Klimatfakta.info

2021-10-26

El niño

Innehåll: Normala år | El Ni | La Ni | ENSO år | Källor |

El Niño är ett återkommande kombinerat klimat- och hydrologiskt fenomen i Indiska oceanen och Stilla havet. Det uppträder oftast vart tredje till femte år men det finns historiska undantag på intervaller mellan vartannat år till vart sjunde år.

Karta över temperaturavvikelser från det normala under El Ni

El Niño är ett av de kraftfullaste naturfenomen som existerar och påverkar stora delar av världen. I Indiska Oceanen och Atlanten finns liknande fenomen som dock är mindre kraftfulla. Det finns tecken som tyder på att El Niño har ett inflytande även över dessa. Under El Niño-perioder stiger också jordens medeltemperatur.

Normala år

Under normala förhållanden driver passadvindar runt ekvatorn varma havsströmmar västerut mot Indonesien och Australien. Det varma ytvatten som samlas där ger upphov till lågtryck med intensiva regn över Indonesien och nordöstra Australien.

På andra sidan Stilla havet, utanför Ecuadors och Perus kuster flyter den kalla Humboldtströmmen och här väller kallt vatten upp. Normalt är ytvattnet cirka 8 grader kallare där än på andra sidan Stilla havet. Lufttrycket är högt och stora delar av Perus och norra Chiles kusttrakter hör normalt till jordklotets allra torraste platser.

För att definiera ENSO-variationen mellan La Niña/neutralt/El Niño används olika index. Det traditionella kallas för NINO 3.4. Är medelvärdet under -0.5 grader tre månader i rad, klassas det som La Niña, över 0,5 så är det El Niño, där siffrorna avser temperaturavvikelsen i två områden i Stilla havet.

MEI.v2 är ett ofta använt alternativt index, som använder fem variabler: lufttryck vid havsytan, temperatur vid havsytan, ytzonvindar (dvs passadvindar i Ö-V riktning), ytmeridionalvindar (N-S) och utgående långvågsstrålning (OLR). MEI använder samma sifferskala som för Nino 3.4, men amplituden skiljer sig. MEI har bättre egenskaper för att kunna förutse kommande utveckling.[1]

El Ni

När El Niño uppträder ändras tryckförhållandena i atmosfären, vilket leder till att passadvindarna försvagas och ändrar riktning, vilket i sin tur påverkar havsströmmarna. I stället för att drivas västerut samlas det varma ytvattnet utanför Sydamerikas kust. Följden blir att vädret ändras. Regionen drabbas nu i stället av kraftiga regn, som särskilt under kraftiga El Niño-år orsakar översvämningar. En annan effekt är kraftig minskning av fiskbestånden i de normalt sett fiskrika vattnen utanför Perus kust vilket orsakar skada för dem som försörjer sig på fisket. På andra sidan Stilla havet i Indonesien och östra Australien råder rakt motsatta förhållanden. Där drabbas man nu i stället av stigande lufttryck och torka vilket påverkar jordbruket och ofta orsakar skogsbränder.

El Niño 2014-2016 var en uppvärmning av det östra ekvatoriala Stilla havet som resulterade i att ovanligt varma vatten utvecklades mellan Sydamerikas kust och den internationella datumlinjen. Dessa ovanligt varma vatten påverkade världens väder på ett antal sätt, vilket i sin tur påverkade olika delar av världen avsevärt. Dessa inkluderade torka i Venezuela, Australien och ett antal Stillahavsöar samtidigt som betydande översvämningar också registrerades. Under evenemanget inträffade fler tropiska cykloner än normalt i Stilla havet, medan färre än normalt inträffade i Atlanten.[2]

La Ni

La Niña är en period som följer efter El Niño. La Niña är El Niños motsats. Nu blir i stället havsvattnet i de östra och centrala Stilla havet ovanligt kallt medan motsatsen gäller i havet utanför Indonesien och Australien. Till skillnad från El Niño sänker La Niña jordens medeltemperatur.

Fenomenet uppstår när vindarna från Stilla havet mot Australien blåser starkare och mer ihållande än vanligt. Mer vatten förs mot Australiens kust, vartefter en kraftig molnbildning skapas. Konsekvensen blir att australiska kontinenten samt Sydostasien och Oceanien får betydligt mer nederbörd än vanligt medan delar av Sydamerika får torka. Temperaturen på vissa ställen ändras med runt en halv grad i medeltemperatur.

Fenomenet kvarstår oftast bara runt ett halvår, men perioder upp mot två år har uppmätts.[3]

ENSO år

El Niño och La Niña bildar tillsammans El Niño-Southern Oscillation - ENSO.

