Svensk klimatpolitik

Tidöavtalet

Enligt regeringspartierna och Sverigedemokraterna ska klimat- och miljöpolitiken drivas i nära samarbete mellan de fyra partierna med syftet att utarbeta och genomföra politiska reformer för att trygga energiförsörjningen och åstadkomma en effektiv klimatomställning. Samarbetsprojektet Klimat och energi ska genomföra reformer för att lösa samhällsproblemen med en trygg och säker energiförsörjning på kort och lång sikt.

Reformer som ska genomföras i projektet

• Förutsättningar för investeringar i ny kärnkraft
• Återstart av planerbar elproduktion i södra Sverige
• Nytt energipolitiskt mål
• Nya regler för elmarknaden
• Styrning av myndigheter, statliga verk samt ny forskningsinriktning
• Lagändringar för ny kärnkraft
• Bättre förutsättningar för kraftvärmen
• Bättre förutsättningar för vattenkraften
• Vindkraft
• Solenergi
• Energieffektivisering
• Högkostnadsskydd, stöd till energibesparing och sänkta elpriser
• Energimyndigheten
• Klimat: Översyn av stöd och styrmedel för ökad effektivitet
• Laddinfrastrukturen byggs ut
• Miljötillståndsprocesserna förenklas och förkortas
• Förslaget om CCS (koldioxidinfångning) genomförs

Klimatpolitiska ramverket

Riksdagen har antagit ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige som innehåller nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Ramverket ska skapa ordning och reda i klimatpolitiken och baseras på en överenskommelse inom den parlamentariska Miljömålsberedningen.

För första gången får Sverige en lag som innebär att varje regering har en skyldighet att föra en klimatpolitik som utgår från de klimatmål som riksdagen har antagit. Varje regering ska också tydligt redovisa hur arbetet med att nå målen fortskrider. För första gången kommer Sverige att ha långsiktiga klimatmål bortom 2020 och ett oberoende klimatpolitiskt råd som granskar klimatpolitiken. Reformen är en central del i arbetet för att Sverige ska leva upp till Parisavtalet.

Klimatlagen

Viktiga paragrafer:

2 § Regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som

1. syftar till att förhindra farlig störning i klimatsystemet,

2. bidrar till att skydda ekosystemen samt nutida och framtida generationer mot skadliga effekter av klimatförändring,

3. är inriktat på att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser och att bevara och skapa funktioner i miljön som motverkar klimatförändring och dess skadliga effekter, och

4. vilar på vetenskaplig grund och baseras på relevanta tekniska, sociala, ekonomiska och miljömässiga överväganden.

3 § Regeringens klimatpolitiska arbete ska utgå från det långsiktiga, tidssatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt. Regeringen ska sätta de övriga utsläppsminskningsmål som behövs för att nå det långsiktiga målet.

Klimatmålen

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. De svenska klimatmålen är en del i miljömålssystemet och de är även en central del i Sveriges arbete med att leva upp till klimatavtalet från Paris.

Begränsad klimatpåverkan är ett av de sexton miljökvalitetsmålen som riksdagen har antagit. Enligt riksdagens precisering är målet att den globala medeltemperaturökningen ska begränsas till långt under 2 grader Celsius över förindustriell nivå, och ansträngningar göras för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius, vilket är samma temperaturmål som världens länder kom överens om i Parisavtalet.

För att Sverige ska leva upp till Parisavtalet har riksdagen beslutat om etappmål för minskning av Sveriges klimatpåverkan. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Med negativa utsläpp menas att utsläppen är mindre än noll, det vill säga att halten av växthusgaser i atmosfären sänks. Detta är Sveriges långsiktiga klimatmål, som är en del av det klimatpolitiska ramverket.

Sverige har även utsläppsmål för inrikes transporter, utom inrikes flyg, samt för de utsläpp som inte ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter.

Se även Klimatmålen, Klimatfakta.info

Miljömålsberedningen

Miljömålsberedningen inrättades av regeringen i juli 2010 för att nå bred politisk samsyn kring ett antal olika miljöfrågor. Beredningens uppgift är att föreslå hur miljökvalitetsmålen ska nås genom politiskt förankrade förslag till strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder.

I oktober 2020 fick Miljömålsberedningen ett tilläggsuppdrag att föreslå en samlad strategi för att minska klimatpåverkan från konsumtion i syfte att nå en klimatmässigt hållbar konsumtion på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt.

Miljömålsberedningen föreslår ett mål för när de konsumtionsbaserade utsläppen ska vara netto noll med 2045 som slutår.

Klimatpolitiska rådet

Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som utvärderar om regeringens samlade politik leder mot målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Se även artikeln Klimatpolitiska rådet.

Fossilfritt Sverige

Fossilfritt Sverige är ett "Nationellt initiativ för att göra Sverige till världens första fossilfria välfärdsland". Organisationen har utformat en strategi om Sverige ska dubbla de gröna kreditgarantierna.

