Karta över temperaturavvikelser från det normala under El Ni

El Niño är ett av de kraftfullaste naturfenomen som existerar och påverkar stora delar av världen. I Indiska Oceanen och Atlanten finns liknande fenomen som dock är mindre kraftfulla. Det finns tecken som tyder på att El Niño har ett inflytande även över dessa. Under El Niño-perioder stiger också jordens medeltemperatur.

Normala år

Under normala förhållanden driver passadvindar runt ekvatorn varma havsströmmar västerut mot Indonesien och Australien. Det varma ytvatten som samlas där ger upphov till lågtryck med intensiva regn över Indonesien och nordöstra Australien.

På andra sidan Stilla havet, utanför Ecuadors och Perus kuster flyter den kalla Humboldtströmmen och här väller kallt vatten upp. Normalt är ytvattnet cirka 8 grader kallare där än på andra sidan Stilla havet. Lufttrycket är högt och stora delar av Perus och norra Chiles kusttrakter hör normalt till jordklotets allra torraste platser.

För att definiera ENSO-variationen mellan La Niña/neutralt/El Niño används olika index. Det traditionella kallas för NINO 3.4. Är medelvärdet under -0.5 grader tre månader i rad, klassas det som La Niña, över 0,5 så är det El Niño, där siffrorna avser temperaturavvikelsen i två områden i Stilla havet.

MEI.v2 är ett ofta använt alternativt index, som använder fem variabler: lufttryck vid havsytan, temperatur vid havsytan, ytzonvindar (dvs passadvindar i Ö-V riktning), ytmeridionalvindar (N-S) och utgående långvågsstrålning (OLR). MEI använder samma sifferskala som för Nino 3.4, men amplituden skiljer sig. MEI har bättre egenskaper för att kunna förutse kommande utveckling.[1]

El Ni

När El Niño uppträder ändras tryckförhållandena i atmosfären, vilket leder till att passadvindarna försvagas och ändrar riktning, vilket i sin tur påverkar havsströmmarna. I stället för att drivas västerut samlas det varma ytvattnet utanför Sydamerikas kust. Följden blir att vädret ändras. Regionen drabbas nu i stället av kraftiga regn, som särskilt under kraftiga El Niño-år orsakar översvämningar. En annan effekt är kraftig minskning av fiskbestånden i de normalt sett fiskrika vattnen utanför Perus kust vilket orsakar skada för dem som försörjer sig på fisket. På andra sidan Stilla havet i Indonesien och östra Australien råder rakt motsatta förhållanden. Där drabbas man nu i stället av stigande lufttryck och torka vilket påverkar jordbruket och ofta orsakar skogsbränder.

El Niño 2014-2016 var en uppvärmning av det östra ekvatoriala Stilla havet som resulterade i att ovanligt varma vatten utvecklades mellan Sydamerikas kust och den internationella datumlinjen. Dessa ovanligt varma vatten påverkade världens väder på ett antal sätt, vilket i sin tur påverkade olika delar av världen avsevärt. Dessa inkluderade torka i Venezuela, Australien och ett antal Stillahavsöar samtidigt som betydande översvämningar också registrerades. Under evenemanget inträffade fler tropiska cykloner än normalt i Stilla havet, medan färre än normalt inträffade i Atlanten.[2]

La Ni

La Niña är en period som följer efter El Niño. La Niña är El Niños motsats. Nu blir i stället havsvattnet i de östra och centrala Stilla havet ovanligt kallt medan motsatsen gäller i havet utanför Indonesien och Australien. Till skillnad från El Niño sänker La Niña jordens medeltemperatur.

Fenomenet uppstår när vindarna från Stilla havet mot Australien blåser starkare och mer ihållande än vanligt. Mer vatten förs mot Australiens kust, vartefter en kraftig molnbildning skapas. Konsekvensen blir att australiska kontinenten samt Sydostasien och Oceanien får betydligt mer nederbörd än vanligt medan delar av Sydamerika får torka. Temperaturen på vissa ställen ändras med runt en halv grad i medeltemperatur.

Fenomenet kvarstår oftast bara runt ett halvår, men perioder upp mot två år har uppmätts.[3]

ENSO år

El Niño och La Niña bildar tillsammans El Niño-Southern Oscillation - ENSO.

Källor

• El Niño, Wikipedia
• Supertjej, men hur gammal blir hon? Gabriel Oxenstierna, Klimatupplysningen (2022-06-19)