Klimatfakta.info

2022-06-21

Henrik Svensmark

Innehåll: "Atmosfärisk jonisering och molnstrålningskraft" | AR5 | Korta solstormar | Aerosolernas storlek | Källor

Henrik Svensmark, född 1958, är en dansk fysiker vid Danish National Space Center i Köpenhamn som studerar kosmisk strålnings effekter och påverkan på bildandet av moln. 2007 publicerade han boken "The Chilling Stars: A New Theory of Climate Change"[1] tillsammans med journalisten Nigel Calder.[2]

En studie publicerad i Natures Scientific Reports "Atmospheric ionization and cloud radiative forcing" av forskare vid Danish National Space Institute vid Danmarks Tekniska Universitet (DTU) och The Hebrew University of Jerusalem tyder på att solens aktivitet vid screening av kosmiska strålar påverkar molnen och i slutändan jordens energibudget med åtföljande klimateffekter.[3]

"Atmosfärisk jonisering och molnstrålningskraft"

Publ 2022-06-21

Atmosfärisk jonisering producerad av kosmisk strålning har misstänkts påverka aerosoler och moln, men dess faktiska betydelse har ifrågasatts. Om förändringar i atmosfärisk jonisering har en betydande inverkan på molnen, skulle man förvänta sig att observera betydande reaktioner i jordens energibudget.

Medelvärdet av de fem starkaste veckolånga minskningarna i atmosfärisk jonisering sammanfaller med förändringar i den genomsnittliga nettostrålningsbalansen på 1,7 W/m2 (medianvärde: 1,2 W/m2) med hjälp av CERES-satellitobservationer.

Samtidiga satellitobservationer av moln visar att dessa variationer främst orsakas av förändringar i kortvågsstrålningen från lågvätskemoln tillsammans med små förändringar i den långvågiga strålningen, och är nästan uteslutande belägna över havens orörda områden.

Dessa observerade strålnings- och molnförändringar överensstämmer med att atmosfärisk jonisering modulerar aerosolens bildning och tillväxt, som överlever till att molnkondensationskärnor och i slutändan påverkar molnbildningen och därmed tillfälligt jordens strålningsbalans.[4]

AR5

Publ 2022-06-21

Svensmarks forskning kommenteras i AR5. "Inget robust samband mellan förändringar i kosmisk strålning och grumlighet har identifierats. I händelse av att en sådan association existerade, skulle en annan mekanism än kosmisk strålning-inducerad kärnbildning av nya aerosolpartiklar behövas för att förklara det." [5]

Korta solstormar

Publ 2022-06-21

I ny forskning har Svensmark m.fl. mer specifikt visat hur korta solstormar, Forbush Events, direkt påverkar Jordens energibalans. Under de starkaste av dessa har man iakttagit en hastig minskning av den kosmiska strålningen på mellan 3 och 20 procent. Detta påverkar molnbildningen negativt under ett antal dagar. Under den tiden tar markytan emot mer solstrålning än normalt, vilket påverkar Jordens energibalans i uppvärmande riktning. Effekten är ganska stor (uppåt 2W/m2), men är så kortvarig att den inte har någon bestående effekt på klimatet. [6]

Aerosolernas storlek

Publ 2022-06-21

Den mest kontroversiella delen av Svensmark teori är antagandet att kosmiska strålar bildar aerosoler som kan bilda moln. Experiment från både DTU och European Organization for Nuclear Research (CERN) har tidigare visat att den joniserande strålningen kan bilda små aerosoler på några nanometer stora i en atmosfär som innehåller vattenånga, ozon och svaveldioxid.

Kritiker av Henrik Svensmarks klimatteori tvivlar dock starkt på att många av dessa små aerosoler kan växa till en storlek på minst 50 nanometer, vilket krävs för att de ska fungera som kondensationskärnor för molnbildning. Kritiken får bland annat stöd av datorsimuleringar som gjordes av Colorado State University i USA 2009.

Henrik Svensmark menar sig ha motbevisat denna synpunkt med en studie publicerad i Nature Communications 2017, som pekar på att kosmiska strålar också kan påskynda aerosolers tillväxthastighet. Svensmarks studie från 2017 har dock kritiserats, bland annat av en CERN-forskare, för att ha för liten effekt. [7]

Källor

Publ 2022-11.05

Kommentar:

Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?

Mer att läsa.


ENSO
Klimatförändring (2023-08-05)
Klimatdata från Metoffice (2023-06-18)
Antarktis 2022 (2023-04-22)
Torka (2023-04-21)
Pacific Decadal Oscillation (PDO) (2023-04-12)
ENSO (2023-01-28)
Satelliter (2023-01-13)
Solen (2022-09-06)
Henrik Svensmark (2022-06-21)
NOAA (2022-05-31)
El niño (2021-10-26)

Moln
Vattenånga (2023-05-03)
Moln (2022-11-04)
Henrik Svensmark (2022-06-21)
Regn, nederbörd (2022-02-08)

Personer
Christian Sandström (2024-03-15)
Torbjörn Eriksson (2023-11-13)
Mallen Baker (2023-08-09)
Jan Ericson (2023-07-08)
Johan Rockström (2023-05-29)
Roger A. Pielke Jr. (2023-04-16)
Steve Koonin (2023-03-29)
Judith Curry (2023-03-27)
Elsa Widding (2023-01-30)
Ross McKitrick (2023-01-29)
Jim Hansen (2023-01-17)
Roy Spencer (2023-01-13)
Bengt Kriström (2022-12-30)
Richard S. Lindzen (2022-12-02)
Willian Happer (2022-11-24)
Richard S.J. Tol (2022-10-24)
Maths Nilsson (2022-09-01)
Lennart Bengtsson (2022-07-10)
Henrik Svensmark (2022-06-21)
Tege Tornvall (2021-12-01)
John Hassler (2021-11-10)
John Christy (2021-09-01)
Ole Humlum (2021-08-16)

Solen
Rymdvädrets inverkan på klimatet (2023-12-02)
Geomagnetiska stormar (2023-12-01)
Solstorm (2023-10-30)
Solmaximum och solminimum (2023-01-12)
Solpaneler (2022-10-21)
Solen (2022-09-06)
Henrik Svensmark (2022-06-21)
Solcell (2022-05-22)
Solens instrålning till jorden (2021-12-08)
Hur mycket påverkar solen jordens temperatur (2021-08-15)
Jordens strålningsbalans (2021-08-15)

Fotnoter

1) The Chilling Stars, Wikipedia
2) Henrik Svensmark, Wikipedia
3) New study confirms Sun/Cosmic-Ray climate connection, Youtube (2021-10-11)
4) Atmospheric ionization and cloud radiative forcing, Henrik Svensmark, m fl. Nature
5) 7.3, 7.4.6, AR5, IPCC
6) Är det solcykeln som triggar La Ni
7) Svensmark: Supernova explosions control life and climate on Earth, Af Frederik Marcher Hansen, Ing.dk

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.se