⇑ Ericson i Ubbhult

Publ 2023-04-08

Riksdagsledamoten Jan Ericson (M), Eriksson i Ubbhult, har studerat reduktionsplikten och dragit följande slutsatser:

* Huvuddelen av den svenska fordonsflottan kommer under överskådlig tid drivas med förbränningsmotorer.
* Sverige importerar ca 80% av alla biodrivmedel.
* Inte sällan medför biodrivmedelsproduktion utomlands miljöproblem eller tränger ut lokal livsmedelsproduktion.
* Sverige importerar 100% av alla fossila bränslen, både bensin, diesel och gas.
* Biodrivmedel har i vart fall hittills varit betydligt dyrare än bensin och diesel, trots höga världsmarknadspriser på olja. Det betyder att ökad reduktionsplikt driver upp drivmedelskostnaden kraftigt, framförallt på diesel.
* Sverige har betydligt högre krav på reduktionsplikt än omvärlden. vilket försämrar svensk konkurrenskraft.
* Biodrivmedel påstås av åkerier och transportnäring medföra betydligt ökad drivmedelsförbrukning. Detta ifrågasätts av biodrivmedelstillverkarna, som menar att det är ett missförstånd. Detta är minst sagt förvirrande.
* Vi vet i vart fall att en bil drar betydligt mer etanol än bensin på grund av lägre energiinnehåll i etanolen. [1]

⇑ Minskade utsläpp av växthusgaser

Publ 2023-03-18

För att främja användningen av biodrivmedel införde regeringen från 1 juli 2018 en reduktionsplikt för bensin, diesel och från 1 juli 2021 även för flygfotogen. Det innebär att alla drivmedelsleverantörer måste minska växthusgasutsläppen från dessa drivmedel med en viss procentsats. Den är från årsskiftet 2022 på diesel 30,5 procent och på bensin 7,8 procent.

Reduktionsplikten innebär ett mer långsiktigt styrmedel jämfört med tidigare skattenedsättning. Det ska bland annat bidra till att nå det nationella målet om 70 procent minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter till 2030. Målet ska uppnås genom att gradvis öka inblandningen av biodrivmedel. Från 1 januari 2022 är reduktionsnivåerna 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för dieselbränsle.

Det innebär att om en liter fossil bensin släpper ut 32,2 megajoule (MJ) växthusgaser2, så måste en liter bensin med inblandade biodrivmedel släppa ut högst 29,7 MJ växthusgaser. Det är en minskning på 2,5 MJ per liter bensin.

Ett vanligt biodrivmedel är etanol, som har lägre energiinnehåll än bensin. Det innebär att en liter etanol ger mindre kraft än en liter bensin när den förbränns i motorn. Förbrukningen ökar med cirka 3 procent om man byter från E5 (5 procent etanol) till E10 (10 procent etanol).

Vid produktion av etanol sker utsläpp av växthusgaser. Vid användning av lignocellulosa (t.ex. halm eller skogsrester) utsläpps mellan 4 och 35 gram koldioxidekvivalenter per megajoule etanol, beroende på processalternativ och enzymproduktion. Det är betydligt lägre än utsläppen från bensin, som uppgår till cirka 90 gram per megajoule. Men det finns också andra faktorer som påverkar miljöpåverkan av etanol, som markanvändning, vattenförbrukning och biologisk mångfald.

Riksdagen har beslutat att pausa ökningen av reduktionsplikten för bensin och diesel, vilket innebär att samma reduktionsnivåer från gäller även under 2023. Reduktionsnivån för flygfotogen är 1,7 procent 2022.

⇑ HVO och FAME

Publ 2022-11-16

HVO100

HVO, hydrogenated vegetable oil, är en typ av biodiesel som kemiskt sett är identisk eller mycket lik fossil diesel och därmed kan ersätta fossil diesel till 100 %. Den kallas då HVO100. HVO100 och vanlig diesel ger lika stora utsläpp av koldioxid, men eftersom HVO100 är gjort på förnybara råvaror tillförs ingen ny koldioxid till atmosfären som späder på växthuseffekten.

HVO tillverkas av samma råvaror som så kallade FAME-bränslen (fettsyrametylestrar). Det som skiljer är tillverkningsprocessen, där man med hjälp av väte skapar kolvätekedjor som är identiska med de som finns i dieselolja. HVO har något lägre densitet och energiinnehåll än fossil diesel.

Tillgången på råvaror till HVO är begränsad och Sverige använde redan för några år sedan en tredjedel av den globala produktionen. Råvaror från palmoljetillverkning kan också, enligt ett förslag från regeringen, vara på väg att stoppas från att användas i HVO. Dessa kritiseras för att bidra till skövling av regnskog.

FAME, fettsyrametylestrar är biodiesel som framställts ur vegetabilisk olja eller animalfett. Det är ett av de vanligaste biobränslena i Sverige

⇑ Pausbeslutet mars 2022

Publ 2022-11-16

Regeringen s+mp beslöt 2022-03-24 att pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023. "Drivmedelspriserna har ökat kraftigt under det senaste året. Det beror främst på att oljepriset har stigit kraftigt, särskilt efter Rysslands invasion av Ukraina. Med hänsyn till de höga drivmedelspriserna bör den
successiva höjningen av kraven i reduktionsplikten för bensin och diesel pausas för 2023. Därmed undviks att reduktionsplikten leder till högre priser på bensin och diesel under 2023. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023."

