Regn är nederbörd av flytande vatten. Regndropparnas diameter varierar mellan 0,5 och 5,0 mm, men kan bli ända upp till 10 mm. Regn är den nederbördsform som har störst betydelse som källa för färskt vatten i stora delar på jorden

I moln finns små droppar av vatten. De hålls uppe av svaga uppvindar i molnet. Regndroppar bildas av molndroppar som växer tills att de blir så tunga de faller ur molnet. En molndroppe måste öka i storlek nästan en miljon gånger för att bilda en regndroppe.

Det finns tre processer som svarar för molndropparnas tillväxt: kondensation, koalescens och bergeronprocessen.

⇑ Kondensation

Moln bildas genom att fuktig luft närmast när den soluppvärmda marken, värms upp och blir lättare stiger. Molndroppar bildas och växer genom kondensation. Det kan ta dagar att bilda regndroppar, med det kan regna redan 30 minuter efter att ett moln bildats. Kondensation är dock viktig för tillväxt upp till en diameter av 20 µm.

⇑ Koalocens

Vid koalocence eller kollisionstillväxt, dras flera små droppar dras tillsammans. Der beror ofta på en skillnad i storlek. Denna process är viktig i moln med temperatur över -10 °C.

⇑ Bergeron

När moln bildas är temperaturen ofta lägre än -10 °C. Vattendroppar är då underkylda. När sådant moln har en blandning mellan iskristaller och vattendroppar kan nederbörd skapas genom bergeronprocessen.

Processen bygger på att mättnadsångtrycket är lägre över is än över vatten. Detta leder till en snabb tillväxt av iskristaller och färre vattendroppar. Iskristaller är tillräcklig stora faller de ur molnet och kan smälta till regn. Det kan räcka med 300 meter luftlager med temperatur över 0 °C för att smälta snöflingor.

⇑ Avunstning

När regndroppen faller minskar storleken genom avdunstning. För att droppen inte ska avdunsta helt, krävs en molnhöjd på flera kilometer. Sådana moln är nimbostratus och cumulonimbus, vilka genererar mest regn.

⇑ Grundvatten

Den nederbörd som inte avdunstar eller tas upp av växter, sipprar ner och fyller ut markens tomrum och berggrundens sprickor. Det vattnet kallas grundvatten.

⇑ Surhet, pH

Vanligtvis har regn ett pH precis under 6 då atmosfärisk koldioxid löses upp i droppen och formar en mindre mängd kolsyra vilket ger lägre pH. Regn med pH under 5,6 räknas som surt regn.

⇑ Världens nederbörd

Publ 2022-02-08

Global precipitation anomaly, Our world in data

Denna indikator visar årliga anomalier jämfört med den genomsnittliga nederbörden från 1901 till 2000 baserat på nederbörds- och snöfallsmätningar från landbaserat väder ...

Nederbörden anges i millimeter per år och definieras som alla typer av vatten som faller från moln som en vätska eller ett fast ämne.

Genomsnittlig månadsnederbörd, mätt i millimeter per månad. Värden på landsnivå skapades genom att genomsnittet beräknade alla rutnätsceller vars tyngdpunkter var inom gränsen.

⇑ Sverige nederbörd

Årsnederbörden i Sverige av regn och snö är i allmänhet på 500- 800 mm. Mest nederbörd faller i Sveriges västra delar. Nederbörd har ökat i större delen av landet.

Sett mer i detalj har nederbörden ökat samtliga årstider utom hösten där den snarast minskat något i större delen av landet. I sydöstra Norrland har dock även vintern blivit torrare. De två åren 2003 och 2004 drabbades södra Sverige och då framför allt Småland av mycket kraftiga sommarregn med omfattande översvämningar som följd. [1]

I nästan hela landet har också nederbörden ökat, med omkring 10%. jämfört med normalperioden 1961-1990. Stigningen skedde mellan 1980 och 2012. Därefter har nedbörden minskat [2]

Årsmedelnederbörd 1860-2019. SMHI

Mängden skyfall, eller extremt regnande, har varierat över tiden. SMHI skriver att det skett en "minskning till 1970-talet för att sedan öka fram till idag. Det är mer extrem nederbörd i dag än på 1930-talet."

Dock visar deras diagram något annat, nämligen att det genomsnittliga mängden minskar kraftigt från 2008.

Genomsnitt största mängd nederbörd under ett dygn, SMHI

⇑ Grundvatten

Grundvattennivån varierar under naturliga förhållanden både under ett år och mellan år beroende på väderleken. Utöver vädret spelar det också roll om det till exempel är ett stort eller litet magasin eller om marken ligger i en dal eller på en höjd. Om mätningarna är gjorda uppe på en höjd kan man förvänta sig att grundvattennivån ligger djupare än om mätningarna är gjorda nära en sjö.[3] [4]

Stora vattenmagasin, till exempel sjöar och grundvattenmagasin i sand- och grusavlagringar kan lagra mer vatten, men kräver också mer nederbörd för att fyllas på, vilket kan ta månader eller år. Typen är regn är också av väsentlig. Om det regnar lite varje dag under sommaren avdunstar det mesta. Om det däremot kommer mycket nederbörd på en gång så rinner vattnet ned i marken och kan fylla på magasinen.

Varje månad publicerar SGU en sammanställning över den aktuella grundvattensituationen i landet. [5]

⇑ Källor

Publ 2022-02-08

• Regn, Wikipedia
• Nederbörd, SMHI
• Regn, SMHI
• Sveriges Geologiska Undersökning, SGU
• Earth rainfall climatology, Wikipedia
• Precipitation, WIkipedia