Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-11-17

Svensk klimatpolitik

Innehåll: Tidöavtaletet | Klimatpolitiska ramverket | Klimatlagen | Klimatmålen | Miljömålsberedningen | Klimatpolitiska rådet | Fossilfritt Sverige | Miljödepartementet | EU | Energimyndigheten | Sveriges sjätte nationalrapport | Partierna | Källor

Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige innehåller klimatmålen, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. En nationalrapport ger basfakta om resultat enligt FNs klimatkonvention. De politiska partierna ståndpunkter.

 Tidöavtaletet

2022-11-01

Enligt regeringspartierna och Sverigedemokraterna ska klimat- och miljöpolitiken drivas i nära samarbete mellan de fyra partierna med syftet att utarbeta och genomföra politiska reformer för att trygga energiförsörjningen och åstadkomma en effektiv klimatomställning. Samarbetsprojektet Klimat och energi ska genomföra reformer för att lösa samhällsproblemen med en trygg och säker energiförsörjning på kort och lång sikt.

Reformer som ska genomföras i projektet

  • Förutsättningar för investeringar i ny kärnkraft
  • Återstart av planerbar elproduktion i södra Sverige
  • Nytt energipolitiskt mål
  • Nya regler för elmarknaden
  • Styrning av myndigheter, statliga verk samt ny forskningsinriktning
  • Lagändringar för ny kärnkraft
  • Bättre förutsättningar för kraftvärmen
  • Bättre förutsättningar för vattenkraften
  • Vindkraft
  • Solenergi
  • Energieffektivisering
  • Högkostnadsskydd, stöd till energibesparing och sänkta elpriser
  • Energimyndigheten
  • Klimat: Översyn av stöd och styrmedel för ökad effektivitet
  • Laddinfrastrukturen byggs ut
  • Miljötillståndsprocesserna förenklas och förkortas
  • Förslaget om CCS (koldioxidinfångning) genomförs

 Klimatpolitiska ramverket

2022-03-15

Riksdagen har antagit ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige som innehåller nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Ramverket ska skapa ordning och reda i klimatpolitiken och baseras på en överenskommelse inom den parlamentariska Miljömålsberedningen.

För första gången får Sverige en lag som innebär att varje regering har en skyldighet att föra en klimatpolitik som utgår från de klimatmål som riksdagen har antagit. Varje regering ska också tydligt redovisa hur arbetet med att nå målen fortskrider. För första gången kommer Sverige att ha långsiktiga klimatmål bortom 2020 och ett oberoende klimatpolitiskt råd som granskar klimatpolitiken. Reformen är en central del i arbetet för att Sverige ska leva upp till Parisavtalet.[1]

 Klimatlagen

ändringsdatum

Viktiga paragrafer:

2 § Regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som

1. syftar till att förhindra farlig störning i klimatsystemet,

2. bidrar till att skydda ekosystemen samt nutida och framtida generationer mot skadliga effekter av klimatförändring,

3. är inriktat på att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser och att bevara och skapa funktioner i miljön som motverkar klimatförändring och dess skadliga effekter, och

4. vilar på vetenskaplig grund och baseras på relevanta tekniska, sociala, ekonomiska och miljömässiga överväganden.

3 § Regeringens klimatpolitiska arbete ska utgå från det långsiktiga, tidssatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt. Regeringen ska sätta de övriga utsläppsminskningsmål som behövs för att nå det långsiktiga målet.[2]

 Klimatmålen

2022-03-15

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. De svenska klimatmålen är en del i miljömålssystemet och de är även en central del i Sveriges arbete med att leva upp till klimatavtalet från Paris.

Begränsad klimatpåverkan är ett av de sexton miljökvalitetsmålen som riksdagen har antagit. Enligt riksdagens precisering är målet att den globala medeltemperaturökningen ska begränsas till långt under 2 grader Celsius över förindustriell nivå, och ansträngningar göras för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius, vilket är samma temperaturmål som världens länder kom överens om i Parisavtalet.

