Nyheter

Textsök

Innehåll

Logga in

  Klimatfakta.info

2023-03-18

Reduktionsplikten

Innehåll: Minskade utsläpp av växthusgaser NYTT | HVO och FAME | Pausbeslutet mars 2022 | Regeringsförklaringen | Regeringens uttalande november | EU | Källor |

Minskade utsläpp av växthusgaser

För att främja användningen av biodrivmedel införde regeringen från 1 juli 2018 en reduktionsplikt för bensin, diesel och från 1 juli 2021 även för flygfotogen. Det innebär att alla drivmedelsleverantörer måste minska växthusgasutsläppen från dessa drivmedel med en viss procentsats. Den är från årsskiftet 2022 på diesel 30,5 procent och på bensin 7,8 procent.

Reduktionsplikten innebär ett mer långsiktigt styrmedel jämfört med tidigare skattenedsättning. Det ska bland annat bidra till att nå det nationella målet om 70 procent minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter till 2030. Målet ska uppnås genom att gradvis öka inblandningen av biodrivmedel. Från 1 januari 2022 är reduktionsnivåerna 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för dieselbränsle.

Det innebär att om en liter fossil bensin släpper ut 32,2 megajoule (MJ) växthusgaser2, så måste en liter bensin med inblandade biodrivmedel släppa ut högst 29,7 MJ växthusgaser. Det är en minskning på 2,5 MJ per liter bensin.

Ett vanligt biodrivmedel är etanol, som har lägre energiinnehåll än bensin. Det innebär att en liter etanol ger mindre kraft än en liter bensin när den förbränns i motorn. Förbrukningen ökar med cirka 3 procent om man byter från E5 (5 procent etanol) till E10 (10 procent etanol).

Vid produktion av etanol sker utsläpp av växthusgaser. Vid användning av lignocellulosa (t.ex. halm eller skogsrester) utsläpps mellan 4 och 35 gram koldioxidekvivalenter per megajoule etanol, beroende på processalternativ och enzymproduktion. Det är betydligt lägre än utsläppen från bensin, som uppgår till cirka 90 gram per megajoule. Men det finns också andra faktorer som påverkar miljöpåverkan av etanol, som markanvändning, vattenförbrukning och biologisk mångfald.

Riksdagen har beslutat att pausa ökningen av reduktionsplikten för bensin och diesel, vilket innebär att samma reduktionsnivåer från gäller även under 2023. Reduktionsnivån för flygfotogen är 1,7 procent 2022.

HVO och FAME

title HVO100

HVO, hydrogenated vegetable oil, är en typ av biodiesel som kemiskt sett är identisk eller mycket lik fossil diesel och därmed kan ersätta fossil diesel till 100 %. Den kallas då HVO100. HVO100 och vanlig diesel ger lika stora utsläpp av koldioxid, men eftersom HVO100 är gjort på förnybara råvaror tillförs ingen ny koldioxid till atmosfären som späder på växthuseffekten.

HVO tillverkas av samma råvaror som så kallade FAME-bränslen (fettsyrametylestrar). Det som skiljer är tillverkningsprocessen, där man med hjälp av väte skapar kolvätekedjor som är identiska med de som finns i dieselolja. HVO har något lägre densitet och energiinnehåll än fossil diesel.

Tillgången på råvaror till HVO är begränsad och Sverige använde redan för några år sedan en tredjedel av den globala produktionen. Råvaror från palmoljetillverkning kan också, enligt ett förslag från regeringen, vara på väg att stoppas från att användas i HVO. Dessa kritiseras för att bidra till skövling av regnskog.

FAME, fettsyrametylestrar är biodiesel som framställts ur vegetabilisk olja eller animalfett. Det är ett av de vanligaste biobränslena i Sverige

Pausbeslutet mars 2022

Regeringen s+mp beslöt 2022-03-24 att pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023. "Drivmedelspriserna har ökat kraftigt under det senaste året. Det beror främst på att oljepriset har stigit kraftigt, särskilt efter Rysslands invasion av Ukraina. Med hänsyn till de höga drivmedelspriserna bör den
successiva höjningen av kraven i reduktionsplikten för bensin och diesel pausas för 2023. Därmed undviks att reduktionsplikten leder till högre priser på bensin och diesel under 2023. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023."

