Nyheter

Fritextsök

Etiketter

Innehåll

Logga in

Villkor

Om

  Klimatfakta.info

2022-09-06

Solen

Innehåll: Solsystemet | Solen | Solens fusion | Milankovitch-cyklerna | Solfläckar | Solfläckscykler | Solcykel 25 | Solens instrålning till jorden | Källor

 Solsystemet

ändringsdatum

title

Solen är en stjärna. Den bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft drogs samman.

Solen befinner sig i centrum av vårt solsystem. Det finns 100 miljarder stjärnor i denna storlek bara i vår galax Vintergatan. Solen med sina planeter rör sig i 250 km/s runt Vinter­gatans centrum på ett avstånd om 26.000 ljusår. Ett varv tar 250 miljoner år.

Solens diameter är cirka 109 gånger större än jordens, vilket gör den drygt en miljon gånger större än jorden. Omkring 99 procent av hela solsystemets massa finns i solen och påverkar därför genom sin gravi­tations­kraft alla planeters rörelser i vårt solsystem.

Varje sekund omvandlas 4 miljoner ton av solens massa till neutriner och solstrålning. Solen kommer att fungera som nu under ytterligare ca 4 miljarder år, sedan börjar vätet ta slut och kärnreaktionen övergår till en heliumfusion. Det gör att solen växer till en röd jätte för att sedan bli en vit dvärg.

Det är oklart vad som händer med jorden under den senare tiden av solens utveckling, men förmodligen kommer jordens vatten dunsta bort till följd av att solen blir allt varmare.

Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar.

 Solen

ändringsdatum

title

Solens diameter är cirka 109 gånger större än jordens, vilket gör den drygt en miljon gånger större än jorden. Den har en massa på cirka 1,989×10^30 kg, vilket motsvarar 333 000 jordmassor. Omkring 99 procent av hela solsystemets massa finns i solen, och den påverkar därför genom sin stora gravitations­kraft alla planeters rörelser.

Solen har ingen fast kropp utan är en plasma, som dock har en tydlig struktur. Kärnan omges av en strålnings­zon (Radiative zone) som i sin tur omges av en Convection zone som följs av fotosfären och längst ut solens atmosfär.

Fotosfären är den synliga solens yta, då den kring­liggande atmosfären är genomskinlig. Den inre delen av atmosfären är hetare än fotosfären. Atmo­sfären är som kallast, ca 4.000 grader, 500 km ovanför foto­sfären, men ökar sedan längre ut till flera miljoner grader. Det är inte helt klarlagt varför.

Det yttersta lagret av atmosfären kallas för helio­sfären som omfattar hela solsystemet och alltså inkluderar jorden.

 Solens fusion

ändringsdatum

Merparten av solens massa, ungefär 73,46 procent, består av väte (H). Den höga temperaturen i solens centrala delar, som beräknas vara 15 miljoner °C, gör att väte omvandlas till helium (He) genom fusion.

Fusionen producerar en stor mängd energi­rika fotoner (gamma- och röntgen­strålning), som så småningom ger vårt solsken. Energin som alstras av solen motsvarar 400 kvadril­joner watt, eller 400 Yottawatt, eller 4*1026 watt (400 000 000 000 000 000 000 000 000 W).

 Milankovitch-cyklerna

ändringsdatum

Jordens avstånd till solen är i genomsnitt 149.600.000 km. Avståndet varierar med 1,7% uppåt och nedåt då jordbanan är eliptisk.

Hav omfattar 71% av jordens yta, 61,1 % på norra halvklotet och 80,9% på det södra. Denna skillnad gör att temperaturen är mycket mer stabil på södra än på norra halvklotet och hela jordens klimat styrs av den norra delen. När norra delen har vinter sjunker jordens medeltemperatur med 14 grader.

Milankovitch-cyklerna är lång­samma variationer hos instrålningen av solljus till jordytan, orsakade av regel­bundna förändringar av jordens rörelser kring solen och kring sin egen axel. De inverkar på jordens klimat och anses vara upphovet till de senaste årmiljonernas skiftningar mellan istider och mellan­liggande varmare inter­glacialer.

Solinstrålningens cykliska variationer har fått sitt namn efter den serbiske ingenjören, astrofysikern och matematikern Milutin Milankovitch (1879-1958), som bedrev mycket forskning på området[1], även om de ursprungligen påvisades och studerades av forskare verksamma längre tillbaka i tiden.

Jordens bana runt solen och dess rotation kring sin egen axel genomgår lång­samma variationer. Orsaken är att jorden inte bara påverkas av solens dragnings­kraft utan också av gravitations­krafterna från månen samt övriga planeter i solsystemet, främst Jupiter och Saturnus. Till­sammans ger dessa krafter upphov till tre viktiga förändringar hos jordens banrörelse och rotation:

  • Varierande excentricitet - Förändringar av jordbanans form.
  • Varierande axellutning - Förändringar av vinkeln mellan jordaxeln och jord­banans plan.
  • Precession - Förändringar av jordaxelns och jordbanans riktning.