Miljödepartementet

Miljödepartementet arbetar med frågor som rör minskade klimatutsläpp, en giftfri vardag och att stärka den biologiska mångfalden på land och i vatten. Departementet ansvarar också för frågor som rör kretslopp och avfall, strålsäkerhet, skydd och skötsel av värdefull natur, friluftsliv samt internationellt miljösamarbete. De 16 miljökvalitetsmålen är grunden för regeringens miljöpolitik och miljömålssystemet är den centrala, gemensamma plattformen för aktörer i det svenska miljöarbetet.

Utredningar

• M 2022:04 Miljöstraffrättsutredningen
• M 2022:03 Stärkta incitament för utbyggd vindkraft
• M 2022:02 Regeringens roll som prövningsmyndighet i en modern och effektiv miljöprövning
• M 2022:01 Ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella näringarna
• M 2021:01 En reglering av användningen av vattenskotrar och liknande farkoster
• M 2020:02 En nationell samordnare för Agenda 2030
• M 2016:05 Fossilfritt Sverige
• M 2010:04 Miljömålsberedningen
• M 1992:A Kärnavfallsrådet
• Jo 1968:A Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling

Myndigheter

• Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (SIVL)
• Stockholms internationella miljöinstitut (SEI)
• Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra)
• Lokala säkerhetsnämnderna vid kärntekniska anläggningar
• Svenska Miljöinstitutet AB (IVL)
• Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)
• Kemikalieinspektionen (KemI)
• Statens geotekniska institut (SGI)
• Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM
• Naturvårdsverket
• Havs- och vattenmyndigheten (HaV)
• Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas)

EU

Europaparlamentet utger lägesrapporter för medlemsländernas klimatåtgärder. I rapporten 2021-10-27 skriver man bl.a.

"Sverige står för 1,4 % av EU:s totala utsläpp av växthusgaser (GHG) och har minskat sina utsläpp i något snabbare takt än EU-genomsnittet sedan 2005. Koldioxidintensiteten i Sveriges ekonomi är den lägsta i unionen och fortsätter att minska snabbare än EU-omfattande genomsnitt.

Sveriges transportsektor har den högsta andelen av de totala utsläppen, men minskade sina nivåer med över 23 % från 2005 till 2019. Sektorn med den största procentuella minskningen av utsläppen mellan 2005 och 2019 - 56,4 % - var avfallshantering.

Enligt beslutet om insatsfördelning (2013 2020) behöver Sverige minska sina utsläpp i sektorer som inte ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter med 17 % jämfört med 2005 års nivåer.

Målet för 2030 enligt förordningen om insatsfördelning (2021-2030) är en minskning med 40 %. Landet har goda förutsättningar att uppnå både 2020 och 2030 målen. "

Energimyndigheten

På klimatmötet COP27 lanserades i dag ett nytt initiativ för att snabba på implementeringen av internationella klimatsamarbeten. Det är Japan som står bakom initiativet, som hittills undertecknats av 38 länder. Sverige företräddes av statssekreterare Daniel Westlén på plats i Sharm el-Sheikh.

Energimyndigheten har i uppdrag av regeringen att finansiera insatser som utvecklar nya internationella samarbetsformer och resultatbaserad klimatfinansiering inom ramen för artikel 6 under Parisavtalet.

"Article 6 Implementation Partnership" är till för att samordna dessa insatser för att undvika duplicering och bidra till effektivare genomföranden av klimatsamarbeten.

Sverige har gått med i initiativet, tillsammans med 37 andra länder och 19 internationella organisationer, bland andra FN:s utvecklingsorgan (UNDP) och Global Green Growth Institute (GGGI). Det är Energimyndigheten som kommer företräda Sverige i partnerskapet.

Sveriges sjätte nationalrapport

Sveriges sjätte nationalrapport är utformad i enlighet med de riktlinjer som antagits av parterna till FN:s klimatkonvention.

I rapporten redovisas basfakta om det svenska samhället och en genomgång görs av de olika samhällssektorerna enligt den indelning som man enats om inom FN:s klimatkonvention. Utsläpp och upptag av olika växthusgaser redovisas för varje sektor och sammantaget för varje år sedan 1990 liksom olika styrmedels inverkan på utsläppen.

De utvärderingar som redovisas i rapporten visar att Sverige lyckats bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och växthusgasutsläpp. De införda styrmedlen har haft en betydande effekt och utsläppen har minskat med ungefär 16 procent mellan 1990 och 2011.

Preliminära utsläppssiffror för 2012 visar att utsläppen har minskat med 20 procent sedan 1990. Samtidigt kan Sverige uppvisa en god ekonomisk tillväxt med en BNP ökning på nästan 60 procent sedan 1990.