För att Sverige ska leva upp till Parisavtalet har riksdagen beslutat om etappmål för minskning av Sveriges klimatpåverkan. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Med negativa utsläpp menas att utsläppen är mindre än noll, det vill säga att halten av växthusgaser i atmosfären sänks. Detta är Sveriges långsiktiga klimatmål, som är en del av det klimatpolitiska ramverket.

Sverige har även utsläppsmål för inrikes transporter, utom inrikes flyg, samt för de utsläpp som inte ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter.[3]

 Miljömålsberedningen

2022-03-15

Miljömålsberedningen inrättades av regeringen i juli 2010 för att nå bred politisk samsyn kring ett antal olika miljöfrågor. Beredningens uppgift är att föreslå hur miljökvalitetsmålen ska nås genom politiskt förankrade förslag till strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder.

I oktober 2020 fick Miljömålsberedningen ett tilläggsuppdrag att föreslå en samlad strategi för att minska klimatpåverkan från konsumtion i syfte att nå en klimatmässigt hållbar konsumtion på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt.

Miljömålsberedningen föreslår ett mål för när de konsumtionsbaserade utsläppen ska vara netto noll med 2045 som slutår. [4]

 Klimatpolitiska rådet

2022-03-15

Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som utvärderar om regeringens samlade politik leder mot målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.[5] Se även artikeln Klimatpolitiska rådet.

 Fossilfritt Sverige

2022-03-24

Fossilfritt Sverige är ett "Nationellt initiativ för att göra Sverige till världens första fossilfria välfärdsland". Organisationen har utformat en strategi om Sverige ska dubbla de gröna kreditgarantierna.[6]

 Miljödepartementet

2022-10-11

Miljödepartementet arbetar med frågor som rör minskade klimatutsläpp, en giftfri vardag och att stärka den biologiska mångfalden på land och i vatten. Departementet ansvarar också för frågor som rör kretslopp och avfall, strålsäkerhet, skydd och skötsel av värdefull natur, friluftsliv samt internationellt miljösamarbete. De 16 miljökvalitetsmålen är grunden för regeringens miljöpolitik och miljömålssystemet är den centrala, gemensamma plattformen för aktörer i det svenska miljöarbetet.

Utredningar

  • M 2022:04 Miljöstraffrättsutredningen
  • M 2022:03 Stärkta incitament för utbyggd vindkraft
  • M 2022:02 Regeringens roll som prövningsmyndighet i en modern och effektiv miljöprövning
  • M 2022:01 Ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella näringarna
  • M 2021:01 En reglering av användningen av vattenskotrar och liknande farkoster
  • M 2020:02 En nationell samordnare för Agenda 2030
  • M 2016:05 Fossilfritt Sverige
  • M 2010:04 Miljömålsberedningen
  • M 1992:A Kärnavfallsrådet
  • Jo 1968:A Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling

Myndigheter

  • Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (SIVL)
  • Stockholms internationella miljöinstitut (SEI)
  • Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra)
  • Lokala säkerhetsnämnderna vid kärntekniska anläggningar
  • Svenska Miljöinstitutet AB (IVL)
  • Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)
  • Kemikalieinspektionen (KemI)
  • Statens geotekniska institut (SGI)
  • Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM
  • Naturvårdsverket
  • Havs- och vattenmyndigheten (HaV)
  • Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) [7]

 EU

2022-03-17

Europaparlamentet utger lägesrapporter för medlemsländernas klimatåtgärder. I rapporten 2021-10-27 skriver man bl.a.

"Sverige står för 1,4 % av EU:s totala utsläpp av växthusgaser (GHG) och har minskat sina utsläpp i något snabbare takt än EU-genomsnittet sedan 2005. Koldioxidintensiteten i Sveriges ekonomi är den lägsta i unionen och fortsätter att minska snabbare än EU-omfattande genomsnitt.

