tidigare jordbruksmarker ökat utrymmet för olika arter.

Sedan mitten av 1800-talet anses drygt 200 arter ha försvunnit från Sverige[26], men mörkertalet kan vara betydande. Flertalet av dem var aldrig särskilt vanliga här. Att de nu är borta har därför fått begränsad inverkan på de svenska ekosystemen. Samtliga dessa arter finns dessutom fortfarande kvar i andra delar världen.

Av mycket större betydelse för ekosystemens funktion är förmodligen att många vanliga arter har minskat och blivit sällsynta eller fått en mer begränsad utbredning inom Sverige. Under samma tid har ungefär 800 nya växt- och djurarter kommit till Sverige. Några har tagit sig hit av egen kraft, andra har avsiktligt eller oavsiktligt förts in av människan.[27]

Arbetet för att nå de svenska så kallade miljökvalitetsmålen bidrar till att bevara den biologiska mångfalden i Sverige. Sju av miljökvalitetsmålen är nästan helt inriktade på biologisk mångfald:

  • Ett rikt odlingslandskap
  • Ett rikt växt- och djurliv
  • Hav i balans samt levande kust och skärgård
  • Levande sjöar och vattendrag
  • Levande skogar
  • Myllrande våtmarker
  • Storslagen fjällmiljö

10 etappmål finns för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Etappmålen är övergripande och bidrar till att nå flera av miljökvalitetsmålen. [28] [29]

Artdatabanken är en avdelning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala med uppgift att samla in och bearbeta data om den biologiska mångfalden. Artdatabanken bedömer arternas överlevnadsförutsättningar och upprättar därefter Röda listor som lämnas vidare till Naturvårdsverket. Man informerar också allmänhet, företag, press och skolor.

I Sverige lever uppemot 60 000 vilda arter. Några grupper är väl kända, men för de allra flesta finns ett stort kunskapsbehov. 4 127 arter är klassade som rödlistade varav

  • 212 är kategoriserades som Akut hotad,
  • 634 som Starkt hotad,
  • 1 096 som Sårbar,
  • 1 440 som Nära hotad,
  • 521 som Kunskapsbrist
  • 224 arter som Nationellt utdöd.[30]

Boken Rödlistade arter i Sverige 2020. [31]

 Levande sjöar och vattendrag

2022-12-12

title

Vattenkraftverk

Riksdagen har beslutat om åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen i "Levande sjöar och vattendrag"[32] samt för att uppfylla kraven i EUs ramdirektiv för vatten.[33] [34] Det riktas stark kritik mot EUs direktiv för att det försvårar införande av nya reningsmetoder och för att det inte tar hänsyn till kulturvärdet i de många små och gamla kraftverken.[35]

Därför har en omprövning av vattenkraftens miljötillstånd påbörjats. Kraven fastställdes 2019-01-01. Alla tillstånd äldre än 40 år omprövas under en 20-årsperiod. Begränsad påverkan på elsystemet skulle accepteras.

Men på grund av de akuta bristerna i det svenska elnätet, meddelade regeringen 2022-12-12, att omprövningen av tillstånden skjuts upp ett år för att genomförande av en analys av omprövningens inverkan på elsystemet.

Se vidare Vattenkraft i Klimatfakta,info

 EU

2022-12-13

EU-kommissionen förbereder lagstiftning om att skydda 30% av allt land- och vatten i Europa.[36]

Den senaste State of Nature report från European Environment Agency[37] varnade för att biodiversitet / mångfalden minskar kritiskt. 60% av arterna har svar eller dålig status, med de mest utsatta fisk och groddjur.[38]

 Natura 2000

2022-05-18

Natura 2000 är ett nätverk inom EU som verkar för att skydda och bevara den biologiska mångfalden.

Områden vars natur är värdefull ur ett EU-perspektiv ska ingå i Natura 2000, vilket innebär att de klassas som områden med särskilda skydds- eller bevarandevärden. Dessa områden ska ha en bevarandeplan som pekar ut naturvärdena och ska beskriva vad som krävs för att värdena långsiktigt ska kunna finnas kvar.

Natura 2000 sträcker sig över 18 % av EU:s landareal och 6 % av EU:s marina territorium, vilket gör det till det största koordinerade nätverket av skyddade områden i världen.

Natura 2000 är ett nätverk för uppfödning och viloplatser för ovanliga och hotade arter, och flera ovanliga habitattyper skyddas för att kunna finnas naturligt. Målet med nätverket är att se till på lång sikt att Europas mest värdefulla och hotade arter och habitat överlever.

Natura 2000 är inte strikta naturreservat. Det innefattar strikt skyddade naturreservat också, dock är den mesta marken privat ägd. Tillvägagångssättet för bevaring och hållbar användning av områdena i Natura 2000 är mycket vidare, centrerat kring människor som arbetar med naturen snarare än emot den. Medlemsländerna måste säkerställa att områdena förvaltas på ett hållbart sätt, både ekologiskt och ekonomiskt.

