2023-01-13
En vädersatellit eller meteorologisk satellit är en typ av jordobservationssatellit som främst används för att övervaka jordens väder och klimat. Satelliter kan vara polära omloppsbanor (täcker hela jorden asynkront) eller geostationära (svävar över samma plats på ekvatorn).
Deep Space Climate Observatory, NASA
Även om de främst används för att upptäcka utvecklingen och rörelsen av stormsystem och andra molnmönster, kan meteorologiska satelliter också upptäcka andra fenomen som stadsljus, bränder, effekter av föroreningar, norrsken, sand- och dammstormar, snötäcke, iskartering, gränser för havsströmmar och energiflöden.
Den första vädersatelliten, Vanguard 2, lanserades den 17 februari 1959. Den var designad för att mäta molntäcke och motstånd, men en dålig rotationsaxel och dess elliptiska bana hindrade den från att samla in en anmärkningsvärd mängd användbar data. Satelliterna Explorer VI och VII innehöll också väderrelaterade experiment.
Den första vädersatelliten som betraktades som en framgång var TIROS-1, som sköts upp av NASA den 1 april 1960. TIROS fungerade i 78 dagar och visade sig vara mycket mer framgångsrik än Vanguard 2. TIROS banade väg för Nimbus-programmet, vars teknologi och fynden är arvet från de flesta av de jordobservationssatelliter som NASA och NOAA har lanserat sedan dess.
Från och med Nimbus 3-satelliten 1969 började temperaturinformation genom den troposfäriska kolonnen hämtas av satelliter från östra Atlanten och större delen av Stilla havet, vilket ledde till betydande förbättringar av väderprognoserna.
De polära satelliterna ESSA och NOAA följde efter från slutet av 1960-talet och framåt. Geostationära satelliter följde, som började med ATS- och SMS-serien i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet, och fortsatte sedan med GOES-serien från 1970-talet och framåt. Polära satelliter i omloppsbana som QuikScat och TRMM började vidarebefordra vindinformation nära havets yta med början i slutet av 1970-talet, med mikrovågsbilder som liknade radarskärmar, vilket avsevärt förbättrade diagnoserna av tropisk cyklonstyrka, intensifiering och plats under 2000- och 2010-talen.
DSCOVR-satelliten, som ägs av NOAA, lanserades 2015 och blev den första rymdsatelliten som kan observera och förutsäga rymdväder. Den kan upptäcka potentiellt farligt väder som solvind och geomagnetiska stormar. Detta är vad som har gett mänskligheten förmågan att göra exakta och förebyggande väderprognoser för rymden sedan slutet av 2010-talet.
Observation görs vanligtvis via olika "kanaler" i det elektromagnetiska spektrumet, särskilt de synliga och infraröda delarna. Några av dessa kanaler inkluderar:
Synligt spektrum
Bilder i synligt ljus från vädersatelliter under lokala dagsljus är lätta att tolka även av en vanlig person; moln, molnsystem som fronter och tropiska stormar, sjöar, skogar, berg, snöis, bränder och föroreningar som rök, smog, damm och dis är lätt uppenbara. Även vind kan bestämmas av molnmönster, justeringar och rörelser från på varandra följande foton.
Infrarött spektrum
De termiska eller infraröda bilderna som registreras av sensorer som kallas skanningsradiometrar gör det möjligt för en utbildad analytiker att bestämma molnhöjder och molntyper, att beräkna land- och ytvattentemperaturer och havsytans egenskaper.
Infraröda satellitbilder kan användas effektivt för tropiska cykloner med ett synligt ögonmönster, med hjälp av Dvorak-tekniken, där skillnaden mellan temperaturen på det varma ögat och de omgivande kalla molntopparna kan användas för att bestämma dess intensitet (kallare molntoppar indikerar i allmänhet en mer intensiv storm).
Infraröda bilder visar havsvirvlar eller virvlar och kartströmmar som Golfströmmen som är värdefulla för sjöfartsindustrin. Fiskare och bönder är intresserade av att känna till land- och vattentemperaturer för att skydda sina grödor mot frost eller öka sin fångst från havet.
Även El Niño-fenomen kan upptäckas. Med hjälp av färgdigitaliserade tekniker kan de gråskuggade värmebilderna konverteras till färg för enklare identifiering av önskad information.[1]
De data satelliterna samlar in analyseras sedan 1979 av två olika grupper av forskare
UHA redovisar en ökning av temperaturen med ca 0,40 grader sedan 1979 - 2022. RSS redovisar en ökning med 0,63 rader under samma period.
Basperioden är 1979-01 -2008-12. Quality class 1, Climate4you
IPCCs femte rapport (2014) konstaterade: "baserat på flera oberoende analyser av mätningar från radiosonder och satellitsensorer är det praktiskt taget säkert att troposfären globalt har värmts upp och stratosfären har svalnat sedan mitten av 1900-talet. Trots gemensam uppfattning om trenderna, finns det betydande oenighet bland tillgängliga uppskattningar om hastigheten för temperaturförändringar, särskilt utanför den extratropiska NH-troposfären, som har provtagits väl av radiosonder, och drog slutsatsen " Osäkerhet är på 95 % konfidensintervall cirka ±0,1°C per decennium. [2] [3]
UHA lämnar en månatlig rapport som visar månatlig och årlig temperaturavvikelserna samt för perioden 1971-12 till 2022-12 jämfört med genomsnittet för perioden 1991 - 2020. Den linjära uppvärmningstrenden sedan januari 1979 fortsätter med +0,13 C/decennium (+0,12 C/decennium över världshaven och +0,18 C/decennium över globalt genomsnittligt land). [4] För Sverige anges temperaturökningen till mellan +0,15 och +0,25 grader under perioden 1971 till 2022. [5]
RSS skriver följande
"Troposfären har värmts upp med en hastighet av 0,2 K/decennium. Å andra sidan har stratosfären svalnat med en hastighet av 0,2 K/decennium. Naturlig klimatvariation skulle påverka både troposfären och stratosfären lika. De olika trenderna i atmosfären är bevis på att uppvärmningen kommer från antropogena källor, som förbränning av fossila bränslen.
Temperaturen i den nedre troposfären (TLT) ökar i större utsträckning (0,6 K/decennium) på höga nordliga breddgrader än på mellan- och låga nordliga breddgrader eller på södra breddgrader (upp till 0,2 K/decennium)." [6]
Sänd ett mail till hibratt@gmail.com med dina synpunkter på artikeln och Klimatfakta.info. Kanske har du förslag på ändring eller tillägg? Eller på en ny artikel?
Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
CGN - China General Nuclear Power Group
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Elmarknadsdesign
Elsa Widding
Elskatten
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - förnybart
EU - hållbart näringsliv
EU - klimattullar
EU - Parlamentet och rådet
EU - Restoration
EU - Socialfonden
EU - statsstödsregler
EU - svenska ordförandeskapet
EU - Val till parlamentet runt 9 maj 2024
EU i Sverige
EU och klimatet
EU om byggnader
EU-kommissionen
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Formas
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Gaskraftverk
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 SYR
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Iskärnor
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Klimatstatistik
Klimatupplysningen
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Kärnkraft - SMR
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Ozon
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Steve Koonin
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska klimatmålen
Svenska klimatpolitiska handlingsplanen
Svenska kraftnät
Sällsynta jordartsmetaller
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
Tyskland
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utredningen Rätt för klimatet
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Väder
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
WEF - World Economic Forum
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Öknar
Översvämning
Översvämning
Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt,
hibratt@gmail.se