I propositionen föreslås att det från 2024 återigen ska vara den sedan tidigare beslutade nivån som gäller fram till 2030, vilket innebär en ökning av reduktionsnivån med 9,5 procentenheter för diesel mellan 2023 och 2024. Därefter ska reduktionsnivån öka med upp till 5 procentenheter årligen för att 2030 vara 66 procent för diesel och 28 procent för bensin.

⇑ Regeringsförklaringen

Publ 2022-11-16

"Landsbygdens utveckling är avgörande för hela Sveriges framgång. Här har regeringen ett samlat fokus: Hela Sverige måste ges förutsättningar att leva. Möjligheten att resa till jobbet och med familjen är grundläggande. Reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, och gäller under mandatperioden."

⇑ Regeringens uttalande november

Publ 2022-11-16

Statsminister Ulf Kristersson, energi- och närings­minister Ebba Busch, klimat- och miljö­minister Romina Pourmokhtari, debattartikel, Dagens industri, den 8 november 2022. Citat om reduktionsplikten:

"Sverige ska uppnå minusutsläpp, men fler länder behöver också följa vårt exempel. Därför var det viktigt att EU häromdagen gemensamt fattade beslutet att förbjuda nya bensin- och dieselbilar från 2035. När vi agerar tillsammans får det effekt. Med reduktionsplikten gick Sverige istället fram ensamt med allra högst krav i EU, samtidigt som det rådde brist på just hållbara biobränslen. Det har lett till att Sverige använder en stor del av hela världens produktion av förnybar diesel (HVO) som inte produceras av palmolja. Det har också lett till att många svenska familjer och företag hamnat i en svårare ekonomisk situation. Den 1 januari 2024 sänks därför reduktionsplikten för resten av mandatperioden i linje med EU:s krav."

"Hållbara transporter. Satsningar på utbyggd laddinfrastruktur för eldrivna transporter kommer att genomföras. Utbudet av hållbart biodrivmedel behöver öka. Den dåliga tillgången var ett viktigt skäl till att drivmedelspriserna steg så kraftigt när reduktionsplikten höjdes. Produktion av fossilfria elektrobränslen, som komplement till biobränslena, behöver komma igång."

⇑ EU

Publ 2022-11-16

EU har beslutat att andelen förnybar energi av den slutliga energianvändningen inom transportsektorn är minst 14 procent 2030.

Rådet och Europaparlamentet träffade 2022-11-08 en provisorisk politisk överenskommelse om starkare utsläppsminskningsmål för medlemsländerna under den så kallade förordningen om ansträngnings­fördelning (effort sharing regulation).

I avvaktan på ett formellt antagande, godkänner det provisoriska avtalet ett mål för minskning av utsläppen av växthusgaser på EU-nivå på 40 % jämfört med 2005, till 2030, för de sektorer som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS), nämligen väg och inrikes sjöfart. transporter, byggnader, jordbruk, avfall och småindustrier. Avtalet behåller de ökade nationella mål som tilldelats varje medlemsstat enligt förslaget av kommissionen och justerar hur medlemsstaterna kan använda befintlig flexibilitet för att nå sina mål.

⇑ Källor

Publ 2023-04-13

• Reduktionsplikten, Energimyndigheten (2022-10-26)
• Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023, Regeringen (2022-03-24)
• Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023, proposition, Regeringen, pdf (2022-05-05)
• Regeringsförklaringen, Regeringen (2022-10-18)
• Sänkta utsläpp med nytt superdepartement, Regeringen (2022-11-09)
• Lag (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel, Riksdagen
• Förordning (2018:195) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel, Riksdagen
• Reduktionsplikten, Ekonomifakta (2022-03-15)
• Med anledning av prop. 2021/22:243 Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023, Motion 2021/22:4746 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD)
• Därför är svensk diesel dyrast i EU - trots 'låg skatt', Maths Nilsson, DagenPS (2021-10-22)
• Styrmedel och biodrivmedel i EU - Igår, idag och imorgon, Energimyndgheten. Powerpoint (2022-05-12)
• Reduktionsplikten, Riksrevisionen (2022-10-26)
• 'Fit for 55': EU strengthens emission reduction targets for member states, Council of the EU (2022-10-25)
• Når Sverige de nationella klimatmålen? Naturvårdsverket
• Grödor till biodrivmedel kan föda 1,9 miljarder människor, Omvärlden (2022-07-21)
• Reduktionsplikten, Wikipedia
• HVO - Hydrogenated vegetable oil, Wikipedia
• Tanka HVO100 i dieselbilen: Detta ska du tänka på, Vi bilägare (2022-05-11)
• Climate change: Parliament votes to reduce member states' emissions by 40% News European parliament (2023-03-14)
• Effektivare klimatpolitik med omvänd reduktionsplikt, Ellen Gustafsson, Jacob Lundberg, Timbro (2022-06)