Partierna

Liberalerna

Vi vill ha en grön omstart av Sverige genom åtgärder som kortar vägen till ett klimatvänligt samhälle. Vi vill ha ett Sverige som är det mest hållbara i världen, där vi bygger hinder för klimatutsläpp och river hinder för klimatvänlig teknik. Kunskap måste sättas före tyckande. Tidiga insatser ger störst effekt.

Klimatförändringarna ger extremare väder och allvarligare naturkatastrofer, både i Sverige och i resten av världen. Påverkan på oss människor riskerar att bli omfattande. De ekonomiska effekterna av påverkan på ekosystemen och av naturkatastrofer är redan påtagliga. När torka, hetta och stigande havsnivåer gör områden på jorden obeboeliga ökar migrationen vilket kan leda till geopolitiska spänningar.

Att tro att Sverige med nuvarande politik ska nå sina klimatmål till 2030 är "lite som att tro på jultomten". Det skriver liberalen Robert Hannah, vice ordförande i riksdagens kulturutskott och partikamrat med klimatminister Romina Pourmokhtari. "Den tekniska utvecklingen kommer ta oss dit men inte så snabbt som alla önskar", skriver Hannah. Pourmokhtari konstaterade nyligen själv att målen blir svåra att nå men sa att "ambitionen kvarstår".

Moderaterna

Miljö och klimat. Utsläppsminskningarna av växthusgaser har planat ut de senaste tre åren, enligt SCB. Sveriges utsläpp har enligt SCB ökat såväl 2016 som 2017. Naturvårdsverket bedömer att Sverige endast kommer nå två av 16 miljömål inom utsatt tid (till 2020). Den biologiska mångfalden är hotad.

Sverigedemokraterna

Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös utan att motverka svensk konkurrenskraft. Vår politik strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna, som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd. Med tanke på att Sveriges utsläpp är mycket små i relation till världens totala klimatpåverkande utsläpp är det viktigt att behålla ett globalt perspektiv. Genom att utforma klimatåtgärder mer effektivt och evidensbaserat kan vi få bättre effekt. Den bästa politiken behöver inte vara den som kostar mest pengar. Politiken måste kontinuerligt stämmas av mot nya rön i forskningen samt baseras på fakta, inte på känslor.

Kristdemokraterna

Klimatfrågan är vår tids största utmaning. Kristdemokraterna har medverkat till riksdagens beslut om att Sverige år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser. För att nå målet krävs en samhällsomställning för att kraftigt reducera vår klimatpåverkan. Kristdemokraterna vill därför öka satsningarna på biobränsle, vätgas, eldrift av bilar och lastbilar, samt utveckling av infångning och lagring av koldioxid.

Miljöpartiet

Sverige ska vara ledande i att minska den mänskliga påverkan på klimatet. Den totala energi- och resursförbrukande konsumtionen måste minska till en hållbar nivå. Det behövs en politisk omställning som underlättar en övergång till en mer hållbar livsstil. Konsumtion som har negativ klimatpåverkan, såsom fossilt drivna transporter, fossil energi och animalier, måste minska. Politiska insatser måste samverka med ett medborgerligt engagemang för en mer hållbar livsstil.

För att klara klimatmålen krävs ett klimatpolitiskt ramverk med bindande tak för vår klimatpåverkan såväl i Sverige som internationellt. Kraftfulla ekonomiska styrmedel är nödvändiga. Klimatsmarta val ska vara billigare. Klimatskadliga subventioner ska fasas ut och klimatmålen ska styra investeringarna i infrastruktur. Gas- och oljeborrning samt uranbrytning ska förbjudas i Sverige. Torv ska betraktas som ett fossilt bränsle. Internationellt vill vi verka för ett moratorium mot all nyexploatering av fossila bränslen.

För att minska mängden växthusgaser i atmosfären kan koldioxidlagring eller andra metoder för att binda växthusgaser behövas. Dessa får dock inte bli en ursäkt för att fortsätta utsläppen. Försiktighetsprincipen ska vara vägledande så att vi inte orsakar nya miljöproblem när vi försöker lösa gamla.

Därför röstade vi nej till EU:s klimatlag, SvD (2021-11-04)

Källor

• Så tycker partierna om klimatmålen, SvT
• M: Vår klimatpolitik gör skillnad på riktigt, Tomas Tobé, Jessica Polfjärd, SvD (2021-10-28)
• SD: Vi kan kompromissa kring klimatet, Jessica Stegrud, SvD (2021-10-25)
• M: Vår klimatpolitik gör skillnad på riktigt (2021-10-28)
• Därför röstade vi nej till EU:s klimatlag, Pär Holmgren och Jakop Dalunde, SvD (2021-11-04)
• Sveriges miljömål
• Miljömålsberedningen, Wikipedia
• Mål och medel i klimatpolitiken, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (2021)
• Tidöavtalet