Klimatfakta.info Artikel |
2022-12-15
Innehåll: Rätt för klimatet | Trafikverket | Klimatmål för transporter | Regeringens transportpolitik | Källor
En typ av elektronisk väg
Publ 2022-05-18
Se Utredningen Rätt för klimatet, Klimatfakta.info
Regeringen tillsatte 2019 en utredning med uppgift att se över all relevant svensk lagstiftning så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag (dir.2019:101). Delbetänkandet En klimat-anpassad miljöbalk för samtiden och framtiden (SOU2021:21) lämnades 2021-03-31.
Regeringen beslutade därefter den 2021-06-23 att ge utredaren i uppdrag att utreda möjligheten att väga klimatnytta mot negativ påverkan på människors hälsa och miljön, genom en särskild avvägningsregel i miljöbalken eller på annat sätt, och lämna nödvändiga författningsförslag (dir.2021:05). Uppdragen skulle slut-redovisas senast den 15 maj 2022. Dåvarande landshövdingen Anders Danielsson förordnades som särskild utredare den 17 december 2019. Utredningen består 696 sidor.
Publ 2022-05-19
Trafikverket har genom förordningen (2010:185) i uppdrag att ta fram trafikprognoser. Man gör tre olika scenarier med ett nuläges-scenarioför 2017, ett huvudscenario för 2040 samt ett ytterligare scenario för 2065.
Publ 2022-03-19
Trafikverket redovisar i planförslagets huvudrapport hur nya vägar och järnvägar bidrar till transportsektorns klimatmål. I de samlade effektbedömningarna för respektive objekt redovisas även klimatpåverkan från byggskedet.
Trefas har i en analys av de samlade effekterna för ett urval av objekt åskådliggjort klimatpåverkan från både trafikeringen och byggtiden. Analysen åskådliggör att objekten medför stor klimatpåverkan långt fram i tiden och klimatskulden från byggandet av exempelvis de nya stambanorna är återbetald först flera hundra år fram i tiden.(sida 7)
Trafikverket tydliggör både i inriktningsplaneringen och i förslag till nationell plan att nya stambanor har en hög investeringskostnad, är samhällsekonomiskt olönsamma och tränger undan andra viktiga åtgärder inom området.(sida 35)
Utifrån sex genomförda känslighetsanalyser och överväganden i den samhällsekonomiska analysen, bedömer Trafikverket att projektet är olönsamt. Det beror framför allt på en hög investeringskostnad och ett prognostiserat resande som inte står i proportion till investeringskostnaden. (sida 35) [1]
Publ 2022-12-15
Riksdagen har beslutat om ett klimatmål för transportsektorn. Målet innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter, utom inrikes luftfart, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010.
Ska klimatmålet nås behöver funktionsmålet i huvudsak utvecklas inom ramen för hänsynsmålet. Med detta avses att den samlade utvecklingen inom transportsystemet ska leda till att klimatmålet för transporter nås. Det innebär inte att varje enskild åtgärd som vidtas i transportsystemet måste bidra till att uppfylla klimatmålet.[2]
Konjunkturinstitutet i ett remissvar att "sektorsvisa mål, som målet för transporterna, ökar klimatpolitikens kostnader och bör därför inte införas." Finanspolitiska skriver att sektorsmål inte bidrar till att lösa klimatproblemet på ett kostnadseffektivt sätt och uppmanar miljömålsberedningen "att avråda regeringen ifrån att ställa upp sektorsmål för minskningen av växthusgasutsläpp." [3]
Publ 2022-12-15
Transportpolitiken handlar om att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. I området ingår infrastruktur och samtliga trafikslag såsom spårtrafik, vägtrafik, sjöfart och luftfart samt transport- och infrastrukturforskning.
EU-projekt:
Publ 2022-12-15
Mer att läsa
Bilism
1) Kvalitetsgranskning av Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022-2033, Trafa (2022)
2) Mål för transportpolitiken, Regeringen
3) "Klimatmål för transporter bör skrotas", Ellen Gustafsson, Timbro, SvD
Klimatfakta
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.se | 241012