Sveriges transportsektor har den högsta andelen av de totala utsläppen, men minskade sina nivåer med över 23 % från 2005 till 2019. Sektorn med den största procentuella minskningen av utsläppen mellan 2005 och 2019 - 56,4 % - var avfallshantering.

Enligt beslutet om insatsfördelning (2013 2020) behöver Sverige minska sina utsläpp i sektorer som inte ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter med 17 % jämfört med 2005 års nivåer.

Målet för 2030 enligt förordningen om insatsfördelning (2021-2030) är en minskning med 40 %. Landet har goda förutsättningar att uppnå både 2020 och 2030 målen. " [8]

 Energimyndigheten

2022-11-16

På klimatmötet COP27 lanserades i dag ett nytt initiativ för att snabba på implementeringen av internationella klimatsamarbeten. Det är Japan som står bakom initiativet, som hittills undertecknats av 38 länder. Sverige företräddes av statssekreterare Daniel Westlén på plats i Sharm el-Sheikh.

Energimyndigheten har i uppdrag av regeringen att finansiera insatser som utvecklar nya internationella samarbetsformer och resultatbaserad klimatfinansiering inom ramen för artikel 6 under Parisavtalet.

"Article 6 Implementation Partnership" är till för att samordna dessa insatser för att undvika duplicering och bidra till effektivare genomföranden av klimatsamarbeten.

Sverige har gått med i initiativet, tillsammans med 37 andra länder och 19 internationella organisationer, bland andra FN:s utvecklingsorgan (UNDP) och Global Green Growth Institute (GGGI). Det är Energimyndigheten som kommer företräda Sverige i partnerskapet.[9]

 Sveriges sjätte nationalrapport

ändringsdatum

Sveriges sjätte nationalrapport är utformad i enlighet med de riktlinjer som antagits av parterna till FN:s klimatkonvention.

I rapporten redovisas basfakta om det svenska samhället och en genomgång görs av de olika samhällssektorerna enligt den indelning som man enats om inom FN:s klimatkonvention. Utsläpp och upptag av olika växthusgaser redovisas för varje sektor och sammantaget för varje år sedan 1990 liksom olika styrmedels inverkan på utsläppen.

De utvärderingar som redovisas i rapporten visar att Sverige lyckats bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och växthusgasutsläpp. De införda styrmedlen har haft en betydande effekt och utsläppen har minskat med ungefär 16 procent mellan 1990 och 2011.

Preliminära utsläppssiffror för 2012 visar att utsläppen har minskat med 20 procent sedan 1990. Samtidigt kan Sverige uppvisa en god ekonomisk tillväxt med en BNP ökning på nästan 60 procent sedan 1990.[10]

 Partierna

2022-11-15

Liberalerna

Vi vill ha en grön omstart av Sverige genom åtgärder som kortar vägen till ett klimatvänligt samhälle. Vi vill ha ett Sverige som är det mest hållbara i världen, där vi bygger hinder för klimatutsläpp och river hinder för klimatvänlig teknik. Kunskap måste sättas före tyckande. Tidiga insatser ger störst effekt.

Klimatförändringarna ger extremare väder och allvarligare naturkatastrofer, både i Sverige och i resten av världen. Påverkan på oss människor riskerar att bli omfattande. De ekonomiska effekterna av påverkan på ekosystemen och av naturkatastrofer är redan påtagliga. När torka, hetta och stigande havsnivåer gör områden på jorden obeboeliga ökar migrationen vilket kan leda till geopolitiska spänningar.[11]

Att tro att Sverige med nuvarande politik ska nå sina klimatmål till 2030 är "lite som att tro på jultomten". Det skriver liberalen Robert Hannah, vice ordförande i riksdagens kulturutskott och partikamrat med klimatminister Romina Pourmokhtari. "Den tekniska utvecklingen kommer ta oss dit men inte så snabbt som alla önskar", skriver Hannah. Pourmokhtari konstaterade nyligen själv att målen blir svåra att nå men sa att "ambitionen kvarstår". [12]