Källor

Fotnoter

1) Supertjej, men hur gammal blir hon? Gabriel Oxenstierna, Klimatupplysningen
2) 2014-2016 El Ni
3) La Ni

Artiklar

Alex Epstein
Antarktis
Arktis
Atmosfären
Attribution
Batteri
Berkelay Earth
Bilism
Biogas
Biologisk mångfald
Bjorn Lomborg
Byggnadssektorn
Cement
CGN - China General Nuclear Power Group
Climate Action Tracker
Climate4you
Climate4you Update May 2022
Climate4you: Klimatet juni 2022
Climate4you: Klimatet september 2022
Climate4you: Oktober 2022
Clive Best
COP - Climate Change Conference
COP 26 Glasgow
COP 27
Covering Climate Now
Ecocide
Ekoextremism
Ekonomi
El niño
Elcertifikat
Elektrobränsle
Elkraftsystem
Elmarknadsdesign
Elsa Widding
Elskatten
Energi
Energimyndigheten: Solceller
Energy Charter Treaty (ECT)
Etanol
EU - Europeiska unionen
EU - hållbart näringsliv
EU - klimattullar
EU - Parlamentet och rådet
EU - Socialfonden
EU - statsstödsregler
EU - svenska ordförandeskapet
EU - Val till parlamentet runt 9 maj 2024
EU i Sverige
EU och klimatet
EU om byggnader
EU-kommissionen
Europarådet
EUs regioner
EUs taxonomiförordning
EUs utveckling
Extinct Rebellion Sverige
Extremväder
Facebook om klimatet
Fordon
Formas
Fossila bränslen
Foton
Fotosyntes
Förenta nationerna FN
Försurning
Gaskraftverk
Geotermisk energi
Germanwatch
GISS NASA
Global Historical Climatology Network - GHCN
Globala temperaturen i atmosfären
Grönland
Grönt stål
Hav
Havsnivå
Henrik Svensmark
Hur mäts den globala temperaturen?
IPCC
IPCC
IPCC AR4
IPCC AR5
IPCC AR6
IPCC AR6 WG2
IPCC: Översvämning
Isbjörn
Iskärnor
Isotoper
Istider
Jetströmmar
John Christy
John Hassler
Jordens historia
Jordens strålningsbalans
Judith Curry
Järnväg och tåg
Kina
Klimatekonomi
Klimatförändring
Klimatkris
Klimatkänslighet
Klimatordlista
Klimatpolitiska rådet
Klimatrealisterna
Klimatskatter
Klimatskeptiker, klimatförnekare
Klimatstatistik
Klimatupplysningen
Kol
Kolcykeln
Koldioxid
Koldioxidlagring - CCS
Koraller
Kraftvärme
Kriget i Ukraina
Källor
Kärnkraft
Kärnkraft - SMR
Lagring av koldioxid
Lennart Bengtsson
Livsmedel
Mallen Baker om IPCC AR6
Maths Nilsson
Metan
Modeller, prognoser, scenarier och RCP
Moln
Mätning av luftens temperatur
Mätning av växthusgaser
Natura 2000
Naturgas
Naturvårdsverket
NOAA
Nobelpris 2021 för klimatupptäckter
Ole Humlum
Opinioner om klimatet
Ozon
Parisavtalet
Petroleum, olja
Plast
Priset för grön energy
Reduktionsplikten
Regn, nederbörd
Richard S. Lindzen
Richard S.J. Tol
Roger A. Pielke Jr.
Roy Spencer
Ryssland
Satelliter
Science under attack
Sjunker öarna i stilla havet?
Skog
Skogsbränder
Skogsbränder - historiska och framtida
SMHI
SMR - Små modulära reaktorer
Solcell
Solen
Solenergi
Solens instrålning till jorden
Solpaneler
Stockholm+50 - FN konferens i Stockholm juli 2022
Storm och orkan
Strålning
Svensk klimatpolitik
Svenska klimatmålen
Svenska klimatpolitiska handlingsplanen
Svenska kraftnät
Sällsynta jordartsmetaller
Tege Tornvall
Temperatur
Temperaturmätning
Termodynamik
The Great Global Warming Swindle
Torka
Tyska energi- och klimatåtgärder
Tyskland
UNEP
UNFCCC
Upparbetning av kärnkraftsbränsle
USAs klimatforskning
Utredningen Rätt för klimatet
Utsläppshandel
Vad är klimatfakta.info?
Vattenfall
Vattenkraft
Vattenånga
Vetenskap och klimatet
Vindkraft
Vulkaner
Våtmarker
Väder
Värmebölja
Västantarktis
Vätgas
Växthuseffekten
Växthusgaser
WEF - World Economic Forum
Willian Happer
World Meteorological Organization (WMO)
Yttrandefrihet
Är det lönsamt med solceller?
Öknar
Översvämning
Översvämning

Klimatfakta.info
Adm: Hans Iwan Bratt, hibratt@gmail.se