Ingen av de ovan nämnda förändringarna av jordens rörelser har någon nämnvärd inverkan på den totala mängd solenergi som jorden tar emot under loppet av ett år. Däremot ger de upphov till regelbundna variationer av sol­instrålningens fördelning mellan olika delar av jordklotet och olika tider på året. På så sätt kan de få en betydande inverkan på jordens klimat.

Exempelvis kan sommar­temperaturen på norra halvklotet bli ovanligt låg när jordaxelns lutning är liten samtidigt som jordbanan är påtagligt elliptisk och sommaren inträffar när jorden är som längst från solen. Långt uppe i norr kan somrarna då bli så svala att föregående vinters snö- och istäcken aldrig hinner smälta innan det blir vinter igen. Därigenom kan en istid ta sin början.

 Solfläckar

ändringsdatum

Solfläckar är mörka fläckar på solen som beror på att solen är något kallare i de områdena pga en störning i solens magnetfält. Mycket solfläckar innebär att det blir varmare på jorden då solen får mer energi att avge värme.

Solfläckarna varierar i cykler vanligen 9-13 år. Det finns olika sätt att försöka räkna fram medelvärden, man brukar hamna mellan 11,05 och 11,09 år.6)

Man har länge haft svårt att förklara solfläckarna, men numera anser man dock att de orsakas av inhomogeniteter i solens magnetfält. Orsakar till dessa är okänd.

Solytan håller ungefär 6 000 °C, men fläckvis är temperaturen lägre, omkring 4 000 °C. Det mörkaste området kallas umbra, skugga. Vid randen finns ett övergångsområde med temperatur 5 000-5 500 °C, som kallas penumbra, halvskugga. Alla områdena är i själva verket vitglödande heta, men temperaturskillnaderna gör att fläckarna vid jämförelse med omgivningen syns mörka.

 Solfläckscykler

ändringsdatum

Solfläckscykel är tidsperioden mellan ett tillfälle då antalet solfläckar når sitt maximum och nästa gång det inträffar. Antalet solfläckar varierar kraftigt med en cykel om i medeltal drygt elva år. Tar man hänsyn till den samtidigt inträffande pol­om­kastningen finner man att perioden i stället bör sättas till det dubbla, något över 22 år. Cykeltiden kan variera åtskilligt från period till period. Den hittills kortaste noterade perioden var sju år och den längsta fjorton år. Vi befinner oss nu i cykel nummer 25 sedan man började räkna solfläckar systema­tiskt under början av 1700-talet.

Solens magnet­fält strukturerar solens atmosfär och yttre lager hela vägen från koronan till solvinden. Magnet­fältets variationer kan leda till en mängd olika fenomen som till­sammans kallas solaktivitet. All sol­aktivitet anpassas efter solens magnetiska cykel, eftersom magnetismen fungerar som energikälla och dynamisk motor för sol­aktiviteten.

Solinstrålning varierar systematiskt över cykeln,både i total instrålning och i fördelning på frekvenser (UV vs synliga och andra frekvenser). Strålningen har en amplitud på cirka 0,1 % runt ett medelvärde på cirka 1361,5 W/m2[59] ("solkonstanten").[2]

 Solcykel 25

ändringsdatum

Solcykel 25 är den pågående solcykeln. Den började i december 2019, med ett utjämnat minsta antal solfläckar på 1,8. Den förväntas pågå till omkring 2030.

Det finns mycket varierande förutsägelser avseende styrkan hos cykel 25 varierade från mycket svag med förslag på långsam glidning till ett Maunder-minimumliknande tillstånd till en svag cykel liknande föregående cykel 24 och till och med en stark cykel. En publicerad förutsägelse (av en mycket svag cykel) drogs tillbaka på grund av grundläggande fel.

Solar Cycle 25 Prediction Panel förutspådde i december 2019 att solcykel 25 kommer att likna solcykel 24, med den föregående solcykelns minimum i april 2020 (±6 månader), och antalet solfläckar som når ett maximum av 115 i juli 2025 (±8 månader). Denna förutsägelse är i linje med den nuvarande allmänna överenskommelsen i den vetenskapliga litteraturen, som hävdar att solcykel 25 kommer att vara svagare än genomsnittet.[3]

 Solens instrålning till jorden

ändringsdatum

Se Solens instrålning till jorden, Klimatfakta.info

 Källor

2022-09-06

Fotnoter

Etiketter med länkar

Solcykler
Inga länkar
Solen
Jordens strålningsbalans (Artikel)
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur (Artikel)
Solens instrålning till jorden (Artikel)
Henrik Svensmark (Artikel)
Solcell (Artikel)
Solpaneler (Artikel)
Röd jätte
Inga länkar
Neutriner
Inga länkar

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?


Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Clive Best
COP 26 FNs klimatkonferens 2021
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Energi
Energimyndigheten: Solceller
EU - Europeiska unionen
EU och klimatet
EU vill socialisera näringslivet
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Geotermisk energi
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC bluffar del 5, inkompetens i alla led
IPCC: Översvämning
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatet sedan istiden
Klimatförändring
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Mätning av luftens temperatur
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Regn, nederbörd
Roger A. Pielke Jr.
Ryssland
Satelliter
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solceller med sällsynta jordartsmetaller
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk politik
Svenska kraftnät
Svårt att datera kolutsläpp
Tege Tornvall
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.com

.