Moderaterna

Miljö och klimat. Utsläppsminskningarna av växthusgaser har planat ut de senaste tre åren, enligt SCB. Sveriges utsläpp har enligt SCB ökat såväl 2016 som 2017. Naturvårdsverket bedömer att Sverige endast kommer nå två av 16 miljömål inom utsatt tid (till 2020). Den biologiska mångfalden är hotad.[13]

Sverigedemokraterna

Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös utan att motverka svensk konkurrenskraft. Vår politik strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna, som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd. Med tanke på att Sveriges utsläpp är mycket små i relation till världens totala klimatpåverkande utsläpp är det viktigt att behålla ett globalt perspektiv. Genom att utforma klimatåtgärder mer effektivt och evidensbaserat kan vi få bättre effekt. Den bästa politiken behöver inte vara den som kostar mest pengar. Politiken måste kontinuerligt stämmas av mot nya rön i forskningen samt baseras på fakta, inte på känslor.[14]

Kristdemokraterna

Klimatfrågan är vår tids största utmaning. Kristdemokraterna har medverkat till riksdagens beslut om att Sverige år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser. För att nå målet krävs en samhällsomställning för att kraftigt reducera vår klimatpåverkan. Kristdemokraterna vill därför öka satsningarna på biobränsle, vätgas, eldrift av bilar och lastbilar, samt utveckling av infångning och lagring av koldioxid.[15]

Miljöpartiet

Sverige ska vara ledande i att minska den mänskliga påverkan på klimatet. Den totala energi- och resursförbrukande konsumtionen måste minska till en hållbar nivå. Det behövs en politisk omställning som underlättar en övergång till en mer hållbar livsstil. Konsumtion som har negativ klimatpåverkan, såsom fossilt drivna transporter, fossil energi och animalier, måste minska. Politiska insatser måste samverka med ett medborgerligt engagemang för en mer hållbar livsstil.

För att klara klimatmålen krävs ett klimatpolitiskt ramverk med bindande tak för vår klimatpåverkan såväl i Sverige som internationellt. Kraftfulla ekonomiska styrmedel är nödvändiga. Klimatsmarta val ska vara billigare. Klimatskadliga subventioner ska fasas ut och klimatmålen ska styra investeringarna i infrastruktur. Gas- och oljeborrning samt uranbrytning ska förbjudas i Sverige. Torv ska betraktas som ett fossilt bränsle. Internationellt vill vi verka för ett moratorium mot all nyexploatering av fossila bränslen.

För att minska mängden växthusgaser i atmosfären kan koldioxidlagring eller andra metoder för att binda växthusgaser behövas. Dessa får dock inte bli en ursäkt för att fortsätta utsläppen. Försiktighetsprincipen ska vara vägledande så att vi inte orsakar nya miljöproblem när vi försöker lösa gamla. [16]

Därför röstade vi nej till EU:s klimatlag, SvD (2021-11-04)

 Källor

2022-11-01

Fotnoter

Mer att läsa

Moderaterna
Inga länkar
Sverigedemokraterna
Inga länkar
Sverige
SMHI
Parisavtalet
Klimatekonomi
Germanwatch
Miljömålsberedningen
Inga länkar
Liberalerna
Inga länkar
Kristdemokraterna
Inga länkar
Klimatrådet
Inga länkar
FN
COP 26 äger rum 2021-10-31 till 2021-11-12
World Meteorological Organization (WMO)
Parisavtalet
COP27
COP 27
Energimyndigheten
Energimyndigheten: Solceller

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - Socialfonden
EU - svenska ordförandeskapet
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatet sedan istiden
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solceller med sällsynta jordartsmetaller
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska kraftnät
Svårt att datera kolutsläpp
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.