EU-medlemskap
Ett av kraven för att bli ett medlemsland i EU är att lämna in förslag på områden som möter samma natura 2000-krav som resten av medlemsstaterna. En del nya medlemmar har stora områden som faller under natura 2000 och implementeringen av dessa skyddszoner har inte alltid varit enkel.

Val av skyddsområden görs av medlemsstaterna och Europeiska kommissionen där man följer stränga vetenskapliga kriterier som definieras enligt direktiven nämnda ovan.

Medlemsländerna väljer själva vilka områden som innefattas av SPA medan SAC:s områden väljs i en mer ingående process: varje medlemsland måste göra en lista med landets främsta områden för vilda djur och växter vilka innefattas av habitatdirektivet; denna lista måste sedan skickas in till Europakommissionen. När detta är gjort genomgås en evaluerings- samt urvalsprocess på europeisk nivå där dessa områdens status som Natura 2000-områden avgörs.[39]

 Källor

2023-01-06

Fotnoter

1) Regeringsförklaringen, Statsminister Ulf Kristersson, riksdagen, den 18 oktober 2022 (2022-10-18)
2) The Convention on Biological Diversity
3) Biodiversitetskonventionen, Wikipedia
4) Country profiles, Convention on Biological Diversity
5) Article 2. Use of Terms, CDB convention
6) Rainforest-rich nations ensure COP15 deal on nature sticks, Reuters
7) Nagoya Protocol
8) COP15 ends with landmark biodiversity agreement, UNEP, FN (2022-12-29)
9) Global Environment Facility
10) Pressbriefing med Romina Pourmokhtari inför CBD COP 15, Konventionen om biologisk mångfald, Regeringen (2022-12-09)
11) 12) WeatherObservattionsWebsite, MetOffice
13) How many species have gone extinct?
14) Summary Statistics, Red list, IUCN
15) Anders Bolling, DN (2013-03-26)
16) Art, Wikipedia
17) Biodiversity and Wildlife, Our World In Data
18) Census of Marine Life
19) 8,7 miljoner arter på jorden, SvD (2011-08-23)
20) How Many Species Are There on Earth and in the Ocean? (2011-08-09)
21) Så många arter finns det på planeten
22) More than 38,500 species are threatened with extinction, IUCN
23) Rödlistning, Wikipedia
24) Denna uppgift är säkerligen för låg. Se avsnittet Antal arter
25) Författat av ChatGPT, OpenAI (2022-12-20)
26) Växter och djur i Västra Götalands odlingslandskap utvecklingen under de senaste 30 åren, Svante Hultengren, Länsstyrelsen i Västra Götaland (2016)
27) Sverige, Biologisk mångfald, Wikipedia (2022-12-12)
28) Sveriges miljömål
29) Sveriges miljömål, Naturvårdsverket
30) Artdatabanken
31) Rödlistade arter i Sverige 2020
32) Levande sjöar och vattendrag, Sveriges miljömål
33) EUs vattendirektiv, Vattenmyndigheterna
34) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (2000-10-23)
35) Debatt: EU:s vattendirektiv måste ändras, SKF, Svenskt vatten, Europaportalen (2020-07-03)
36) Biodiversity in Europe: EU aims to protect 30% of land and sea, Euroactiv (2021-02-17)
37) European Environment Agency, EU
38) State of nature in the EU Results from reporting under the nature directives 2013-2018, EEA, EU (2020-10)
39) Natura 2000, Wikipedia (2022-06-18)

Mer att läsa

IPCC
Koldioxidlagring - CCS
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Mallen Baker om IPCC AR6
Klimatmodellerna överskattar koldioxidens påverkan
COP 26 Glasgow
UNEP
Global temperatur 1750-1900
IPCC AR6 WG2
Vetenskap och klimatet
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC AR5
IPCC AR6
Klimatkänslighet
Klimatkänslighet
Global Biodiversity Framework
Inga länkar
CBD
Inga länkar
Convention on Biological Diver
Inga länkar
Mångfalskonventionen
Inga länkar
Biologisk mångfald
Skogsbruket under angrepp
Så kan styrmedel minska konsumtionens miljöpåverkan
Cement
Biodiversitetskonventionen
Inga länkar

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Elsa Widding
Elskatten
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - klimattullar
EU - Socialfonden
EU - statsstödsregler
EU - svenska ordförandeskapet
EU hållbart näringsliv
EU i Sverige
EU och klimatet
EU om byggnader
EU-kommissionen
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Formas
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Gaskraftverk
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Iskärnor
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatmodellerna överskattar koldioxidens påverkan
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Klimatstatistik
Klimatupplysningen
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Kärnkraft - SMR
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Ozon
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska klimatmålen
Svenska klimatpolitiska handlingsplanen
Svenska kraftnät
Sällsynta jordartsmetaller
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utredningen Rätt för klimatet
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Väder
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
WEF - World Economic Forum
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Öknar
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

htm