I propositionen föreslås att det från 2024 återigen ska vara den sedan tidigare beslutade nivån som gäller fram till 2030, vilket innebär en ökning av reduktionsnivån med 9,5 procentenheter för diesel mellan 2023 och 2024. Därefter ska reduktionsnivån öka med upp till 5 procentenheter årligen för att 2030 vara 66 procent för diesel och 28 procent för bensin.

Regeringsförklaringen

"Landsbygdens utveckling är avgörande för hela Sveriges framgång. Här har regeringen ett samlat fokus: Hela Sverige måste ges förutsättningar att leva. Möjligheten att resa till jobbet och med familjen är grundläggande. Reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, och gäller under mandatperioden."

Regeringens uttalande november

Statsminister Ulf Kristersson, energi- och närings­minister Ebba Busch, klimat- och miljö­minister Romina Pourmokhtari, debattartikel, Dagens industri, den 8 november 2022. Citat om reduktionsplikten:

"Sverige ska uppnå minusutsläpp, men fler länder behöver också följa vårt exempel. Därför var det viktigt att EU häromdagen gemensamt fattade beslutet att förbjuda nya bensin- och dieselbilar från 2035. När vi agerar tillsammans får det effekt. Med reduktionsplikten gick Sverige istället fram ensamt med allra högst krav i EU, samtidigt som det rådde brist på just hållbara biobränslen. Det har lett till att Sverige använder en stor del av hela världens produktion av förnybar diesel (HVO) som inte produceras av palmolja. Det har också lett till att många svenska familjer och företag hamnat i en svårare ekonomisk situation. Den 1 januari 2024 sänks därför reduktionsplikten för resten av mandatperioden i linje med EU:s krav."

"Hållbara transporter. Satsningar på utbyggd laddinfrastruktur för eldrivna transporter kommer att genomföras. Utbudet av hållbart biodrivmedel behöver öka. Den dåliga tillgången var ett viktigt skäl till att drivmedelspriserna steg så kraftigt när reduktionsplikten höjdes. Produktion av fossilfria elektrobränslen, som komplement till biobränslena, behöver komma igång."

EU

EU har beslutat att andelen förnybar energi av den slutliga energianvändningen inom transportsektorn är minst 14 procent 2030.

Rådet och Europaparlamentet träffade 2022-11-08 en provisorisk politisk överenskommelse om starkare utsläppsminskningsmål för medlemsländerna under den så kallade förordningen om ansträngnings­fördelning (effort sharing regulation).

I avvaktan på ett formellt antagande, godkänner det provisoriska avtalet ett mål för minskning av utsläppen av växthusgaser på EU-nivå på 40 % jämfört med 2005, till 2030, för de sektorer som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS), nämligen väg och inrikes sjöfart. transporter, byggnader, jordbruk, avfall och småindustrier. Avtalet behåller de ökade nationella mål som tilldelats varje medlemsstat enligt förslaget av kommissionen och justerar hur medlemsstaterna kan använda befintlig flexibilitet för att nå sina mål.

Källor

Mer att läsa

Reduktionsplikten
Inga länkar
EU
Inga länkar
Bilism
Inga länkar

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
CGN - China General Nuclear Power Group
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Elmarknadsdesign
Elsa Widding
Elskatten
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - hållbart näringsliv
EU - klimattullar
EU - Parlamentet och rådet
EU - Socialfonden
EU - statsstödsregler
EU - svenska ordförandeskapet
EU - Val till parlamentet runt 9 maj 2024
EU i Sverige
EU och klimatet
EU om byggnader
EU-kommissionen
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Formas
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Gaskraftverk
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Iskärnor
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Klimatstatistik
Klimatupplysningen
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Kärnkraft - SMR
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Ozon
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska klimatmålen
Svenska klimatpolitiska handlingsplanen
Svenska kraftnät
Sällsynta jordartsmetaller
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
Tyskland
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utredningen Rätt för klimatet
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Väder
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
WEF - World Economic Forum
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Öknar
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com